Mänsklighetens ödesfråga – var är biblioteken?

25 nov 2021 • 2 min

Bibliotek gör gärna anspråk på att kunna göra nytta när samtidens svårigheter ska lösas. Rasism, hotad demokrati, till och med gängvåld, få frågor är främmande. Så varför är de så osynliga i klimatkrisen?

På väg mot något annat.
Rubriken på förstasidan av det nya numret av Biblioteksbladet hade varit lika giltig på en tidning för en allmän läsekrets. För när samhället ställer om är det naturligtvis inte bara biblioteken och deras personal som måste uppdatera eller skaffa helt nya roller.
Enligt FN:s klimatpanel har världen mindre än tio år på sig att reducera klimatutsläppen från dagens nivå till noll, om det ska finnas en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Bibliotek brukar inte vara blygsamma i sina anspråk på att vara av betydelse när samtidens stora frågor ska lösas. Rasism, jämställdhet, hotad demokrati, informationsattacker, till och med gängvåld – buden är många om var det är möjligt att göra nytta.
Därför är det märkligt att sektorn hittills inte har gjort sig mer synlig i anslutning till mänsklighetens största fråga.
Men nu sker faktiskt förändring. När Iflas generalsekreterare Gerald Leitner talade vid klimattoppmötet i Glasgow som nyligen avslutades, var det första gången en biblioteksrepresentant framträdde i det sammanhanget. Leitners budskap var att det behövs strategier för att bygga en värld med tillräcklig motståndskraft att tackla klimatkrisen och kraven på förändringar den leder till.
»Därför vill biblioteken och Ifla – som deras globala röst – driva på för läskunniga, informerade, delaktiga och motståndskraftiga samhällen«, sade Leitner och utlovade att miljontals bibliotek världen över står beredda att bidra till arbetet.
Inom just Ifla var det först nyligen som miljö och klimat växlades upp från att avhandlas i en intressegrupp till att hanteras av en kommitté med 20 ledamöter.
»Att vi fått en officiell status så sent säger något om hur nya klimatfrågorna är för biblioteken«, konstaterar kommitténs ordförande Harri Sahavirta i det nya numrets reportage från Finland.

Är det tvekan hos personal på bibliotek, framkallad av oro över att beskyllas för aktivism, som förklarar den låga profilen här i Sverige? Karolina Andersdotter, tjänstledig från Uppsala universitetsbibliotek för att doktorera i informationsvetenskap, funderar i de banorna i en annan artikel.
»De hamnar i en stor osäkerhet om vad de får och vad de inte får göra, vilket är olyckligt.«
Karolina Andersdotter avslutar sitt resonemang med att konstatera det som alla känner till men många nog drar sig för att uttrycka av rädsla för att självklarhet kan låta banalt:
»Vi har bara en värld och en planet.«
Men mindre än ett decennium innan 1,5-gradersmålet spräcks och vi fortsätter vidare ut i ovissheten, finns det inget banalt i den meningen. Den ger bara en isande visshet om situationens allvar.
Jag hoppas att det nya numret av Biblioteksbladet kan bidra med några idéer om sektorns fortsatta utveckling i en tid då omställning är nödvändigt.

FÖR ÖVRIGT:
Vid förra årets presentation av höstbudgeten meddelade kulturminister Amanda Lind att hon under det kommande riksdagsåret hoppades lägga fram en nationell biblioteksstrategi.
Men någon strategi dök inte upp under 2020 och första halvan av 2021. Från kulturdepartementet har beskedet hela tiden varit att frågan bereds.
När det i september åter var dags för presentation av en höstbudget fick Lind en fråga om förra årets besked.
– Det var min ambition då att vi skulle få biblioteksstrategin på plats, men sedan har pandemin tagit oerhört mycket kraft och energi. Arbetet pågår fortfarande och om jag ska våga ge någon ny utfästelse så är vårt mål att lägga fram biblioteksstrategin innan det här årets slut, sa ministern till Biblioteksbladet.

Det sista hoppet om detta löfte släcktes i veckan när riksdagen röstade fram en SD-förhandlad budget.

Hela Biblioteksbladet nummer 4, 2021 hittar du här.

1 kommentarer

  1. Nej! Nej! Nej! Biblioteken ska vara bibliotek och inget annat. Vi bör inte riskera vår trovärdighet genom någon som helst form av aktivism, där vi ändå har små förutsättningar att påverka annat än ytterst marginellt.

    (Det är sorgligt att så många inom sektorn inte längre tror att vi bidrar till en bättre värld genom att helt enkelt utföra vårt kärnuppdrag…)

Senaste nytt

Nyheter

Fokus på livet ska slå hål på fördomar

Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.

7 okt 2024 • 3 min

Nyheter

Över 700 deltar i vecka mot bokförbud

Bröderna Lejonhjärta, Hungerspelen och The handmaid's tale. Det är bara några av alla böcker som har förbjudits i något sammanhang. I veckan riktas särskilt fokus på alla förbjudna böcker.

4 okt 2024 • < 1 min

Internationellt

Hon tar kampen mot bokförbuden

Situationen för bibliotekarier hårdnar på många håll i USA. I ett besök på Bokmässan berättade Tricina Strong-Beebe, skolbibliotekarie i New Jersey, om trakasserierna. Men också om det bästa vapnet mot förbudsivrarna.

1 okt 2024 • 3 min

Digitalisering

Äldre äldre i digitalt utanförskap

Hur mår svenskarna på internet år 2024? Både bra och dåligt, visar Internetstiftelsens årliga rapport. Gladast är Facebook-användare i pensionsåldern, medan 00-talisterna lever utsatt på sociala medier och de allra äldsta behöver stort digitalt stöd.

30 sep 2024 • 3 min

Nyheter

Agnes Török ny läsambassadör

Traditionsenligt presenterades den nya läsambassadören på Bokmässan. Agnes Török heter den som ska ta över uppdraget att väcka nyfikenhet och intresse för läsning och litteratur.

26 sep 2024 • 2 min