Stärk arkiven för att motverka alternativa fakta och falska nyheter

I veckan överlämnade arkivutredningens sitt betänkande till kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Att genomföra förslagen skulle bidra till det demokratiska samhällets beständighet och utveckling, skriver Lars Ilshammar, särskild utredare och biträdande riksbibliotekarie.

Riksarkivet brottas med ett stort underskott. Samtliga tio medarbetare vid Sveriges Radios grammofonarkiv har varslats om uppsägning. Vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek försvinner sju tjänster på grund av ekonomiska svårigheter.

Flera exempel från den senaste tiden visar att den svenska arkivsektorn har betydande ekonomiska problem, ofta kopplade till behovet av digital förflyttning. När arkivutredningen i onsdags överlämnade vårt betänkande Härifrån till evigheten. En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU 2019:58) till kultur- och demokratiminister Amanda Lind konstaterade vi att bristen på ekonomiska resurser för bland annat den digitala transformationen ofta är ett större problem än organisation och lagstiftning. Under vårt arbete har till exempel det blivit tydligt att Riksarkivet behöver få en betydande ökning av sitt förvaltningsanslag, till en nivå som motsvarar kostnaden för myndighetens breda och samhällsviktiga uppgift.

Arkivutredningens uppdrag har varit att göra en bred översyn av arkivområdet, med det övergripande syftet att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden. I uppdraget har också ingått att analysera Riksarkivets roll, samt att bedöma om regleringen för de enskilda arkiven bör förändras. Vår utgångspunkt i arbetet har varit att utredningens förslag ska motiveras av att de är nödvändiga för att lösa konkreta problem eller för att svara mot uttalade behov. De ska vidare vara politiskt och ekonomiskt rimliga.

Härifrån till evigheten är allså en pragmatisk utredning som inte har försökt laga det som inte är trasigt, men inte heller uppfinna det som redan är uppfunnet. Vi har inte ägnat oss åt symbolpolitik eller fluffiga visioner utan försökt skapa praktisk nytta för arkivsektorn med ett långsiktigt perspektiv i fokus genom att bygga vidare på det befintliga.

Vi föreslår nu att regleringen av arkivsektorn ska förtydligas i en ny arkivlag och en ny arkivförordning. Syftet är att trygga tillgången till allmänna handlingar, främja tillgången till kulturarvet, och bidra till det demokratiska samhällets beständighet och utveckling. Det nya demokratimålet är särskilt viktigt i en tid av alternativa fakta och falska nyheter. Det ska också framgå att enskilda arkiv är viktiga delar av kulturarvet och att Riksarkivet ska ge råd och vägledning till enskilda arkivbildare och enskilda arkivinstitutioner.

Till nyheterna i lagförslaget hör vidare krav på arkivmyndigheterna att upprätthålla en aktiv och strategisk bevarandeplanering och att myndigheterna ska upprätta överlämnandeplaner för kommande leveranser till arkivmyndigheterna. Riksarkivet föreslås få i uppdrag att inventera arkivbestånden som förvaras hos myndigheterna för att kunna bedöma och prioritera bevarandeinsatser. Riksarkivet bör även få i uppdrag att utreda förutsättningarna för massdigitalisering av pappersarkiv.

Utredningen föreslår en tydligare ansvarsfördelning mellan Riksarkivet och andra myndigheter och en minskad statlig detaljstyrning. Vidare föreslås att Riksarkivet ska ansvara för förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) inom områden som är gemensamma för den offentliga förvaltningen, tillhandahålla ett nationellt arkivinformationssystem (NAD) samt vara ansvarigt för officiell statistik om arkiv. Totalt föreslår vi att Riksarkivet ska tillföras 24 miljoner kronor för dessa nya uppgifter och uppdrag, varav 5 miljoner kronor är tidsbegränsade till 2022–2023.

Enligt utredningen ska de befintliga systemen för statsbidrag till regionala respektive nationella enskilda arkiv vardera tillföras ytterligare 10 miljoner kronor. Vidare föreslår vi ett nytt statsbidrag, med en ram på 5 miljoner kronor, för att stimulera nya arkivcentrumlösningar. Sametinget föreslås tillföras 2 miljoner kronor för att samla kunskap om arkivbestånd som bildats och samlats in av och för urfolket samerna och verka för att bestånden uppmärksammas och tillgängliggörs. Riksarkivets rådgivning gentemot den enskilda arkivsektorn ska särskilt uppmärksamma urfolket samerna och övriga nationella minoriteter.

Utredningens samlade förslag innebär att statens direkta kostnader ökar med 51 miljoner kronor, och med 5 miljoner kronor mindre från och med 2024. Då ingår inte den betydande ökning av Riksarkivets anslag som utredningen pekar på.