Var är musiken i biblioteksstrategin?

4 feb 2019 • 2 min

En god tillgång till musik på landets folkbibliotek är en demokratifråga, skriver Svenska musikbiblioteksföreningens ordförande Pia Shekhter. Medlemmarna tycker att musiken behandlas styvmoderligt i Nationella biblioteksstrategin.

Pia Shekhter är ordförande i Svenska musikbiblioteksföreningen. Foto: Håkan Granath.
Pia Shekhter är ordförande i Svenska musikbiblioteksföreningen. Foto: Håkan Granath.

Utkastet till den nationella biblioteksstrategin, Från ord till handling, upptar musiken endast en kolumn av de sextiotre sidorna. Vi som arbetar med musik på Sveriges bibliotek anser att man i stället bör satsa offensivt på musiken. Musiken på biblioteken spelar en viktig roll för främjandet av samhällsviktiga funktioner som demokrati, jämlikhet, integration, bildning och lärande. Musiken är dessutom en viktig del av vårt kulturarv – ett arv som inte bara ska arkiveras för framtiden utan även levandegöras idag. För att musiken ska kunna lyftas fram på ett kunnigt och kreativt sätt krävs bibliotekarier och arkivarier med specialkompetens.

Folkbibliotekens viktiga funktion som mötesplats har ofta betonats – ”vårt gemensamma vardagsrum”. Detta gäller i hög grad musikavdelningarna. Musiken hjälper många människor att klara av vardagen och att kravlöst slå sig ner för att lyssna till musik och samtidigt bryta sin isolering har stor betydelse för många.

Musikens förmåga att bygga broar mellan människor med olika bakgrund och från olika kulturer är en fantastisk kvalitet att ta tillvara. Att med hjälp av musik introducera en ny kultur och lära ut ett nytt språk har en stor utvecklingspotential i integrationsarbetet med nyanlända. Vi påminner om att musik och litteratur har en intim sammankoppling.

Programverksamheten har ofta en framskjuten roll på folkbiblioteken och musiken utgör återkommande inslag. Musikframträdanden, föredrag, temautställningar, lyssnarcirklar, morgonsång, quizkvällar och annat bidrar till vidgade perspektiv och delaktighet.

Många folkbibliotek erbjuder babysång och babyrytmik, stunder med rim och ramsor samt sagostunder med inslag av musik för föräldrar och barn. Musiken finns med i bibliotekens temaväskor för förskolan. Musikkassar, i likhet med bokcirkelkassar riktade till vuxna, kan också väcka nyfikenhet.

I så kallade makerspaces finns möjlighet att lära sig om inspelningsteknik och skapa egen musik. Vissa bibliotek erbjuder till och med enkla inspelningsstudior. På ungdomsavdelningarna arrangeras ibland ”open mic” för den som vill framträda med mikrofon och PA-system. Anskaffningen av digitalpianon med hörlurar har visat sig vara mycket populärt och kan stimulera ett intresse att lära sig spela. Det förekommer också utlåning av instrument.

Man ska komma ihåg att cd-utlåningen fortfarande ligger högt i utlåningsstatistiken. Överraskande för många är dessutom att vinylskivor nu åter är efterfrågade. Flera folkbibliotek har plockat fram sina samlingar ur arkiven. Gävle stadsbibliotek har till och med inrättat en särskild ”nördhörna” med LP-skivor!

Det är vanligt att sätta likhetstecken mellan musik och ljudinspelningar, men man får inte glömma noterna! I utkastet till den nationella biblioteksstrategin står helt riktigt att noter är ”en mycket efterfrågad medieform”. Ett brett notbestånd på landets folkbibliotek ger medborgarna en chans att bekanta sig med flera genrer, få inspiration och göra upptäckter oavsett var i Sverige man bor. Utgångspunkten ska vara ”allsidighet och kvalitet”, som bibliotekslagen föreskriver. Målgruppen är alla – amatörer och proffs, unga och gamla.

Folkbiblioteken stöttar det lokala musiklivet genom att tillhandahålla noter. Det kan gälla kulturskolan, körer, ensembler, teatergrupper, revysällskap och andra. Samarbeten finns också med kyrkor, begravningsbyråer, föreningar och festivaler med flera. Värdet av detta kan inte nog understrykas.

Med detta inlägg vill Sveriges musikbibliotekarier visa vilken viktig roll musiken spelar på Sveriges folkbibliotek i dag och samtidigt peka på framtida utvecklingsmöjligheter.

Ge musiken den plats den förtjänar i den nationella biblioteksstrategin!

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

Debatt

Hårklyverier och avledande halmgubbar

Mattias Beijmo svarar forskaren Peter M Dahlgren: Genom att ifrågasätta begrepp som filterbubblor och polarisering går det att få plats i media – men intressant forskning blir det inte.

26 feb 2021 • 3 min

Digitalisering

Utmaning: Likvärdighet för digitala tjänster

Tre år har gått och projektet Digitalt först med användaren i fokus är avslutat. I slutrapporten konstateras att biblioteken måste fortsätta jobba för ökad likvärdighet för de digitala tjänster som erbjuds, sade riksbibliotekarie Karin Grönvall vid slutkonferensen.

25 feb 2021 • < 1 min

Ledare

Ett år med pandemin

Samma virus och smitta, men så olika sätt att agera. Tid och distans kanske kommer att göra det möjligt att förstå vad som egentligen var det mest rimliga.

24 feb 2021 • 2 min

Debatt

Replik: Faktafel i debatt om filterbubblor

När Mattias Beijmo kritiserar forskningen om sociala medier och polarisering och hävdar att filterbubblor visst finns, beskriver han i själva verket motsatsen av filterbubblor. Enligt Peter M Dahlgren innehåller artikeln flera faktafel.

24 feb 2021 • 3 min

Reportage

"Låt berättelserna tala för biblioteken"

Utanförskap har både tydliggjorts och förstärkts av pandemin. Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, vill använda de berättelser som har framträtt i krisen för att konkretisera bibliotekens betydelse inför beslutsfattarna.

23 feb 2021 • 4 min