Röster om nationella biblioteksstrategin

I dag blev det offentligt, utkastet till den nationella biblioteksstrategin som hela sektorn väntade på. Och en del av reaktionerna är rejält kritiska. Biblioteksbladet har lyssnat på några av de tyngsta rösterna.

Det var på en konferens i Kalmar som biblioteksutredaren Erik Fichtelius i dag presenterade utkastet till en nationell biblioteksstrategi. Med på konferensen fanns både Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder och Kulturrådets enhetschef Lotta Brilioth Biörnstad.

Deltagarna på konferensen fick välja varsitt ord som tillsammans bildade ett ordmoln som projicerades över scenen. Och ”samverkan” var ordet de allra flesta hade valt även om det också framträdde ord som ”hopp” och ”inspiration”.

– Man kan kanske sammanfatta dagen i ordet samverkan, säger Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder. Men samverkan är ju precis som en nationell strategi rätt komplicerad – för samverkan kräver ju att alla vill vara med och samverka och tycker att planen för samverkan är bra.

Karin Linder ville inte föregå föreningsstyrelsens svar på strategiförslaget, men efterlyste en tydligare koppling till den omvärldsanalys som föregått förslaget.

– Hur knyter den här strategin till analysen? Vilka utmaningar är det som strategin ska vara med att lösa? Det är inte så lätt att se.

Svensk biblioteksförening har drivit på för en nationell strategi i många år. Nu ska föreningens styrelse läsa och diskutera utredningen innan den gör ett gemensamt uttalande.

Men vilka förhoppningar har du på det som händer nu?

– Att förslagen blir skarpare. Och att vi kan få formulera en strategi som tar biblioteksväsendet framåt.

Kulturrådets enhetschef för litteratur, Lotta Brilioth Biörnstad var också med i Kalmar. Hon tycker att strategin har ett tydligt uppifrånperspektiv när det handlar om folkbibliotekens styrning.

– Strategin andas att staten är bäst och ska stå ovanför. Visst måste man titta på ansvar och roller, vem som gör vad. Men staten kanske inte ska vara ovanför, den kanske ska vara på samma nivå.

– Jag tror inte att en så vertikal modell som strategin föreslår gynnar livaktighet i verksamheterna. I rapporten ser man inget av det utvecklingsarbete som pågår ute i kommunerna, mellan kommuner och mellan kommuner och regioner. Utveckling och samarbete sker ju inte alltid vertikalt utan horisontellt, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Hon tycker också att det är problematiskt att förslaget ”mer eller mindre förstatligar” den regionala biblioteksverksamheten.

– Den tas ur det breda samarbete som finns i kultursamverkansmodellen. Där tycker jag att man behöver en mycket djupare dialog om behoven och hur vi gemensamt ser på olika lösningar, säger hon.

Men står vi inte inför utmaningar som behöver nationella lösningar, som digitaliseringen?

– Jo, det finns så klart infrastrukturfrågor som någon måste ta och styra. Strategirapporten har ett tydligt fokus på medieförsörjningsfrågor. Men biblioteksområdet handlar om mycket annat också. På kommunal nivå ofta om att samarbeta med andra politikområden och med det civila samhället, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Är det något du saknar i strategin?

– Oss själva, Kulturrådet. Vi är nästan utraderade. Strategin tar upp mycket som vi har ansvaret för. Som läsfrämjandemetoden Bokstart som vi driver. Men vi nämns inte och inte heller bland dem som ska ta frågorna vidare.

Men nu vill Kulturrådets Lotta Brilioth Biörnstad se möjligheter och köra framåt.

– Det är ju nu dialogen och diskussionen börjar. Nu har vi något att prata om. Det är ju faktiskt världens chans att lyfta de här frågorna.

Och Kulturrådet är inte ensamt i att se centralstyrning i förslaget. SKL:s, Sveriges kommuner och landsting, chef för sektionen för lokal och regional utveckling, Katrin Vanhaverbeke, säger i ett pressuttalande att förslaget hotar självstyret.

– Vi anser att bibliotekens främsta roll är att skapa samhällsnytta lokalt. Därför är det olyckligt att den nationella biblioteksstrategin handlar mer om att ge staten ett större ansvar än om hur man kan stärka kommuner och regioner i sitt uppdrag och ansvar att upprätthålla denna samhällsnyttiga funktion.

Katrien Vanhaverbeke framhåller också att flera av förslagen inte är förankrade i referensgrupperna och att det som sades under referensgruppsmötena inte omhändertogs av sekretariatet.

– Den riktning som den nationella biblioteksstrategin tar är olycklig.

Mest nöjt verkar fackförbundet DIK, vars ordförande Anna Troberg uppskattar att strategin har en tydlig digital agenda för hela landet och att den föreslår en väg bort från kortsiktiga finansieringsmodeller.

– Man lyfter också tydligt biblioteken som en samhällsbärande funktion och som en del av totalförsvaret i en värld som lider av desinformation och faktaresistens.

Hon ser också positivt på att strategin pekar ut skolbiblioteken som ett område att satsa på, men DIK hade önskat större tydlighet kring bemanningen och kring skolbibliotekariernas kompetens och roll.

– Ska vi lyckas bemanna skolbiblioteken behöver det utbildas närmare 2 000 nya bibliotekarier under en tioårsperiod visar våra beräkningar. Det råder bibliotekariebrist i landet, säger Anna Troberg.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/kuhnke-om-strategin-detta-ar-prioriterat-for-regeringen/

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/fichtelius-reflekterar-kring-nationella-strategin/