Skolbibliotekarien står inför ett vägval

Lärare och skolbibliotekarier måste börja samarbeta mer. "Antingen omfamnar man det nya, eller så söker man sig till andra roller i biblioteksvärlden", skriver Sofia Malmberg.

I skolbiblioteksvärlden väntar vi otåligt på att regering och riksdag ska komma till beslut om de förslag som formulerades i utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. Om lagstiftaren går på utredarens linje kommer skolbibliotekarien att definieras som en del av skolans pedagogiska personal. Då förväntas skolbibliotekarien aktivt bidra till att öka elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen.

Det är både en utmaning och en möjlighet, beroende på hur man förhåller sig till förändringar och till sin professionsroll. Visst finns det skolbibliotekarier som åtminstone till viss del redan arbetar på det sättet, medan det för andra är ett åtminstone delvis nytt sätt att förhålla sig till sitt uppdrag.

Hur blir man en integrerad del av lärarnas arbetslag? Hur bygger man upp ett välfungerande samarbete? Vilka framgångsfaktorer finns det och vad bör man absolut undvika? Hur samarbetar man med lärare i ämnen som till exempel matematik, där det inte finns en tradition av samarbete med skolbiblioteket att falla tillbaka på? Och vilka initiativ behöver man ta för att bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet?

Lärare och skolbibliotekarier kommer från olika föreställningsvärldar och har därför världsbilder som delvis skiljer sig åt. Nu behöver de här två världarna mötas – vilket kan vara en utmaning för båda professionerna. I många sammanhang kommer lärare och skolbibliotekarier att behöva prova sig fram till hur deras samarbete kan organiseras och hur det ska utformas.

Lärare och skolbibliotekarier kommer från olika föreställningsvärldar och har därför världsbilder som delvis skiljer sig åt

Jag tror att vi med stormsteg närmar oss den skiljelinje där man som skolbibliotekarie måste göra ett val. Antingen omfamnar man som skolbibliotekarie det nya – med de utmaningar och svårigheter det innebär. Eller så söker man sig till andra typer av uppdrag inom biblioteksvärlden.

Man kan, med all rätta, hävda att det inte var det här man utbildade sig till en gång i tiden. Professionen har genomgått en stor förändring de senaste åren och alla trivs inte med den rollen.

Personligen lägger jag ingen värdering i det, allt förändras över tid. Det nya uppdraget kräver ett betydligt större mått av initiativtagande och utåtriktat arbete där man medverkar i hela processen kring elevers lärande. Skolbibliotekarien behöver inta en pedagogisk roll i klassrummet och bli en del av skolans systematiska kvalitetsarbete för att öka elevernas måluppfyllelse.

Jag har lika mycket respekt för dem som väljer andra professionella vägar som för dem som väljer att ta sig an de nya utmaningarna. Om man vill och vågar så öppnar sig en helt ny värld för en.

Säkerligen kommer det att finnas en hel del mindre lyckade steg på vägen, det är oundvikligt, men det kommer i slutändan att löna sig. Inte bara för skolbibliotekariens professionella utveckling, utan också för eleverna som får en helt annan utväxling av sin skolbibliotekarie.

Hälften vågat, hälften vunnet!

Sofia Malmberg
Produktägare för skolbibliotekstjänster på BTJ, med lång erfarenhet av att arbeta som skolbibliotekarie och samordnare för skolbibliotek samt en del av juryn för DIK:s utmärkelse ”Skolbibliotek i världsklass”. Aktuell med boken ”Skapa nya vägar : så kan lärare och skolbibliotekarier samarbeta” (BTJ Förlag).