”Lyssna på vad vi försöker säga, och gör om och gör rätt”

Malmö stadsbibliotek har under sommaren lanserat ett nytt koncept under rubriken "Känsliga ämnen". Tanken är god, men resultatet är inte det, skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov.

Först ut, i samband med Pride, presenterades en lista med ämnen kopplade till hbtq+. På listan blandas tydliga hbtq+-ämnen som ”Queer identitet”, ”HBTQIA+” och ”Normbrytande relationspraktiker”, med ämnen som ”Feminism”, ”Kink”, ”Penis-anatomi” och ”Sexuellt överförbara sjukdomar” där kopplingen till hbtq+ inte är lika självklar. Som förstagångsbesökare är det lätt att se tavlan som ett framlyftande av ämnen som bibliotekspersonalen anser är känsliga, snarare än ett försök till att vägleda besökare till ämnen som kan vara svåra att fråga personalen om.

Det är ett faktum att det kan vara svårt att hitta medier om hbtq+ på biblioteken. Det är också sant att det finns personer som tycker att det är svårt att fråga efter just dessa medier. Där är vi helt överens med Malmö stadsbibliotek. Av den anledningen är vi positiva till initiativ som lyfter fram regnbågsmedier och gör det enklare att hitta dem. Men vi menar att vi alltid måste noggrant överväga på vilket sätt det görs, risken är annars att vi stjälper mer än vi hjälper, att vi exkluderar snarare än att inkludera.

Läs också ›› Känslig info ska bli mer tillgänglig på Malmö stadsbibliotek

I Guide för bibliotekens arbete med hbtq+ går att läsa följande om regnbågshyllor:
“Något som kan tala mot en regnbågshylla är att låntagare kan känna sig utpekade eller utsatta om de använder den. Det är självklart fint att tänka på att skydda hbtq+-personers integritet, men det kan bli problematiskt att ta för givet att det är skamfullt för besökare att låna medier från en regnbågshylla.” Texten handlar visserligen om regnbågshyllor, men vi anser att samma resonemang är relevant när det gäller Malmö stadsbiblioteks ”Känsliga ämnen”. Det går att göra det enklare för användare att hitta i biblioteket, utan att stämpla det som ”känsliga ämnen”.

Rebecka Eriksson på Malmö stadsbibliotek menar att vi som är kritiska inte förstår vilken målgrupp tavlan vänder sig till. Vi håller inte med. Vi förstår både vem den tänkta mottagaren är och syftet med projektet, vi anser bara inte att det genomförts på ett bra sätt. Trots att vi lever i en värld där hbtq+ fortfarande ligger utanför normen har mycket ändå förändrats de senaste åren. Stigmat finns till viss del fortfarande kvar, men det är idag inte lika stort som det har varit. Genom att använda en rubrik som ”Känsliga ämnen” befästs den förlegade synen på hbtq+ som något avvikande och konstigt, något som det inte talas högt om, något “känsligt” helt enkelt. Genom att dessutom skriva ut på tavlan att bibliotekarierna inte dömer ges indikationer om att det är andra som dömer. Även om det till viss del är sant i delar av samhället så bör biblioteken eftersträva att inte befästa det som en sanning. Det handlar inte enbart om vad vi kommunicerar till våra besökare, utan i allra högsta grad också om hur vi gör det.

I det initiativ på Fayetteville Free Library i Syracuse i USA som Malmö stadsbibliotek säger sig ha inspirerats av har biblioteket använt rubriken “tough topics”, alltså “tuffa ämnen” direktöversatt från engelska. Något avgörande har alltså skett under översättningen och däri ligger även en del av problematiken med Malmö stadsbiblioteks initiativ. Valet mellan “tuffa ämnen”, “känsliga ämnen” eller varför inte “svåra ämnen” får i sammanhanget stora konsekvenser.

Det finns också andra skillnader mellan Malmö stadsbiblioteks koncept och originalet. Fayetteville har inte enbart lyft fram ämnen relaterade till hbtq+, utan har en blandning av ämnen som kan vara svåra att fråga om. De har också placerat sin skylt på ungdomsavdelningen och inte, som Malmö stadsbibliotek, precis innanför den stora entrén. Om Malmö stadsbibliotek riktar sig till yngre besökare borde de placera den där den bäst når ut till den målgruppen. Det säger sig självt att den som är osäker och utforskande inte gärna ställer sig framför en skylt i den mest synliga och folkfyllda delen av biblioteket.
Som sagt, tanken är god, resultatet är det inte. Varför krångla till det? Varför inte bara använda en neutral rubrik? ”Letar du efter böcker om hbtq+” är väl ett utmärkt alternativ. Det fungerar också att använda till andra ämnesområden, vilket Malmö stadsbibliotek säger är tanken att konceptet ska utvidgas med. ”Letar du efter böcker om demokrati och val” eller ”Letar du efter böcker om psykisk ohälsa” är både enkelt och tydligt. Det säger vad det är, utan den stigmatiserande rubrik som idag har valts.

Vi tror att både vi och Malmö stadsbibliotek vill samma sak: att förenkla för alla att hitta den information och litteratur de söker och att ingen biblioteksbesökare ska behöva känna sig dömd eller skambelagd för att hen vill få tillgång en viss typ av information. Men den här gången ber vi Malmö stadsbibliotek tänka ett extra varv. Så i stället för att slå ifrån er kritiken och säga att vi inte förstår, lyssna på vad vi försöker säga, och gör om och gör rätt.

Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov
Bibliotekarier och medlemmar i Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens arbete med hbtq+.