”Varför avfärda e-legitimationer?”
21 feb 2017 • 3 min
Uppgiften att utfärda e-legitimationer passar väl in i bibliotekens digitala uppdrag, skriver Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef i Motala. Hon tycker att kampen bör föras mot den förlegade bilden av biblioteken – inte mot rollen att bära viktiga samhällsfunktioner.


Replik i debatten om e-legitimationer och legitimationskontroll på bibliotek
Jag förstår inte varför styrelsen för Biblioteksföreningen i Stockholm/Uppsala/Gotland så snabbt avfärdar tanken på att biblioteken skulle kunna utfärda e-legitimationer. Varför denna rädsla för ett nytt uppdrag som skulle kunna tillföra biblioteken nya resurser och stärka vårt samhällsuppdrag?
En av bibliotekens kärnuppgifter är att hjälpa människor att skaffa den kunskap och information som de behöver. Det är inte bara bokkunskap människor behöver hjälp med, utan i dag handlar det mer om att kunna hjälpa våra besökare att både hantera och navigera rätt i den digitala informationsvärlden. Vi ska enligt bibliotekslagen hjälpa människor med informationstekniken för bland annat kunskapsförmedling, och det vet alla som jobbar på bibliotek att det handlar om allt från att skaffa e-post, skanna, bifoga filer, söka rätt på information, få i gång sin padda, hjälpa till med en krånglig inloggning, fylla i blanketter, skriva ut från nätet och hantera olika e-tjänster.
Vi kämpar dagligen för att förändra bilden av folkbiblioteket som en plats där du bara lånar böcker. Bilden av det traditionella lånebiblioteket sitter fortfarande djupt hos många av dagens politiker. Berättelsen om det moderna biblioteket behöver målas i så många fler färger. Mötesplatsen. Integration. Upplevelser. Lärande. Eget skapande. Fysiskt och digitalt. High tech. Digital kompetens.
Biblioteket är inte bara bokhyllor fyllda med böcker och andra medier, och ett rum för tidningsläsning. Biblioteket är också en fysisk plats där människor kan använda sig av modern informationsteknik för att komma åt digital information och använda sig av olika tjänster på internet. Detta eftersom biblioteken erbjuder fri tillgång till publika datorer, internet, wifi, headset, skanner, skrivare, kopiator, studieplatser, grupprum och ibland även fullt utrustade datasalar/studierum. På biblioteket finns även kompetent personal som kan hjälpa människor med både boktips och digital handledning. Ett unikt koncept som behöver kommuniceras bättre så vi får tillräckligt med resurser för att utföra vårt viktiga jobb.
I dag riskerar stora grupper att hamna utanför den digitala utvecklingen. Många människor känner sig inte delaktiga i det digitala samhället. Här spelar biblioteken en otroligt viktig roll när det gäller att arbeta för ökad digital delaktighet i alla samhällsgrupper. Digitaliseringskommissionen tycker att det är en demokratisk rättighet att alla människor ska kunna använda sig av digital samhällsservice. Man har därför föreslagit att det ska inrättas kommunala digitala servicecenter, där man kan få hjälp med digitala frågor, förslagsvis på biblioteken. Statliga pengar skulle följa med ett sådant uppdrag.
Biblioteksföreningen har uttryckt sitt stöd för ett sådant förslag. Och Kungliga biblioteket har till och med insisterat på att det är just biblioteken, och inte andra kommunala aktörer, som ska ha dessa digitala servicecenter, med hänvisning till att biblioteken redan har i uppdrag att hjälpa människor med detta. Steget till att ett digitalt servicecenter, inrymt på biblioteket, skulle kunna utfärda statliga e-legitimationer är inte långt. Varför skulle det vara så konstigt? En sådan e-legitimation blir ju själva inträdesbiljetten till den digitala världen för alla människor. Och legitimationskontroller gör vi redan i dag. Du kan inte få ett lånekort utan att legitimera dig, med undantag om du är papperslös för då hjälper biblioteken till att ordna det provisoriskt.
Jag har därför svårt att förstå upprördheten som kom till uttryck i debattartikeln som utlöste denna ”debatt”. Tyvärr finns det en stor risk att det nu leder till att Sunet och SKL alldeles för snabbt stänger dörren för den möjligheten. Tvärtom ser jag att det finns en möjlighet att stärka bibliotekets samhällsuppdrag om vi får i uppgift att utfärda statliga e-legitimationer. Förutsatt naturligtvis att det skulle följa med statliga pengar till bemanning och mer resurser i form av digital infrastruktur till biblioteken. Det skulle kunna fungera som en ögonöppnare för många kommunala politiker, som då bättre skulle förstå vilken viktig roll biblioteken har för att få fler människor digitalt delaktiga.
Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Motala kommun
Läs mer:
Debattinlägg: Ska biblioteken verkligen utfärda e-legitimationer?
Svar på debattinlägget ovan: Nej, biblioteken ska inte utfärda e-legitimationer
Senaste nytt

SD-kritik mot hbtqi-certifiering och dragqueens
I helgen läser dragqueens sagor på biblioteket i Lomma. Besöket och bibliotekets hbtqi-certifiering har ifrågasatts av Sverigedemokraterna. På biblioteket har kritiken väckt kämpaglöd. ”Nu vill vi ha regnbågsflaggor överallt!”
8 dec 2023 • 3 min

Saknas: Kunskap om AI och källkritik
AI gör det lättare att luras. Vilken beredskap har folkbiblioteken för det? Inte tillräcklig, visar Biblioteksbladets enkät.
8 dec 2023 • 2 min

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min
0 kommentarer