Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
28 apr 2022 • 2 min
I biblioteksvärlden pratas det ofta om bibliotekens betydelse – men samtalet förs nästan uteslutande bland likasinnade på insidan. Från utsidan är det ofta svårt att höra och tolka det som sägs.
I början av förra året intervjuade jag Richard Ovenden, chef för det Bodleianska biblioteket vid Oxforduniversitetet i Storbritannien.
”Vi”, sa han och syftade på alla som jobbar i bibliotekssektorn, ”måste bli skickligare på att tala om och för det arbete som bibliotek och arkiv gör. Vi måste engagera oss mer i den offentliga debatten.”
Jag har tänkt på dessa ord under arbetet med den senaste utgåvan av Biblioteksbladet, som på tröskeln till årets valrörelse kallas ”det politiska numret”.
Sedan 2019 följer jag biblioteksvärlden från utsidan och har förstått att det är en plats där det pågår ett ständigt samtal om denna världs samhällsbetydelse. Men samtalet förs nästan uteslutande bland likasinnade på insidan. Från utsidan är det svårt att höra och inte alltid lätt att tolka det som sägs.
Det är samtidigt tydligt att det finns en vilja att kommunicera vad bibliotek kan bidra med i samhället. Men de flesta tycks snegla på varandra och undra vem som ska kliva fram och höja rösten. Vem skriver debattartikeln i lokaltidningen? Vem siktar på DN debatt?
Nu invänder säkert någon att Svensk biblioteksförening skriver artiklar och att folk därifrån ibland hörs på radio och syns i tv – och självklart, fattas bara annat! Lobbyism är en av föreningens kärnuppgifter.
Andra påpekar kanske att det faktiskt publicerades en artikel om bibliotek på just DN debatt för bara några veckor sedan. Texten var en kraftfull argumentation för det demokratiskt nödvändiga i att digitalisera det tryckta kulturarvet och att skapa en nationell plattform för e-medier:
”Den som söker efter information på nätet kommer inte åt bibliotekens skatter utan riskerar att hamna på desinformationens skräphög.”
Artikelns skribent var dock inte en person från biblioteksvärldens inre utan Erik Fichtelius, som förvisso var samordnare av Kungliga bibliotekets nationella biblioteksstrategi, men är journalist till yrket.
Vad skulle det ha för betydelse om biblioteksvärlden var mindre introvert?
Jag tror att en självklart plats i det politiska samtalet under ett valår skulle höja den allmänna kunskapen om biblioteks betydelse och möjligheter. Jag är också övertygad om att detta vore ett skydd mot de värsta dåraktigheterna, som när S-ledda Uppvidinge beslutar att skära nästan halva kommunens biblioteksbudget. Och det skulle göra småtafsandet på bibliotekens professionella handlingsutrymme, särskilt synligt i en kommun som SD-ledda Sölvesborg, mindre tänkbar.
I intervjun med Richard Ovenden pekade han på en annan kulturarvssektor, museivärlden, och beskrev dem som jobbar där som skickliga i offentligheten.
”Det gäller däremot sällan bibliotekarier och det måste absolut förändras”, sa han.
Han hade förstås helt rätt.
Bibliotekssektorns lobbyister kämpar om verklighetsbeskrivningen. "När folkbiblioteket beskrivs som laglöst land måste man ingripa."
11 aug 2022 • 5 min
Den som informerar om sexuell och reproduktiv hälsa kan bryta mot lagen i delstater som infört förbud mot abort. Det befarar USA:s biblioteksförening ALA som fördömer allt begränsande av information.
10 aug 2022 • < 1 min
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
9 aug 2022 • 3 min
För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.
8 aug 2022 • 4 min
Det ska vara enklare för besökare att hitta information kring känsliga ämnen på Malmö stadsbibliotek. Inspirationen kommer från andra sidan Atlanten, förklarar Andrea Hofmann på Malmö stad.
5 aug 2022 • 2 min
Ifla och Unesco har presenterat en uppdatering av sitt folkbiblioteksmanifest. Forskaren Ola Pilerot är positiv – men samtidigt kritisk mot otydlighet och att bibliotek framställs i linje med samhällets ”marknadifiering”.
3 aug 2022 • 2 min
Det som lyfts fram som lösningen på spridningen av desinformation – källkritik – riskerar att användas i motsatt syfte av dem som vill sprida falska uppgifter. Forskarna Olof Sundin och Jutta Haider synar komplexiteten i sin nya bok.
2 aug 2022 • 5 min
Fyra svenska röster från bibliotekens världskongress Ifla Wlic som under veckan ägt rum i Dublin, Irland.
29 jul 2022 • 4 min
Efter några turbulenta månader av vittnesmål om den giftiga kulturen i Iflas ledning bad organisationens ordförande Barbara Lison om ursäkt när bibliotekens världskongress avslutades i Dublin på torsdagen. Men de som väntat sig grundliga förklaringar och en konstruktiv plan för vägen framåt fick inte mycket med sig från Irland.
29 jul 2022 • 2 min
Med bara dagar kvar till Iflas WLIC-konferens i Dublin ser Annelie Janred från Göteborg fram emot att träffa internationella kollegor igen.
21 jul 2022 • 2 min
Äntligen semestertid och tid att ta igen sig. Här får du tips om några av vårens bästa reportage i Biblioteksbladet. Trevlig sommar!
14 jul 2022 • 2 min
De missförhållanden som har uppdagats inom Iflas kansli och ledning har lett till att medlemmar kräver en oberoende utredning. Den europeiska sektionen har undertecknat skrivelsen, liksom Svensk biblioteksförening.
12 jul 2022 • 2 min
0 kommentarer