Reportage från Sölvesborg: Besökarnas syn på biblioteksplanen

Bara redaktionella ändringar eller ett första steg mot stora förändringar på sikt? Ändringarna i biblioteksplanen i Sölvesborg, som än en gång har skjutits på framtiden, har lett till debatt i hela landet. På biblioteket i Sölvesborg har flera av besökarna en åsikt om den nya planen.

– Det skulle bli svårt för oss. Vi har barn som behöver sitt språk. Om man inte har sitt modersmål kan man inte lära sig svenska. Kommunen måste respektera oss, vi är en del av samhället och behöver en plats där vi kan låna böcker på vårt eget språk, säger Ubah Osman.

Hon jobbar som språkstödjare på Vuxenskolan och är på biblioteket i Sölvesborg tillsammans med en äldre somalisk kvinna. De letar efter böcker om trädgård och hittar ”Känn igen 25 träd”, en bok på lätt svenska.

När biblioteksplanen var uppe för beslut i kommunfullmäktige i Sölvesborg på måndagskvällen förklarade kommunalrådet Louise Erixon (SD) att det bara handlar om redaktionella ändringar och att hon har förvånats över den uppmärksamhet förslaget har lett till. Hon hade inte tid att träffa eller prata på telefon med Biblioteksbladet som var på plats i Sölvesborg, men sade från talarstolen i fullmäktige att hon aldrig har sett något liknande som de reaktioner den nya biblioteksplanen har lett till.

Men oppositionsrådet Johanna Beijer, just nu föräldraledig men fortfarande gruppledare för Socialdemokraterna i Sölvesborg, tycker att det handlar om mer än redaktionella förändringar.

– Det kan verka som små detaljer, men jag tror att det kan leda till stora förändringar på sikt, säger hon.

Andreas Håkansson som kommer till biblioteket i Sölvesborg någon gång i veckan gillar inte heller förändringarna.

– Jag avskyr det. Jag tycker att det ska vara som innan. Det spelar ingen roll vilket land du kommer ifrån, alla ska ha behållning av biblioteket. Det är en mötesplats för precis alla och ska inte vara exkluderande på något sätt.

Jag avskyr det

De redaktionella ändringar som Louise Erixon hänvisar till handlar om att formuleringar om integration, modersmål, uppsökande av representanter för minoritetsspråken, samverkan med invandrarföreningar, litteratur på främmande språk har strukits. Att utveckla biblioteket till en plats för medborgardialog har också strukits.

Det tycker Johanna Beijer är oroväckande.

– De gör skillnad på människor med annat modersmål än svenska. I stället för att se dem som en tillgång ser de dem som en belastning. Men vi lever i en global värld och det är en tillgång att ha människor som pratar andra språk. Det är viktigt att förstå att vi kan dra nytta av människor som pratar andra språk. De har också strukit samverkan med modersmålslärare. Varför det? Det är ett jättesteg bakåt. Samverkan brukar vara en del av lösningen, man vidgar sina vyer, det är jättekonstigt att stryka just samverkan, säger Johanna Beijer.

– Som tur är har vi en bibliotekslag. Hade den inte funnits tror jag att de hade velat gå ännu längre.

Rolf Berg (SD), ordförande i fritids- och kulturnämnden, förklarar att skrivningarna om modersmål är strukna eftersom just modersmålsundervisningen ska utredas separat.

Om Sverigedemokraterna, som styr i Sölvesborg tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet, skulle ha velat gå längre, så som Johanna Beijer befarar, vill inte Rolf Berg svara på.

– Det är en hypotetisk fråga, det kan jag inte svara på.

För att ta del av livet här måste de lära sig svenska

Tom Liljenberg, besökare på biblioteket i Sölvesborg, tycker att det är viktigt att personer som kommer till Sverige från andra länder lär sig svenska först.

– För att ta del av livet här måste de lära sig svenska. Men om de sedan pratar sitt språk också gör ingenting. Jag tror inte att böcker på deras språk på biblioteket är ett hinder för att lära sig svenska.

Trots att han är nämndordförande var Rolf Berg inte med och arbetade fram ändringarna i biblioteksplanen.

