Neutrala ord viktiga i rapporteringen
1 jun 2021 • 4 min
Det är viktigt att rapportera om Svensk biblioteksförenings årsmöte med neutrala ord, skriver Karolina Andersdotter. ”Vårt årsmöte, demokrati i praktiken, är något vi gemensamt ansvarar för att värna om och respektera.” Biblioteksbladets chefredaktör svarar direkt.

Biblioteksbladets rapportering från Svensk biblioteksförenings årsmöte den 20 maj inleddes ödesmättat med rubriken “Årsmötet valde Lindberg och kuppade med Forsman”. Årsmötet hade nämligen inte valt (”ratat”) en av de föreslagna kandidaterna och valberedningens sammankallande får förklara att ”valberedningens systematiska arbete ställs mot årsmötet som ’mer går på känsla’.”
Men “kuppa” och “rata” är olyckliga ordval. ”Kuppa” för tankarna till det politiska dagsläget i Myanmar och ”rata” till realityteveserier som Robinson där deltagarna röstar bort, inte in, varandra. I den arbetsordning (utskickad med möteshandlingarna 4 maj, fastställd av årsmötet 20 maj under punkt 3) som gällde för årsmötet står att ”närvaro- och yttranderätt liksom förslags- och rösträtt tillkommer varje medlem i Svensk biblioteksförening” samt att ”beslut fattas av årsmötet med enkel majoritet när inget annat är stadgat.” I stället för ”kuppa”, ”rata” och ”gå på känsla” skulle jag således beskriva händelserna på årsmötet med att deltagare utnyttjade sin rätt att ”väcka förslag”, ”yttra sig” och ”rösta”.
Varför är det viktigt att rapportera om ett årsmöte i neutrala ordalag? Därför att årsmötet nästintill alltid är det högsta beslutande organet i en ideell förening. I Svensk biblioteksförening, en ideell, medlemsdriven organisation, är årsmötet det organ som beslutar om vilka som ska leda föreningens arbete och vilken verksamhet föreningen ska driva. Sett till antalet motioner som inkommer till årsmötena, eller till omfattningen av debatten kring den treåriga vision som årsmötet fastslog 2019, är årsmötet till och med en underutnyttjad resurs. I stället för att tala om kupper eller känslor när det väl händer bör vi kanske fråga oss varför årsmötet oftast inte används?
Motioner skapar diskussion (och beslut) om föreningens verksamhet och politiska inriktning (det vill säga hur föreningen ska uppfylla stadgarnas ändamålsparagraf att ”skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende”). Till exempel kan en medlem motionera om att föreningen borde driva frågan att alla bibliotek borde servera fredagstårta till sina användare eller att biblioteksanställda inom det offentliga inte samtidigt ska få vara engagerade i politiska partier. Det är osannolikt att motionerna skulle bifallas, men det är otroligt viktigt att de får skickas in och tas upp för behandling.
Samma princip gäller förslag till personval. I både stadgar och valberedningsinstruktion står att valberedningen ska ta fram förslag till poster med personval. Till årsmötet kan alltså både valberedning och föreningsmedlem lägga förslag. Samtliga förslag till personval är sedan likvärdiga inför årsmötet (en deltagare får till exempel inte två röster om den röstar på valberedningens kandidat). Det är missvisande att påstå att av valberedningen ej beredda förslag innebär att de, ifall de går igenom, är ett resultat av att årsmötet ”går på känsla” eller ”gör en kupp”. Precis som årsmötesdeltagare efter eget huvud kan ta ställning till motioner och strategiska visioner så kan de kan ta ställning till vilka de vill se leda den förening som de är medlemmar av.
Vi som arbetar inom det allmänna biblioteksväsendet måste förstå dessa grundläggande principer för demokratiska processer inom statsapparaten och civilsamhället. Principen om ett årsmöte där alla deltar utifrån samma förutsättningar (reglerat i stadgarna) är direkt applicerbart på hur människor deltar i det demokratiska samhället (reglerat av lagar). Och när det gäller bibliotek som demokratins försvarare sparar vi sannerligen inte på krutet. Demokratins skattkammare heter förslaget till nationell biblioteksstrategi. Bibliotek bygger demokratiska och hållbara samhällen heter det i föreningens vision. Hur kan vi som sektor stötta en demokratisk infrastruktur när vi inte förstår hur vår egen förening fungerar?
Den svenska demokratin har fötts ur människors ideella engagemang konstaterar regeringen (i proposition 2009/10:55) och nämner folkrörelserna som grund för detta engagemang – samma folkrörelser som ligger till grund för folkbibliotekens utveckling. Den som läser Tobias Hardings rapport Framtidens civilsamhälle (2012) får veta att: ”Sverige har en med internationella mått mätt mycket hög aktivitet i civilsamhället. Nära 80 procent av den vuxna befolkningen är medlemmar i minst en förening och 2009 arbetade 48 procent ideellt i en minst en ideell organisation. De samlade intäkterna för organisationer i civilsamhället uppskattades samma år till 212 miljarder kronor och antalet heltidsanställda till 110 000.”
Om vi ska främja och stötta civilsamhället (oavsett om det rör sig om hembygdsföreningen, studentnationen eller Harry Potter-klubben) som beskrivs måste vi ha bättre kunskap om civilsamhället och ideella föreningar. Vi måste läsa på och skaffa oss föreningslitteracitet. Att kunna hålla ett inkluderande och stadgeenligt möte är något vi borde lära ut, inte stå handfallna inför när det gäller vår egen organisation. Att alla får delta i föreningslivet utifrån samma villkor är en praktisk tillämpning av artikel 20 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: ”Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.”
Stadgar, årsmötesformalia och ordval är inte kul för att man är paragrafryttare, språkpolis eller mötestroll. De är kul för att de bjuder in alla att delta på lika villkor, oavsett yrkestitel, antal medlemsår eller uppdrag inom föreningen. Vårt årsmöte, demokrati i praktiken, är något vi gemensamt ansvarar för att värna om och respektera. Om vi gör det lever vi upp till den bild vi har av biblioteken som demokratins skattkammare, bevarare och försvarare.
Karolina Andersdotter
medlem i Svensk biblioteksförening
Biblioteksbladets chefredaktör svarar direkt:
Att Karolina Andersdotter vill slå vakt om föreningsdemokratin är naturligtvis inget jag har synpunkter på. Men att hennes farhågor utgår från rubriksättning och ordval i en artikel i Biblioteksbladet behöver kommenteras.
När tidningen rapporterar från ett årsmöte görs det utifrån en självständig publicistisk roll. Biblioteksbladet företräder varken föreningen eller det allmänna biblioteksväsendet och det är därför långsökt att tycka sig spåra tendenser i den sfär vi bevakar genom att granska detaljer i våra redaktionella överväganden.
Jag tar gärna emot synpunkter på publiceringar, men artikeln om årsmötet är inte språkligt osaklig. Texten handlar om en hastig och överraskande handling (en av SAOB:s definitioner på ”kupp”) som ledde till att en kandidat skattades lägre än någon annan (en av SAOB:s definitioner på ”rata”). Jag är övertygad om att den läsningen är rimlig och begriplig för de allra flesta.
Thord Eriksson
Chefredaktör, ansvarig utgivare
4 kommentarer
Senaste nytt

