Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
24 apr 2019 • 3 min
När ledningen för Uppsala universitet ger sig in i debatten om Plan S har de fyra starka invändningar. Det gäller forskningens frihet och kvalitet och att inte göra forskarna till slagträn i kampen mot förlagen.
Öppen tillgång har diskuterats under ett antal år. Inte alltid i särskilt förpliktigande form. Men med Plan S, som presenterades av ett antal tunga forskningsfinansiärer i september, har frågan nu ställts på sin spets.
På en nivå är vi överens. Öppenhet ligger i forskningens natur. Forskningsresultat publiceras för att få spridning, kunna läsas och diskuteras med andra forskare och i förekommande fall av en bredare allmänhet. På en annan nivå går uppfattningarna starkt isär.
Det gäller särskilt synen på dagens publiceringslandskap. Inom de flesta forskningsfält finns en gemensam och djupt förankrad syn på vilka tidskrifter som räknas till de främsta, och i dessa strävar forskare i hela världen efter att publicera sina bästa artiklar. Det kan vara helt avgörande för den akademiska karriären att lyckas publicera sig där. Långt ifrån alla dessa tidskrifter fyller i dag de krav på öppen tillgång som Plan S ställer. Vissa av dem, men inte alla, ägs av de stora förlagshus vars monopolliknande ställning och ständigt ökande priser med rätta upprör oss.
Plan S försöker åstadkomma en global och generell övergång till en ny affärsmodell inom all akademisk publicering, där tidskrifter tar betalt av de som publicerar i stället för av dem som läser. Om denna modell har förutsättningar att slå igenom globalt vet ingen i dag. Det är ett av problemen. Två mäktiga intressen står emot varandra – tunga forskningsfinansiärer i ena ringhörnan och mäktiga mediekonglomerat i den andra.
Universiteten har hittills inte tagit någon framträdande roll i diskussionen. Det bör vi nog göra. Vårt ingångsvärde bör då vara att med respekt för forskningens frihet understödja en omställning mot öppen tillgång som bidrar till kvalitet och relevans, och motsätta oss förslag som begränsar forskningens frihet och/eller undergräver dess kvalitet och relevans.
I ett sådant perspektiv ser vi fyra invändningar mot Plan S, utöver att tidsplanen är orimligt pressad.
En viktig del av forskningens frihet är att forskare har rätten att fritt välja publiceringsform. I Sverige är denna rätt till och med lagstadgad.
Plan S anger en väg som förvisso om den genomförs ger öppen tillgång, men som inte garanterar lägre kostnader och som har oklara effekter på innovation och kvalitet. Argumenten för att denna väg skall vara allenarådande är inte övertygande.
Välfungerande publiceringssystem driver kvalitet och vetenskaplig meritering bygger i betydande grad på publicering i väl fungerande kanaler. Plan S underskattar värdet av den investering som över tiden gjorts, ytterst av forskarsamhället som helhet, för att etablera tidskrifter av högsta kvalitet. Man kan inte bortse ifrån om vetenskapliga arbeten publiceras i tidskrifter med rigorösa kvalitetskrav eller i kanaler som präglas av motsatsen. Dagens publiceringssystem har som en positiv bieffekt bidragit till de standardiserade publiceringsdatabaser som ligger till grund för bibliometrisk analys. Plan S riskerar att skapa en skevhet i publicerings- och citeringsmönster som påverkar möjligheten att göra rättvisande bibliometriska jämförelser.
Forskningsfinansiärerna bakom Plan S har, om man hårdrar det, valt att med hot om sanktioner och indragna anslag göra forskarna till slagträn i kampen mot tidskrifterna och förlagen.
Vi borde hellre försöka skapa förändring i vad som är ett under lång tid utmejslat sammanhängande system av forskningsfinansiärer, forskare, och redaktioner/förlag. I realiteten bidrar ju kvalificerade forskare, med sin bas vid våra universitet, i systemets alla delar: som utförare av forskning och författare av vetenskapliga publikationer och som sakkunniga eller ledamöter både i de organ hos finansiärerna som beslutar om anslag och i de tidskrifter som publicerar.
Om vi ska få en bra övergång till öppen tillgång behöver vi fora för gemensam systemförändring i stället för chockterapi som riskerar att ge oönskade bieffekter. Och i stället för att låsa fast en väg framåt borde vi uppmuntra en mångfald av vägar att nå öppen tillgång. Det vill vi uppmuntra de svenska finansiärer som ställt sig bakom Plan S att överväga.
Texten är tidigare publicerad i en längre version på Uppsala universitets rektorsblogg.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/forskare-kritiska-till-plan-s/
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer