Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 sep 2024 • 2 min
Samtidigt som ljudboken dominerar bokbranschen tycks tiden ha stannat på svenska folkbibliotek. "Att inte det diskuteras mer är en gåta", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
Thord Eriksson, chefredaktör. Biblioteksbladet nummer 3, 2024. Numret om ljudböcker.
Det senaste numret av Biblioteksbladet handlar om ljudböcker. Sedan något år är de förlagens främsta produkt, större än pappersböckerna räknat i försäljningsvolym. Men medan den litterära branschen är på väg att omformas i grunden har ljudbokens växande dominans ännu inte slagit igenom på biblioteken.
En stor förändring borde i stället motivera stora grepp. Som i Finland där folkbiblioteken själva tagit initiativ till ett nationellt e-bibliotek som startades i våras. Eller som i Danmark där e-biblioteket Ereolen varit igång i drygt tio år och 2027 kommer att låna ut fler böcker än de fysiska biblioteken, om utvecklingen håller i sig.
En förklaring till framgången som danskarna lyfter fram är relationen till bokförlagen, som i e-utlåningen har upptäckt ett sätt att hålla liv i boktitlar som annars skulle ha varit avsomnade.
Svenska bibliotek har däremot inte tagit några grepp ihop. Här finns inget gemensamt e-bibliotek, förhandlingarna med förlagen sköts av kommersiella plattformar – vars tjänster Sverige Kommuner och Regioners inköpsbolag har förhandlat om, trots sina uppenbart bristfälliga insikter om bibliotekssektorn.
Det är klart att det inte blir lyckat.
Medan den litterära branschen är på väg att omformas i grunden har ljudbokens växande dominans ännu inte slagit igenom på biblioteken.
Ett råd från Finland är att i stället bygga nerifrån och upp – initiativet måste komma från folkbiblioteken själva, inte från staten eller någon myndighet.
Innan det sker kommer nog de svenska folkbiblioteken fortsätta vara akterseglade när det gäller ljudböcker. Deras relevans hotas av att inte gå i takt med människors medievanor. Att inte det diskuteras mer är en gåta. Som Anna Tuomikoski på det finska e-biblioteket uttrycker saken:
– Om vi inte lyckas hänga med i den digitala utvecklingen på bokområdet, så kommer vi att förvandlas till museer för böcker.
1 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Jag tror att vi är många som drömmer om en gemensam plattform men det är synd att tanken på att vi inom bibliotekssektorn skulle kunna ta initiativ till den och också styra den verkar vara väldigt främmade för oss. Jag har ändå i olika sammanhang försöka lyfta möjlighet att, om man är tidigt ute, har möjligheten att skapa grunden till en gemensam nationell katalog.
Jag skulle gärna vilja engagera mig mer i frågan.