– Jag fick den i knäet, säger han.

Jag är inte mycket för signalpolitik

Kulturchef Sofia Lenninger har berättat att det var kommunalrådet Louise Erixon själv som kontaktade henne och föreslog ändringar i biblioteksplanen och frågade hur långt hon kunde gå och ändå hålla sig till bibliotekslagen.

I praktiken tror inte Rolf Berg att ändringarna kommer att få någon stor betydelse, utom att vissa kommer att få vänta något längre på att få låna en bok. För om den inte finns inne på Sölvesborgs bibliotek går den att skicka efter, säger han.

– Det finns ingen anledning att allt ska finnas här. Det är något som bibliotekschefen måste besluta, vilka böcker som ska köpas in och inte.

Varför har ni då gjort de här ändringarna?

– För att ge direktiv till bibliotekschefen. Det ger en hänvisning till vad som ska finnas. Om det är nödvändigt eller inte. Det är ett litet bibliotek man kan inte ha böcker på alla språk om de inte efterfrågas.

Men det handlar också om att nyanlända ska lära sig svenska.

– Vi försöker lära dem som kommer hit svenska. Då är det bättre att köpa böcker på lätt svenska än på deras modersmål. De behöver inte vara ett hinder om det finns också, men de uppmanas mer att lära sig svenska om det finns mer svensk litteratur. Om man inte har tillgång till egna böcker och man ändå vill läsa, då är man tvungen att lära sig ett annat språk.

Jag tror att det kan leda till stora förändringar på sikt

Det finns kritiker som anser att ändringarna har ett symboliskt värde för Samstyret som även har uppmärksammats för att inte vilja hissa pride-flaggan, inte ta emot nyanlända och inte vilja köpa in provocerande ”mens-konst”. Men så är det inte, säger Rolf Berg.

– Jag är inte mycket för signalpolitik om det är det du menar. Vi i SD förhandlar med tre andra partier och ibland får vi backa på vissa saker.

Brian Skoghem jobbar som biblioteksassistent på biblioteket i Sölvesborg. Han tycker att det är viktigt att alla har tillgång till litteratur på sitt modersmål.

– Det här är ingen positiv vändning. Utbildning i modersmål är en nödvändighet. Möjligheten måste finnas där. Jag har vänner från resten av landet som nämner Sölvesborg och det är inte i positiva ordalag. Jo, förresten, reaktionerna här, när folk sätter upp pride-flaggor och så, det ses som positivt.

Efter en remissrunda under sommaren, då jurister granskade de föreslagna förändringarna mot bibliotekslagen och konstaterade att de håller juridiskt, var det dags att klubba den nya planen på måndagen.

Men fullmäktige ville annorlunda. Efter krav från Vänsterpartiets Willy Söderdahl på ytterligare utredning drev oppositionen igenom en minoritetsåterremiss. Därmed ska planen granskas om den även håller mot språklagen och om stödet från kulturrådet fortfarande kan erhållas med de föreslagna ändringarna.

Läs mer Debatt i fullmäktige: ”Den präglas av främlingsfientlighet”.

Hamda Elmi och Hamdi Hussein går på gymnasiet och kommer ofta till biblioteket. De trivs bra i Sölvesborg som de tycker är lagom stort. Här är det lättare att lära sig svenska än i exempelvis Malmö, säger de. Nästan allt finns, exempelvis gymnasium, även om de tycker det är lite synd att simhallen inte finns kvar. De har hört talas om de föreslagna ändringarna i biblioteksplanen, även om de liksom flera av besökarna på biblioteket inte har koll exakt på vilka de är.

– Jag hoppas att de röstar för att ha kvar böcker på andra språk. Vi behöver olika språk, säger Hamda Elmi.

– Vi brukar komma hit varje vecka och låna böcker. Vi lånar böcker på somaliska, arabiska, svenska och engelska. Om man läser till exempel spanska i skolan är det bra att det finns böcker på spanska att låna på biblioteket, säger Hamdi Hussein.

Förslaget till ny biblioteksplan med ändringar och strukna stycken finns att läsa i sin helhet här.