”Varför avfärda e-legitimationer?”
21 feb 2017 • 3 min
Uppgiften att utfärda e-legitimationer passar väl in i bibliotekens digitala uppdrag, skriver Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef i Motala. Hon tycker att kampen bör föras mot den förlegade bilden av biblioteken – inte mot rollen att bära viktiga samhällsfunktioner.


Replik i debatten om e-legitimationer och legitimationskontroll på bibliotek
Jag förstår inte varför styrelsen för Biblioteksföreningen i Stockholm/Uppsala/Gotland så snabbt avfärdar tanken på att biblioteken skulle kunna utfärda e-legitimationer. Varför denna rädsla för ett nytt uppdrag som skulle kunna tillföra biblioteken nya resurser och stärka vårt samhällsuppdrag?
En av bibliotekens kärnuppgifter är att hjälpa människor att skaffa den kunskap och information som de behöver. Det är inte bara bokkunskap människor behöver hjälp med, utan i dag handlar det mer om att kunna hjälpa våra besökare att både hantera och navigera rätt i den digitala informationsvärlden. Vi ska enligt bibliotekslagen hjälpa människor med informationstekniken för bland annat kunskapsförmedling, och det vet alla som jobbar på bibliotek att det handlar om allt från att skaffa e-post, skanna, bifoga filer, söka rätt på information, få i gång sin padda, hjälpa till med en krånglig inloggning, fylla i blanketter, skriva ut från nätet och hantera olika e-tjänster.
Vi kämpar dagligen för att förändra bilden av folkbiblioteket som en plats där du bara lånar böcker. Bilden av det traditionella lånebiblioteket sitter fortfarande djupt hos många av dagens politiker. Berättelsen om det moderna biblioteket behöver målas i så många fler färger. Mötesplatsen. Integration. Upplevelser. Lärande. Eget skapande. Fysiskt och digitalt. High tech. Digital kompetens.
Biblioteket är inte bara bokhyllor fyllda med böcker och andra medier, och ett rum för tidningsläsning. Biblioteket är också en fysisk plats där människor kan använda sig av modern informationsteknik för att komma åt digital information och använda sig av olika tjänster på internet. Detta eftersom biblioteken erbjuder fri tillgång till publika datorer, internet, wifi, headset, skanner, skrivare, kopiator, studieplatser, grupprum och ibland även fullt utrustade datasalar/studierum. På biblioteket finns även kompetent personal som kan hjälpa människor med både boktips och digital handledning. Ett unikt koncept som behöver kommuniceras bättre så vi får tillräckligt med resurser för att utföra vårt viktiga jobb.
I dag riskerar stora grupper att hamna utanför den digitala utvecklingen. Många människor känner sig inte delaktiga i det digitala samhället. Här spelar biblioteken en otroligt viktig roll när det gäller att arbeta för ökad digital delaktighet i alla samhällsgrupper. Digitaliseringskommissionen tycker att det är en demokratisk rättighet att alla människor ska kunna använda sig av digital samhällsservice. Man har därför föreslagit att det ska inrättas kommunala digitala servicecenter, där man kan få hjälp med digitala frågor, förslagsvis på biblioteken. Statliga pengar skulle följa med ett sådant uppdrag.
Biblioteksföreningen har uttryckt sitt stöd för ett sådant förslag. Och Kungliga biblioteket har till och med insisterat på att det är just biblioteken, och inte andra kommunala aktörer, som ska ha dessa digitala servicecenter, med hänvisning till att biblioteken redan har i uppdrag att hjälpa människor med detta. Steget till att ett digitalt servicecenter, inrymt på biblioteket, skulle kunna utfärda statliga e-legitimationer är inte långt. Varför skulle det vara så konstigt? En sådan e-legitimation blir ju själva inträdesbiljetten till den digitala världen för alla människor. Och legitimationskontroller gör vi redan i dag. Du kan inte få ett lånekort utan att legitimera dig, med undantag om du är papperslös för då hjälper biblioteken till att ordna det provisoriskt.
Jag har därför svårt att förstå upprördheten som kom till uttryck i debattartikeln som utlöste denna ”debatt”. Tyvärr finns det en stor risk att det nu leder till att Sunet och SKL alldeles för snabbt stänger dörren för den möjligheten. Tvärtom ser jag att det finns en möjlighet att stärka bibliotekets samhällsuppdrag om vi får i uppgift att utfärda statliga e-legitimationer. Förutsatt naturligtvis att det skulle följa med statliga pengar till bemanning och mer resurser i form av digital infrastruktur till biblioteken. Det skulle kunna fungera som en ögonöppnare för många kommunala politiker, som då bättre skulle förstå vilken viktig roll biblioteken har för att få fler människor digitalt delaktiga.
Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Motala kommun
Läs mer:
Debattinlägg: Ska biblioteken verkligen utfärda e-legitimationer?
Svar på debattinlägget ovan: Nej, biblioteken ska inte utfärda e-legitimationer
Senaste nytt

Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer