Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?

Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”

Under de senaste åren har folkbiblioteken i Danmark, Norge och Sverige varit centrum för konflikter och strider, både inom biblioteksvärlden och i den offentliga debatten. I Danmark har Frederiksbergs biblioteks dragshow för barn resulterat i demonstrationer och hot – men också en Rainbow Award som ”Årets Ally” – som ett erkännande av bibliotekets arbete för mångfald och inkludering. I Norge har det ofta handlat om kontroversiella gruppers tillgång till och användning av bibliotekets lokaler, där särskilt gruppen Sian (Stop Islamiseringen av Norge) har skapat häftiga diskussioner om vem som har rätt att använda biblioteket. Konflikterna i Sverige har handlat om mångfald, hbtq-certifiering, främmande språk och politisk inblandning, främst från Sverigedemokraterna.

Dessa typer av konflikter är utgångspunkten för min avhandling: Konflikt och kritik: ett folkbibliotek för alla? Projektet pågår från 2023 till 2026 och ska genom en jämförelse av folkbibliotek i Danmark och Norge undersöka konflikter om neutralitet, politiska ställningstaganden och bibliotekets samhälleliga roll. Projektet är en vidareutveckling av en studie från 2022 som syftade till att undersöka olika förståelser av begreppet aktivism på bibliotek i Sverige och Danmark, för att förstå skillnaderna i konflikterna i de två länderna. Studien från 2022 byggde på intervjuer med bibliotekarier i Danmark och Sverige och drog slutsatsen att de danska biblioteken (vid den tidpunkten) inte stod högt på den kulturpolitiska agendan. Danska bibliotekarier hade därför en övergripande positiv inställning till aktivism, som ansågs vara ett strategiskt verktyg för att arbeta för positiv förändring. Detta stod i kontrast till Sverige, där ett (fortsatt) pågående kulturkrig mellan vänster- och högerflanken har resulterat i att bibliotekarier och bibliotek har kritiserats för att agera politiskt i olika sammanhang. Begreppet aktivism är därför inte oproblematiskt i Sverige.

I både Danmark, Norge och Sverige har neutralitetsprincipen historiskt sett varit det huvudsakliga vägvalet och ett kriterium för det bibliotekariska arbetet, både i inköp av material, evenemang och förmedling. Idag ifrågasätts neutralitetsprincipen och bibliotekets traditionella praxis i högre grad, vilket har varit orsak till konflikt. Dessa konflikter kan ses både som en manifestation av en allmän aktuell samhällsdebatt, ofta diskuterad som identitetspolitik, men kan också ses som ett uttryck för en diskussion om en annan av folkbibliotekets viktigaste värderingar, att folkbiblioteket är för alla. I denna artikel presenterar jag min avhandlings övergripande struktur och preliminära fynd från den första undersökningen.

De danska, norska och svenska bibliotekslagarna fastslår att alla har lika rätt och tillgång till att använda folkbiblioteket, och neutralitetsprincipen har traditionellt varit ett sätt att uppfylla detta lagkrav. Delar av biblioteksvärlden och kulturpolitiken i de tre länderna argumenterar däremot för att ”för alla” måste innebära ett större fokus och ökad uppmärksamhet på underrepresenterade och marginaliserade grupper. Det praktiseras på olika sätt: exempelvis genom regnbågshyllor, material på olika språk eller evenemang riktade mot särskilda minoritetsgrupper. Det är en hårfin balans, eftersom ett fokus på underrepresenterade grupper också kan förknippas med cancel culture, vilket strider mot bibliotekets värdegrund om informations- och yttrandefrihet, exempelvis om böcker tas bort från bibliotekets samling eftersom de kan uppfattas som olämpliga eller stötande. Och det är just detta som är kärnan i dessa konflikter. Även om motståndare och förespråkare för neutralitetsprincipen representerar olika ståndpunkter, har de samma mål för ögonen: önskan om ett folkbibliotek för alla. Däremot råder det oenighet om vägen dit. Motståndare ser neutralitetsprincipen som ett hinder för att vara för alla, medan förespråkare ser det som en nödvändighet.

