Vi bygger demokratin starkare
14 mar 2023 • 4 min
Örebro bibliotek har anställt en bibliotekssocionom och därmed försökt definiera gränsen för bibliotekssystemet. Genom att ta vårt uppdrag på allvar kan vi hjälpas åt att överbrygga klyftorna i samhället, skriver Lars Hilmersson och Lotta Perkiö.

Biblioteket är kanske den sista kvarvarande platsen i samhället som inte kräver något av dig. Du kan komma när du vill och gå när du vill. Det är kanske den enda platsen som återstår om du inte har någonstans att ta vägen, en plats som erbjuder gemenskap och värme. Att möta alla besökare med deras skiftande behov är en känd utmaning för alla som jobbar på bibliotek.
Örebro bibliotek har därför, under det senaste året, antagit utmaningen att möta och välkomna alla besökare. Genom att anställa en bibliotekssocionom har vi försökt utforska det demokratiska uppdraget och försökt definiera gränsen för bibliotekssystemet. Var börjar och slutar bibliotekets uppdrag, var går gränsen för vad som är ett acceptabelt biblioteksärende?
De allra flesta som kommer till biblioteket vill låna böcker, läsa tidningar, skaffa lånekort, eller plugga. Personalen möter dem i sitt uppdrag att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” som det står i bibliotekslagens portalparagraf.
Hos personalen finns en strävan att erbjuda besökare alla dessa tjänster och att bjuda in till föreläsningar, aktiviteter och till delaktighet i verksamhetsutvecklingen. Trygghetsvandringar med barn genomförs och ungdomsbibliotekarierna bjuder in ungdomar till planering av aktiviteter.
De allra flesta besökare har de förmågor som krävs för att mötet med biblioteket ska fungera problemfritt. Men hur gör vi när mötet med besökarna inte fungerar friktionsfritt, när besökarens behov och verksamhetens uppdrag krockar? För att svara på frågan bör vi fastslå ramarna för vad ett biblioteksärende är, var systemgränsen går.
Systemgränsen avvisar besökares behov av att sova. Däremot gör vi gärna vad vi kan för att hjälpa samma besökare att hitta och få plats på ett härbärge. Gränsen avvisar också besökares behov att använda eller handla med droger. Vi tydliggör att den typen av aktiviteter är oförenliga med normerna på ett bibliotek.
Biblioteket har en juridisk och ideologisk utsträckning. Det har en början och ett slut. Vi menar att ett upprätthållande av bibliotekets systemgräns är ett försvar för demokratin och allas rätt att ta del av bibliotekets erbjudande på ett tryggt sätt.
Om gruppen hemlösa och socialt utsatta besökares behov är en varm plats, en möjlighet till dusch, en säng och en kopp kaffe – då borde det finnas andra platser som är bättre lämpade än biblioteket. Men den gruppen vill, precis som alla andra, besöka biblioteket för att läsa, träffa vänner eller låna besöksdatorer. Vi vet också att biblioteksbesöket kanske är missbrukarens enda möjlighet att ladda sin telefon.
I linje med detta har ledning och personal i Örebro lagt stor möda på att etablera samsyn kring vilka spelregler som gäller vid ett biblioteksbesök och på att skapa rutiner som gör det möjligt att se till att de följs. Det har handlat om tydlighet om alltifrån skyltning, var och vad man äter på biblioteket, till att droghantering i lokalerna är oacceptabel.
Ungdomsgruppers behov av att stöka och bråka ligger också utanför systemgränsen, men vi upprättar gärna kontakt med fältassistenter och skola. Samspelet blir framgångsrikt när bibliotekssystemet förstår sin funktion i arbetet med att bygga demokratin stark och litar på att andra system tar vid där bibliotekets slutar. Det är viktigt att personalen är eniga kring vilka normer och regler som gäller. Det är viktigt att de rutiner, regler och normer man enats om faktiskt efterlevs. Personalen har en svår men viktig uppgift att ständigt och varje dag upprätthålla denna gräns. Tydlighet ger trygghet.
Idag arbetar bibliotekssocionomen relationsskapande, nätverkande och kompetensutvecklande med dessa frågor både internt med bibliotekspersonalen och med externa aktörer. Ett exempel på detta var när både personal och besökare uppmärksammade en hemlös besökare som luktade illa. Bibliotekssocionom tillkallades och åtog sig att försöka åtgärda problemet, varpå ett samtal med den hemlöse inleddes. Samtalet utmynnade i att personen fick plats på ett härbärge, med möjlighet till dusch och tvätt av kläder. Dagen därpå återkom hen, nyduschad och med tvättade kläder, för att fortsätta samtalet.
Genom att biblioteket ökar sin kunskap om utsatta målgruppers förutsättningar och samarbetar med andra aktörer i samhället ökar förutsättningarna för att fler känner sig välkomna. En fördjupad samverkan med andra välfärdsfunktioner är en viktig pusselbit i bibliotekets arbete med att finna en än mer konstruktiv roll i samhället.
Genom vårt arbete vet vi till exempel att före detta narkomaner som kämpar för att bli drogfria känner sig mer välkomna om det finns en tydlighet kring att droghantering inte accepteras och att det finns en beredskap hos verksamheten att agera. Det är en förutsättning för att bibliotekets ska vara tillgängligt även för dem.
Det finns också exempel på besökare, som tidigare var svåra att inordna i verksamheten, som har lämnat gråzonen för att placera sig inom systemgränsen. De besöker biblioteket för att spela schack, läsa eller umgås med bekanta. Biblioteket blir tillgängligt för fler.
En del besökares ärenden hamnar fortfarande utanför systemgränsen. En del av dessa väljer idag andra arenor än biblioteket. Andra kommer till biblioteket i samma ärende som tidigare, men drar då till sig ordningsvakternas uppmärksamhet. Man kan se det som att systemgränsen, på bekostnad av gråzonen, har blivit tydligare. Ett systematiskt och regelbundet samarbete mellan verksamhet, ordningsvakter och polis är en förutsättning för detta.
Bibliotekets uppdrag och ansvar är inte att ensamt lösa samhällets sociala utmaningar. Men genom att ta vårt uppdrag på allvar och definiera gränsen för var bibliotekets uppdrag börjar och slutar kan vi tillsammans med andra funktioner i samhället hjälpas åt att överbrygga klyftorna och bygga demokratin starkare.
Lars Hilmersson
Verksamhetschef, Örebro bibliotek
Lotta Perkiö
Enhetschef, Örebro bibliotek
Senaste nytt

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer