Bokutdrag: Bevara det unika
25 nov 2019 • 4 min
Oöverlagd gallring hotar kulturarvet. Biblioteksbladet publicerar ett utdrag ur en skrift där Uppsala universitets överbibliotekarie Lars Burman varnar för bristande samordning mellan lärosätena.


Inget är idag lättare än att skapa kopior. Med en knapptryckning görs ett nytt, identisk dataset och det enda tekniska hindret för digitalt mångfaldigande är numera lagringskapaciteten. Mycket har hänt sedan medeltidens munkar ägnade mödosamma månader åt att skapa en avskrift av en viktig handskrift.
Tryckkonsten fann sin form kring sekelskiftet 1500. Utvecklingen förstärktes med det tidiga 1800-talets tekniker för massproduktion. Redan då skapades oöversiktliga mängder information. Länge har universitetsbiblioteken, trots att de liknat varandra, haft olika styrkor och specialiseringar. Ännu för något tiotal år sedan kunde forskare ha behov av att resa utomlands eftersom han eller hon behövde vistas en tid i en forskningsmiljö med bättre – eller annorlunda – bibliotekssamlingar än därhemma. Idag blir detta allt mer ovanligt.
Den snabba utvecklingen gör att det nya föds digitalt och det äldre snabbt digitaliseras.
Vad gäller forskningens bröd och smör är skillnaderna rätt små mellan resurserna vid olika universitetsbibliotek. Digitaliseringen är en utjämnande kraft.

Men något händer i mediakonverteringen. Det mesta av informationen följer med, men åtskilligt går också förlorat. En bok talar inte enbart genom texten, utan också genom sin utformning. Det går utmärkt att köpa kläder per postorder, men vill man pröva passform och känna på kvaliteten är besöket i butiken effektivare.
Bibliotek som länge byggt fysiska samlingar har alltså särskilda resurser. I all synnerhet gäller det när böckerna bär spår av sin användning, härkomst eller sociala funktion. Egentligen är det kanske inte så märkvärdigt med Copernicus eget bibliotek som genom historiska förvecklingar hamnat i Uppsala. Visserligen är böckerna i sig gamla och har ett kommersiellt värde. Men det som ger dem särskild betydelse är spåren av den forna ägaren (förstrykningar, anteckningar, tillägg) och att de ingår i en fysiskt sammanhållen samling. Men här finns också något annat, mer svårfångat, som har att göra med upplevelsen av det unika och det originella. Esteter kan falla i hänryckning inför ett konstverk, och ett besök på en plats där historia har utspelats kan ge ett djupt intryck. En variant av upplevelsen uppstår i mötet med historiens föremål och dokument.
Något händer i mediakonverteringen. Det mesta av informationen följer med, men åtskilligt går också förlorat.
Kanske blir upplevelsen särskilt stark när det gäller handskrifter. Författaren C.J.L. Almqvist – själv under en period verksam som bibliotekarie – lät i Amorina (1839) en uppskakad fiktiv kollega tala om handskrifters demoniska kvaliteter. I dessa ligger oroliga själar fångna: ”Var gång en antiquarius genom en mild försyn ledes till, att av trycket utgiva en förut obekant handling, har han kanske förlossat en ande, som i hundrade år varit fängslad vid jordens krets, oroad av någon hemlighet, som han måske för sitt eviga väl behövt uppenbarad i världen.”
Och att utge handskriften förtar inte dess magi. Den första ambassadör jag hade förmånen att få ta emot på Carolina Rediviva var från Frankrike. Det som särskilt fångade hans uppmärksamhet var breven från Marie Antoinette till Gustaf III. Länge dröjde han vid det sista brevet till den kungliga kollegan. I detta uttryckte den franska drottningen sin förhoppning att det hela skulle sluta väl. Upplevelsen av historisk ödesmättnad förminskas inte av att brevet både är tryckt och digitaliserat.

Människans förundran inför det autentiska är inte alltid rationell. Men den finns där. Ett stort universitetsbibliotek förvaltar normalt viktiga samlingar som i den ena eller andra meningen är unika. Ofta ökar det unikas värde genom ett sammanhang, måhända genom att vara delar av en samling. Copernicus bibliotek duger bra som exempel på sådant som väcker förundran. Sammanhanget kan också bestå i att en kollektion av forskningsmaterial formats och utvecklats av era generationers bibliotekarier.
Det unika kan också gälla en biblioteksmiljö eller en byggnad. Men en förutsättning är förstås att det som vårdas och utvecklas i miljön tillerkänns ett värde, som helst skall vara stort. Det fysiska kulturarvet är unika gestaltningar av historien och med rätta vårdat som sådant. Historien är aldrig en fiende utan något som man behöver förhålla sig till. Att vanvårda och utplåna spåren är en beprövad totalitär teknik. ”Kinas historia skall börja med mig” låter Evert Taube kejsare Qin Shi Huangdi utbrista när han bränt alla böcker i Kina och därmed givit upphov till den brandrökshosta som ”spreds från miljoner bål | där Kinas böcker brann.” Taubes dikt heter ”Kinesiska muren” och har uppmärksammats för insjungningens hiphop-kvaliteter. Framför allt skildrar den dock kejsarens totalitära vilja att besvärja döden och avskaffa historien genom att göra sig själv till alltings mått.

Kopior kan alltid skapas och återskapas. Det unika originalet är oersättligt. I detta ligger ett ansvar som minnesinstitutioner aldrig kan undandra sig, utan att förlora sin själ. En av meningarna med ett stort universitetsbibliotek är alltså att troget vårda och tillgängliggöra det som är unikt och omistligt och som genom ödet hamnat under lärosätets ansvar. Häri ligger också ett krav på att förstå värdena hos det unika. Varje gång en terroristhandling utplånar ett konstverk, byggnad eller en unik bibliotekssamling blir världen fattigare. Men frågan är om inte förstörelse till följd av underlåtenhet är värre ändå. Förluster genom oöverlagda gallringar och bristande säkerhet skadar inte bara en institutions rykte. Vi förlorar också något oersättligt.
Texten är ett utdrag ur Lars Burmans skrift Meningen med ett universitetsbibliotek. Skriften finns att ladda ner i sin helhet på Diva-portalen.
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
0 kommentarer