Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
9 maj 2018 • 2 min
När vetenskapsmanifestationen March for science trampade fram längs Stockholms gator den 14 april gick demonstranterna under kampanjmantrat ”Hur vet du...
När vetenskapsmanifestationen March for science trampade fram längs Stockholms gator den 14 april gick demonstranterna under kampanjmantrat ”Hur vet du det?” – ”en fråga för en smartare valrörelse”. Med kampanjen vill man hjälpa både politiker och väljare till en sannare bild av verkligheten: att inte lägga för stor vikt vid lösryckta siffror utan titta på utvecklingen i sin helhet. Att inte dra förhastade slutsatser utan fundera noga över vilka slutsatser som egentligen går att dra utifrån de uppgifter som presenteras. Kampanjen vill också att vi ska fortsätta att fråga tills vi förstår.
I det här numret tar vi tillsammans med Svensk biblioteksförening tempen på några av branschens hetaste valfrågor. Det handlar om bemanningen av skolbiblioteken, om läsfrämjande för unga och om bibliotekens roll när det gäller källkritik och informationskunskap. Det handlar om schemat för implementering av öppen vetenskap, om det kommande upphovsrättsdirektivet och om myndigheternas informationsförsörjning.
Den sittande regeringen har gjort flera insatser på biblioteksområdet under mandatperioden och det syns i flera av svaren att frågorna stötts och blötts och att kunskapen om biblioteksutvecklingen därmed växt just ”i sin helhet” . Överlag finns i enkätsvaren en samsyn på bibliotekens uppgift och i de flesta fall en ambition att verka för utveckling och likvärdig tillgång.
Men här finns också ett parti vars politik avviker skarpt från de andras och det är Sverigedemokraterna. Här finns inga ambitioner att bemanna skolbiblioteken. Tvärtom anser de det ”orimligt” att försöka. Och när det kommer till källkritik lämnar partiet ett häpnadsväckande svar. Sverigedemokraterna tycker att det är ”odemokratiskt” om bibliotek gör bedömningar av källors trovärdighet. Att ”en bibliotekarie ska tala om för allmänheten vad som är sant eller inte av det som ligger på bibliotekshyllan för närmast tankarna till det gamla DDR”, skriver partiet. Får personalen ens upplysa om att Johannes Anyurus De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är fiktion, undrar man.
[fakta id=”17911″]
Detta och mycket annat ska vi prata om på Biblioteksdagarna i Stockholm som går av stapeln den 16 och 17 maj. Bland annat kommer svaret på #Hurvetdudet-kampanjens böner i form av en person som gjort sig känd för att leverera vederhäftiga fakta om världens utveckling på ett sätt som alla kan förstå: Anna Rosling Rönnlund. Henne har vi intervjuat på sidorna 28-29 och hon är också en av huvudtalarna på Biblioteksdagarna.
Vi ses där!
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer