Man kan inte anställa fram ett skolbibliotek

Nyexaminerade skolbibliotekarier får ofta sitt första jobb som ett utvecklingsuppdrag utan ramar, mandat eller stöd. När organisationen saknas blir anställningen en ersättning för ledarskap – och verksamheten börjar om varje gång någon slutar.

En nyexaminerad bibliotekarie börjar ofta sin första tjänst samtidigt som eleverna kommer tillbaka efter sommaren. Då väntar ett uppdrag som beskrivs som att “utveckla biblioteket” – i praktiken ofta från noll. Antingen finns ingen fungerande verksamhet alls, eller så förväntas den nyanställda blåsa liv i något som stått still i åratal.

Tjänsten gäller dessutom numera sällan en skola. I stället omfattar den ofta flera skolor  och ett omfattande utvecklingsarbete – men är på deltid. Det förklaras ofta med “bibliotekariebristen”. Men det är inte konstigt att det är svårt att rekrytera när tjänsterna ser ut så här.

Flera skolor, begränsad arbetstid och ett uppdrag att bygga upp en verksamhet utan struktur kräver erfarenhet, etablerade samarbeten och mandat. Det är en svår tjänst att bemanna med erfarna bibliotekarier – och därför hamnar den hos den som är nyast i yrket.

Den nyanställda får alltså i uppdrag att “utveckla verksamheten”. I praktiken betyder det att ta ansvar för år av utebliven styrning.

Det här är inte en introduktion till yrket.
Det är ett saneringsarbete.

Många nyexaminerade anställs på skolor där biblioteket länge varit vilande, eller aldrig fungerat som en pedagogisk verksamhet. Samtidigt förväntas de bygga upp biblioteket från grunden: formulera biblioteksplan, ta fram arbetssätt, etablera samarbeten i undervisningen och skapa struktur i en organisation de själva just håller på att lära känna.

Det är i praktiken ett etableringsuppdrag. I andra delar av skolan hade det lagts på en erfaren medarbetare, eller följts av handledning och tydligt mandat. Inom skolbiblioteksområdet betraktas det i stället som en normal start.

Problemet är inte de nyexaminerade. De börjar sitt arbete med stort engagemang, idéer och vilja att bidra. Problemet är att uppdraget förutsätter organisatoriska beslut de själva inte kan fatta. Ofta saknar de också möjlighet att efterfråga rätt förutsättningar – inte av brist på engagemang, utan för att de ännu inte haft en fungerande verksamhet att utgå ifrån.

I många skolor blir den nyexaminerade skolbibliotekariens första uppgift att försöka förstå vad uppdraget egentligen är. Det sker genom omvärldsbevakning och frågor till branschkollegor i sociala medier.

Att be en skolbibliotekarie “ta hand om biblioteket” utan att formulera syfte, ramar eller prioriteringar är inte att visa tillit. Det är att lämna över ett ledningsansvar.

Resultatet blir sällan ett långsiktigt etablerat skolbibliotek. Arbetet börjar i stället om.

När uppdraget är otydligt och stödet begränsat blir verksamheten personbunden. Den nyanställda försöker skapa struktur, prioriteringar och samarbeten samtidigt som hen lär sig yrket. Efter en tid byter många tjänst eller arbetsplats. Kvar finns delar av ett påbörjat arbete, men ingen stabil verksamhet.

Nästa bibliotekarie får samma uppdrag igen: att börja från början.

Detta är inte ett individuellt problem och inte en fråga om eldsjälar. Det är en organisationsfråga.

När skolbibliotek fungerar väl beror det inte på enskilda eldsjälar. Det beror på att uppdraget är tydligt och att skolledningen har formulerat en riktning och tagit ansvar för den.

Skolbibliotekarien bidrar med professionell kompetens inom läsning och MIK. Men det är skolledningen som ansvarar för verksamheten. Utan den ansvarsfördelningen förväntas bibliotekarien samtidigt vara utförare, strateg och ledare – utan de förutsättningar som krävs för att lyckas.

Det börjar med uppdraget. Skolbibliotekets roll i det pedagogiska arbetet behöver vara definierad och förankrad, inte något som formuleras av den som just anställts. Ramar och prioriteringar måste finnas innan idéer efterfrågas.

Nyexaminerade behöver dessutom introduktion och stöd. Att bygga upp en verksamhet från grunden kräver handledning, tid och tillgång till fungerande samarbeten. Annars blir varje nyanställning en nystart i stället för en utveckling.

Skolbibliotek är inte ett individuellt projekt. De byggs i samspel mellan skolledning, lärare och bibliotekarie – men bara en av dessa parter har mandat att sätta riktningen.

Nyexaminerade skolbibliotekarier är professionella. Men professionalitet ersätter inte ledarskap.

Skolbibliotek byggs inte genom vaga uppmaningar.
De byggs genom ledning.