Hat och hot, AI och skolbibliotek – se samtalen från Almedalen
Nu går det att se ett urval av paneldiskussionerna på Biblioteksarenan, scenen för biblioteksfrågor under årets Almedalsvecka. Med det önskar vi trevlig sommar!
3 jul 2025 • < 1 min

Samtal om samhälle, demokrati och bibliotek i Visby
Hur påverkas demokratin när studieförbunden måste dra ner på en tredjedel av verksamheten? Och är det okej att förolämpa varandra på nätet? Det och många fler frågor debatterades på Biblioteksarenan i Almedalen.
27 jun 2025 • 4 min

Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?
Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.
27 jun 2025 • 4 min

Små resurser för att skydda kulturarvet
Underhållet är eftersatt på Ukrainas ledande nationalbibliotek. Behovet av digitalt bevarande är stort, men det stöd som har getts hittills är som droppar i havet.
25 jun 2025 • 5 min

Lag om säkerhet kan försvåra för bibliotek
2024 fanns det 342 integrerade folk- och skolbibliotek i Sverige. Frågan är hur många av dessa som påverkas när den nya lagen om säker skola börjar gälla den 1 juli.
24 jun 2025 • 3 min

Biblioteket öppet när campus stänger till följd av demonstrationer
Campus Blåsenhus på Uppsala universitet har flera gånger stängt för allmänheten på grund av att demonstranter tagit sig in. Då har biblioteket behövt påminna om att bibliotek ska vara öppna för alla.
23 jun 2025 • 3 min

Rysk litteratur förbjuds i Ukraina
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
19 jun 2025 • 2 min

Subtil underbemanning hotar tryggheten
För många symboliserar bibliotek det goda samhället. Men för att det ska fortsätta vara så måste all bibliotekspersonal arbeta under rimliga villkor, skriver Leodan Rodriguez.
18 jun 2025 • 3 min

En hel dag om bibliotek på Almedalens finaste scen
Biblioteksarenan är politikerveckans plats för samtal om bibliotek och frågor som rör dem. Notera onsdagen den 25 juni på Almedalsbibliotekets barnavdelning.
17 jun 2025 • < 1 min

Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag
Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.
16 jun 2025 • 2 min

Bokprat ger hopp och känsla av normalitet
Ukrainska författare åker med böcker till bibliotek på krigshärjade och tidigare ockuperade platser. Biblioteksbladet var med på en resa i Tjernihiv-regionen.
16 jun 2025 • 11 min

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min
Håller också med Karolina Andersdotter. Att ”kuppa” och ”rata” har starkt negativa konnotationer, särskilt att ”kuppa”, och antyder någon form av halvodemokratisk planering för ett övertagande. Man kan inte vända sig till SAOB:s definition från 1938 och bara ignorera att det finns en norm för vad man talar om när man ”kuppar” ett föreningsmöte: det handlar ofta om att försöka engagera personer utifrån, att i förväg samla ihop tillräckligt stöd från personer som kommer dit med en agenda snarare än för att lyssna på presentationerna och på allvar överväga dem, för att kunna köra över mötets demokratiska funktion. Såvida det inte har skett – och ursprungsartikeln antydde ingenting sådant – är det ett djupt olyckligt ordval för att beskriva en process där årsmötet har tagit ställning till olika kandidater.
Jag noterade också ordvalen, tycker de kändes både olustiga och onödiga. Känslan är att det knattrades lite väl hastigt på tangentbordet där.
Personligen skulle jag varken vilja vara någon som blivit ratad eller kuppad!
Håller helt med Karolina Andersdotter. Jag reagerade också på artikeln, och uppfattade den som vinklad.
Rata är ok för mig. Dock inte kuppa, som har en starkt negativ klang och som jag inte tycker är ett schysst ord att beskriva ett demokratiskt val med.
Peter