Storm över bidragsgivningen

8 mar 2018 • 2 min

Det blåser kallt omkring bidragskriterier som jämställdhet och tillgänglighet. När når kritiken biblioteksmiljonerna?

Bild Sandra JohnsonSom ledamot i Kulturrådets arbetsgrupp för facklitteratur hamnade jag nyligen i debattstorm. Svenska dagbladets reporter Ola Wong plockade fram övergripande direktiv för bidragsgivningen, som att ett jämställdhetsperspektiv och ett tillgänglighetsperspektiv ska iakttas, och hävdade att politiserade instruktioner används i stället för kvalitetskriterier när man bestämmer vilka boktitlar som ska få statligt efterhandsstöd.

Men det är inte så det funkar. De fyra urvalsgrupperna – för skönlitteratur, barn- och ungdomslitteratur, serier och bildverk och facklitteratur – arbetar efter andra och genre-specifika kriterier som i fackböckernas fall handlar om tillförlitlighet i sak, om  boken är aktivt reflekterande, välargumenterad, tillför ny kunskap eller belyser ett nytt område. Om den är aktuell och har populärvetenskapliga eller debattkvaliteter  är också sådant som diskuteras på våra möten.

Men själva frågan som kritikerna ställer finns ju ändå kvar. Är det rättvist att Kulturrådet i nästa steg skulle slå bakut om vi till exempel bara fördelade stöd till manliga författare eller till lättlästa böcker?

[fakta id=”17502″]

Jag tänker att i en platonsk idévärld där det fanns en absolut sanning som de allvisa ledamöterna i urvalsgrupperna bara hade att avtäcka skulle det kanske vara orättvist. Om vi kunde vara helt säkra på att de här lättlästa böckerna som männen hade skrivit var mycket bättre än alla andra. Men nu är vi ju inte där. Långt ifrån. Dels är vi inte allvisa, och dels finns det all anledning att tvivla på att det alls finns något som är absolut gott och skönt. Och då är det kanske inte så dumt att lyfta ett ögonbryn om vi till exempel ger allt stöd till personer med penis.

Snart är det dags för Kulturrådet att börja dela ut årets 250 miljoner till -folkbiblioteken. Och kanske är det då också dags för hela sektorn att börja preppa för en debatt om stödkriterierna. Satsningen har ju som uttalat mål att öka inkludering och delaktighet. Se där en politisering av samhället! Det står också att insatserna ska utgå från bibliotekslagen.

Bibliotekslagen är radikal och uppfordrande. Den ställer krav på att biblioteksverksamhet ska vara till för alla, pekar ut prioriterade grupper som personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Det är inte omöjligt att samma kritiker som höjt rösterna om litteraturstödet utifrån krav på jämställdhet, internationellt perspektiv och tillgänglighet också står beredda att ta strid om biblioteks-lagen.

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min