Ur takt med läsvanorna

19 sep 2024 • 2 min

Samtidigt som ljudboken dominerar bokbranschen tycks tiden ha stannat på svenska folkbibliotek. "Att inte det diskuteras mer är en gåta", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

Det senaste numret av Biblioteksbladet handlar om ljudböcker. Sedan något år är de förlagens främsta produkt, större än pappersböckerna räknat i  försäljningsvolym. Men medan den litterära branschen är på väg att omformas i grunden har ljudbokens växande dominans ännu inte slagit igenom på biblioteken.

En stor förändring borde i stället motivera stora grepp. Som i Finland där folkbiblioteken själva tagit initiativ till ett nationellt e-bibliotek som startades i våras. Eller som i Danmark där e-biblioteket Ereolen varit igång i drygt tio år och 2027 kommer att låna ut fler böcker än de fysiska biblioteken, om utvecklingen håller i sig.

En förklaring till framgången som danskarna lyfter fram är relationen till bokförlagen, som i e-utlåningen har upptäckt ett sätt att hålla liv i boktitlar som annars skulle ha varit avsomnade.

Svenska bibliotek har däremot inte tagit några grepp ihop. Här finns inget gemensamt e-bibliotek, förhandlingarna med förlagen sköts av kommersiella plattformar – vars tjänster Sverige Kommuner och Regioners inköpsbolag har förhandlat om, trots sina uppenbart bristfälliga insikter om bibliotekssektorn.

Det är klart att det inte blir lyckat.

Medan den litterära branschen är på väg att omformas i grunden har ljudbokens växande dominans ännu inte slagit igenom på biblioteken.

Det har länge funnits en dröm om att en biblioteksmyndighet ska stå bakom en svensk nationell e-plattform. För de flesta är en sådan myndighet förmodligen synonymt med att Kungliga biblioteket får ett nytt uppdrag från staten. Men utöver praktiska hinder – KB ligger under utbildningsdepartementet och folkbiblioteken under kommunerna och med en del pengar från kulturdepartementet – är detta ingen lösning att stå efter. Sannolikheten att ett sådant uppifrån och ner-perspektiv skulle leda till något gott är förmodligen begränsad.

Ett råd från Finland är att i stället bygga nerifrån och upp – initiativet måste komma från folkbiblioteken själva, inte från staten eller någon myndighet. 

Innan det sker kommer nog de svenska folkbiblioteken fortsätta vara akterseglade när det gäller ljudböcker. Deras relevans hotas av att inte gå i takt med människors medievanor. Att inte det diskuteras mer är en gåta. Som Anna Tuomikoski på det finska e-biblioteket uttrycker saken: 

– Om vi inte lyckas hänga med i den digitala utvecklingen på bokområdet, så kommer vi att förvandlas till museer för böcker. 

Texten är publicerad i Biblioteksbladet 3/24

1 kommentarer

  1. Jag tror att vi är många som drömmer om en gemensam plattform men det är synd att tanken på att vi inom bibliotekssektorn skulle kunna ta initiativ till den och också styra den verkar vara väldigt främmade för oss. Jag har ändå i olika sammanhang försöka lyfta möjlighet att, om man är tidigt ute, har möjligheten att skapa grunden till en gemensam nationell katalog.

    Jag skulle gärna vilja engagera mig mer i frågan.

Senaste nytt

Nyheter

Biblioteket som blev en mångkulturell mötesplats

På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."

16 jan 2026 • 4 min

Bokbuss i Aten står parkerad på ett torg med bakdörrarna öppna.
Nyheter

Biblioteksbuss ger plats för drömmar i grekiska flyktingläger

Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.

14 jan 2026 • 6 min

Tre bilder bredvid varandra på Astrid Lindgren, Lars Trägårdh och August Strindberg.
Nyheter

Bred kritik mot förslaget om kulturkanon

De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.

8 jan 2026 • 2 min

Porträttbild på Ulrika Centerwall, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap på Bibliotekshögskolan, samt en bakgrundsbild på ett läsande barn för att illustrera artikeln om skolbibliotek.
Nyheter

Hon forskar om lärare i biblioteket

Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.

7 jan 2026 • 2 min