En omvärldsbevakande kanslifunktion ersätter inte en fri och obunden tidning. Försvaret av Biblioteksbladet är ett försvar för den fria pressen. Det skriver tidigare ordförande och anställda i ledande befattningar i Svensk biblioteksförening.

Yttrandefrihet är en av våra viktigaste rättigheter, och är en av de fundamentala mänskliga rättigheterna. Svensk Biblioteksförening ska, enligt sina stadgar, vara en organisation som värnar denna yttrandefrihet. Uppgiften är både självklar och logisk utifrån att man företräder medlemmar som har till uppgift att främja fri åsiktsbildning och det demokratiska samhällets utveckling. En av hörnpelarna i demokrati är den fria och oberoende pressen.

I en motion till Svensk Biblioteksförenings årsmöte föreslås att branschtidskriften Biblioteksbladet (BBL) som är en del av Sveriges fria press sedan 100 år, helt sonika ska läggas ner och ersättas av en omvärldsbevakande kanslifunktion. En sådan utveckling vill vi inte se. I funktioner vi haft inom Svensk biblioteksförening och svenskt biblioteksväsende har det varit självklart att stå upp för, försvara och utveckla Biblioteksbladet som en del av den fria pressen och som en del av medlemsnyttan i föreningen.

Frågan om Biblioteksbladet är tudelad. Den är för det första principiell utifrån föreningens uppgift att värna yttrandefriheten. Biblioteksbladet och dess fria och oberoende funktion blir en stark symbol för att föreningen i praktisk handling lever de värden man säger sig stå för. För att trygga en fri och oberoende tidskrift har föreningen i sitt ägande och sin styrning av BBL lutat sig mot Journalistförbundets riktlinjer för organisationstidningar.

Om en av världens rikaste biblioteksföreningar inte skulle ha råd att förse Sverige och världen med en fri och oberoende bibliotekstidskrift – vem skulle då ha det?

För det andra handlar Biblioteksbladet också om medlemsnytta. Att biblioteksväsendet ska ha en egen tidskrift var så självklar att det var en av de saker som SAB:s första årsmöte 1915 fattade beslut om. Fredrik Nilsson, bibliotekarie vid Stockholms arbetarebiblioteksförbunds bibliotek, slog fast: ”Vilja vi gagna vår förening, vårt gemensamma arbete och i någon mån oss själva, ja då kunna vi helt enkelt inte undvara ett organ. Genom en tidskrift blir det oss möjligt att arbeta fram vår sammanslutning, vi skapa därmed också en möjlighet för medlemmarna av föreningen att komma i närmare kontakt med varandra.”

Av de medlemsundersökningar som Svensk Biblioteksförening genomförde under vår aktiva tid framgick att BBL var ett starkt skäl för de enskilda medlemmarnas medlemskap. De enskilda bibliotekarierna uppfattade Biblioteksbladet som en av de viktigaste medlemsförmånerna och att tidningen starkt bidrog till deras upplevda medlemsnytta. Undersökningarna visade också att läsvärdet av BBL var stort. Den trenden håller i sig. Den senaste medlemsundersökningen visar att 84% läser alla eller nästan alla nummer och att en majoritet läser mer än hälften av innehållet. Att avveckla en av de viktigaste medlemsförmånerna framstår inte som genomtänkt. Med det sagt – distributionsform, balans mellan tryckt och digitalt, val av kanaler och plattformar och närvaro i sociala medier är självklart frågor som löpande behöver prövas och ses över. Medielandskapet genomgår stora förändringar och förutsättningarna för att nå ut ändras. I den utvecklingen behöver BBL självklart delta. Likaså måste innehållet i tidningen utvärderas och dess relevans för medlemmarna och medlemsnyttan kontinuerligt utvärderas. Men det handlar motionen inte om och den föreslår inte utveckling av BBL – motionsförslaget är helt sonika att BBL ska avvecklas och att kansliet ska stärkas. Alltså en förskjutning från fri, oberoende press till en kansliresurs med lojalitetsplikt mot arbetsgivare. Antas motionen kommer Svensk Biblioteksförening inte längre att ha en fri och oberoende tidskrift. Tal om annat är dimridåer.

Vi menar att motionen måste avslås. BBL behövs – både principiellt och utifrån medlemsnytta.

För övrigt är vi alla gamla föreningsrävar och konstaterar lugnt att motionen under inga omständigheter kan bifallas eftersom ett bifall ändå inte kan effektueras. BBL kan nämligen inte läggas ner genom ett enkelt motionsförslag. En sådan förändring kräver stadgeändring. Enligt §4 i föreningens stadgar ska föreningens verksamhet bedrivas genom bland annat en medlemstidskrift. Om BBL ska läggas ned måste alltså stadgarna ändras. Enligt §9 kan det endast ske med två tredjedelars majoritet vid ett ordinarie årsmöte. Stadgeförfattarna har varit framsynta nog att bygga in ett starkt försvar för BBL – det visade sig klokt.

Vi hoppas på en stark uppslutning för BBL på föreningens kommande årsmöte. Det behövs både som ett försvar av det fria ordet och för Biblioteksbladets bidrag till det svenska biblioteksväsendets utveckling.

Britta Lejon, ordförande Svensk Biblioteksförening 2004-2009

Inga Lundén, ­ordförande Svensk Biblioteksförening 2009-2014

Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk Biblioteks­förening 2005-2016

Peter Axelsson, informationschef Svensk Biblioteks­förening 2000-2011

Gunnar Sahlin, Riksbibliotekarie 2003-2012 och vice ordförande Svensk Biblioteksförening 1996-2003

Gunilla Herdenberg, Riksbibliotekarie 2012-2019 och vice ordförande i Svensk Biblioteksförening 2004–2006

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/biblioteksbladet-hotas-av-nedlaggning/

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/vill-ni-verkligen-lagga-ner-biblioteksbladet/