Det är inte många som hurrar när bibliotek stänger, men desto fler som känner lättnad över att inte bidra till smittspridning. Det skriver bibliotekscheferna Anya Feltreuter och Marie Sääf i en replik till Sonja Viklunds debattinlägg.

Sonja Viklund förfasar sig över folkbibliotekens stängning och den ”stängningsglädje” hon uppfattar sprids inom bibliotekariekåren.

Som bibliotekschefer inom region Östergötland, där samtliga 44 folkbibliotekslokaler nu är tillfälligt stängda, känner vi inte alls igen oss i det ”rus av stängningsglädje” som Sonja Viklund, lite nedlåtande, beskriver.

Götabibliotekens personal är fantastisk. De har ansträngt sig till det yttersta för att hjälpa till med datorärenden, litteraturfrågor och allt det vanliga som hör folkbiblioteksvardagen till – i en ovanlig vardag. Våra besökare är också fantastiska och de älskar sina bibliotek väldigt mycket. Under normala omständigheter uppskattar vi deras kärlek. Flera är stammisarna som släntrar in fem minuter efter öppning varje morgon och masar sig ut strax innan stängningsdags varje dag.  Vi suckar kanske ibland när en besökare ställer samma fråga för tionde gången, men vi är vana vid dem och de är vana vid oss. Biblioteket är deras andra hem. Men, och det skär i bibliotekariehjärtat att skriva det, i tider som dessa bör biblioteket inte vara ett andra hem!

Fokus i den senaste tidens debatter har varit kring att stänga eller inte stänga bibliotekslokaler. De kommuner eller regioner som valt att stänga bibliotekslokaler har fått kritik för att inte ta sitt demokratiska uppdrag på allvar. Kanske har några stängt för tidigt, kanske har några stängt för sent – vem vet? Men vi hoppas och tror att varje region och kommun gör egna bedömningar utifrån lokala förutsättningar och försöker fatta så kloka beslut som möjligt. Vi är mycket tveksamma till att det är särskilt många inom biblioteksvärlden som hurrar högt över en stängd bibliotekslokal eller faller in i det ”stängningsrus” som Viklund beskriver. Flera kan nog känna en känsla av lättnad över att inte längre bidra till ytterligare spridning av viruset och över att tvingas slippa agera avståndspolis. Men minst lika många känner också en oro för hur våra besökare ska klara sig utan den mötesplats som biblioteken är.

Samtidigt ger det en lite skev bild att säga att biblioteken stänger. Det är helt riktigt att vi stänger de fysiska mötesplatserna i Östergötland för att hejda pandemins framfart, men folkbiblioteken är inte stängda. Verksamhet pågår frenetiskt för att hitta nya sätt att nå ut till våra målgrupper, till de som behöver oss mest. De flesta Götabiblioteken erbjuder Take Away, flera erbjuder hemkörning av medier, andra erbjuder bokade tider för att uträtta viktiga ärenden på bibliotekets datorer, ytterligare några erbjuder bokade klassbesök och aktiviteter för barn. Vi utvidgar också vårt digitala utbud och vår digitala närvaro.

Så ja, lokalerna är stängda, men biblioteken är öppna som alltid.

Anya Feltreuter, bibliotekschef, Mjölby

Marie Sääf, bibliotekschef, Linköping

Läs Sonja Viklunds inlägg här: Superspridare av demokrati – så varför stänger bibliotek?