Replik: Nostalgi och resursbrist hinder för digital utveckling

19 aug 2021 • 2 min

Vi borde lyssna på dem som betraktar biblioteken som en förlegad rest av en svunnen tid – för de har ju rätt. Det skriver Tobias Nordberg, bibliotekarie i Uddevalla, i en kommentar till Mattias Beijmos krönika om e-medier.

Biblioteken lever i  och av det förgångna, skriver Tobias Nordberg, bibliotekarie i Uddevalla, i en kommentar till Mattias Beijmos krönika om e-medier. Foto: privat

Detta är en kommentar till Mattias Beijmos krönika Nybyggen utan digitala satsningar ett svek mot läsarna:

Det finns två huvudsakliga hinder för utveckling av digitala bibliotekstjänster.

Det första är bilden av biblioteket. Den tid då folkbibliotekets egentliga idé – idén om den fritt tillgängliga kulturen – kunde komma till uttryck i fysiska rum är redan förbi. Den kraft som håller biblioteksväggarna upprätta är inte demokratins utan nostalgins. Biblioteken lever i och av det förgångna. De låter sig ledas av kommunpolitiker som vill posera framför nya lokaler för att visa upp sin kultursatsning för väljarna, och av nostalgiska kommuninvånare som värnar om bibliotekslokalen som museal relikt, men som knappast besöker eller använder den. Det befolkningssegment som i stället med ointresse betraktar samma lokaler som en förlegad rest från en svunnen tid, gör betydligt mindre skada. Det är ju de som har rätt och det är dem biblioteken och de som bestämmer deras färdriktning, borde lyssna på. Samhällets biblioteksvurmare förväntar sig paradoxalt nog av biblioteken att de ska förbli vad de alltid har varit, förlora alltmer av sin relevans och stillsamt tyna bort.

Det andra problemet är att biblioteksbranschen är splittrad. Ingen har åtagit sig den övergripande funktion som skulle krävas för att stötta biblioteken i en samverkan kring utveckling av gemensamma digitala tjänster. Ett enskilt folkbibliotek har inte råd att ta fram egna tekniska lösningar. Bara de största har möjlighet att vända sig till andra leverantörer av digitala bibliotekslösningar än den som tillskansat sig en monopolställning på marknaden. En stor majoritet av svenska bibliotek är därför helt i händerna på denna aktör, som inte har några incitament alls att tillmötesgå bibliotekens önskemål. Biblioteksmarknaden är helt enkelt för liten för att den ska kunna präglas av en sund konkurrens och därmed framalstra en teknisk utveckling som gagnar biblioteken – och därigenom oss alla.

Det som ska till är ett nationellt initiativ. Ett samlat grepp på digital biblioteksverksamhet. Den enda organisation som har makt, medel och möjlighet att åstadkomma något sådant är Kungliga biblioteket.

Tobias Nordberg
Bibliotekarie på Uddevalla stadsbibliotek. Jobbar med digital närvaro och digitala bibliotekstjänster.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min