Ur takt med läsvanorna
19 sep 2024 • 2 min
Samtidigt som ljudboken dominerar bokbranschen tycks tiden ha stannat på svenska folkbibliotek. "Att inte det diskuteras mer är en gåta", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
Thord Eriksson, chefredaktör. Biblioteksbladet nummer 3, 2024. Numret om ljudböcker.
Det senaste numret av Biblioteksbladet handlar om ljudböcker. Sedan något år är de förlagens främsta produkt, större än pappersböckerna räknat i försäljningsvolym. Men medan den litterära branschen är på väg att omformas i grunden har ljudbokens växande dominans ännu inte slagit igenom på biblioteken.
En stor förändring borde i stället motivera stora grepp. Som i Finland där folkbiblioteken själva tagit initiativ till ett nationellt e-bibliotek som startades i våras. Eller som i Danmark där e-biblioteket Ereolen varit igång i drygt tio år och 2027 kommer att låna ut fler böcker än de fysiska biblioteken, om utvecklingen håller i sig.
En förklaring till framgången som danskarna lyfter fram är relationen till bokförlagen, som i e-utlåningen har upptäckt ett sätt att hålla liv i boktitlar som annars skulle ha varit avsomnade.
Svenska bibliotek har däremot inte tagit några grepp ihop. Här finns inget gemensamt e-bibliotek, förhandlingarna med förlagen sköts av kommersiella plattformar – vars tjänster Sverige Kommuner och Regioners inköpsbolag har förhandlat om, trots sina uppenbart bristfälliga insikter om bibliotekssektorn.
Det är klart att det inte blir lyckat.
Medan den litterära branschen är på väg att omformas i grunden har ljudbokens växande dominans ännu inte slagit igenom på biblioteken.
Ett råd från Finland är att i stället bygga nerifrån och upp – initiativet måste komma från folkbiblioteken själva, inte från staten eller någon myndighet.
Innan det sker kommer nog de svenska folkbiblioteken fortsätta vara akterseglade när det gäller ljudböcker. Deras relevans hotas av att inte gå i takt med människors medievanor. Att inte det diskuteras mer är en gåta. Som Anna Tuomikoski på det finska e-biblioteket uttrycker saken:
– Om vi inte lyckas hänga med i den digitala utvecklingen på bokområdet, så kommer vi att förvandlas till museer för böcker.
Texten är publicerad i Biblioteksbladet 3/24
1 kommentarer
Jag tror att vi är många som drömmer om en gemensam plattform men det är synd att tanken på att vi inom bibliotekssektorn skulle kunna ta initiativ till den och också styra den verkar vara väldigt främmade för oss. Jag har ändå i olika sammanhang försöka lyfta möjlighet att, om man är tidigt ute, har möjligheten att skapa grunden till en gemensam nationell katalog.
Jag skulle gärna vilja engagera mig mer i frågan.