Konflikterna mellan neutralitetsprincipen och föreställningar om ”för alla” är centrum i mitt arbete. Konkret kommer konflikterna att undersökas genom tre studier från tre olika perspektiv: biblioteksvärlden, biblioteksanvändare och kulturpolitiker. Syftet är att nyansera konflikterna, som ofta framstår som polariserade. I första delen av projektet ligger fokus på biblioteksvärlden. Genom att läsa bibliotekstidskrifter från Norge (Bok&Bibliotek och Bibliotekaren) och Danmark (Danmarks Biblioteker och Perspektiv) från 2013–2023 har jag tillsammans med lektor Nanna Kann-Rasmussen från Köpenhamns universitet undersökt hur ett folkbibliotek för alla förstås och beskrivs. Vår undersökning visar att det finns olika uppfattningar om vilka som avses när ambitionerna om ett folkbibliotek för alla diskuteras i tidskrifterna. Den dominerande uppfattningen om hur biblioteket är för alla är att för alla betyder de många. Det uppfylls genom ett fokus på decentralisering av bibliotekstjänster, fri och lika tillgång oavsett bostadsort och social bakgrund, brett urval av material och aktiviteter. Denna uppfattning utmanas dock av andra förståelser av vilka alla är, och det uppstår konflikt eftersom det inte längre råder enighet om det.

Konflikten kring dragshowen på Frederiksberg bibliotek kan ses som en konflikt mellan två olika uppfattningar av ”för alla”. En uppfattning argumenterar för att ”alla” särskilt måste innefatta de användargrupper som generellt är underrepresenterade i biblioteksrummet och samhället. Genom ett dragshow-evenemang som fokuserar på könsroller, mångfald och representation inkluderas även minoritetsgrupper i bibliotekets aktiviteter. En annan uppfattning argumenterar för att användarna ska ha möjlighet till självbestämmande och inte ska påtvingas en viss åsikt (om exempelvis dragqueens) från bibliotekets sida. Biblioteket ska därför fortsätta att uppträda neutralt och opolitiskt, för att på så sätt vara för alla. Samma förklaring kan användas för att förstå konflikten kring hbtq-certifiering i en svensk kontext. År 2021 blev Svalövs bibliotek beordrat att ta bort ett inlägg på sociala medier om bibliotekets nya hbtq-certifiering. Denna konflikt kan också förstås som en konflikt mellan förståelsen av ”för alla” som de underrepresenterade (hbtq-miljön) och förståelsen av att ambitionen om att vara för alla möjliggörs genom användarnas rätt till självbestämmande och att biblioteket därför ska uppträda neutralt.

I Norge kan konflikten om Sians rätt att använda biblioteket också ses som en konflikt mellan andra förståelser av vem ”alla” är. De som anser att ”alla” även måste inkludera underrepresenterade grupper tycker inte att SIAN ska få hålla möten på biblioteket, eftersom de finner Sians åsikter exkluderande och rasistiska. Samtidigt anser andra att ett bibliotek för alla även måste vara tillgängligt för personer och grupper vars åsikter biblioteket och samhället inte håller med om, eftersom ett demokratiskt samhälle stärks genom konstruktiv debatt.

Det står mycket på spel i konflikterna om att vara för alla. Biblioteken är beroende av stöd från både användare, det omgivande samhället och från de politiker som bestämmer storleken på deras anslag. Att arbeta aktivt med aktuella agendor om social rättvisa inom ämnen som kön, sexualitet och ras kan både stärka bibliotekets relation till samhället, men också motverka bibliotekets legitimitet om samhällets föreställningar om folkbiblioteket är att de ska vara neutrala. Därför måste alla bibliotekschefer idag navigera mellan traditionella föreställningar om neutralitet och moderna krav på ställningstagande, normkritik och representation. Resultat från den första delen av projektet pekar på att det kan vara mer lämpligt att diskutera när och hur biblioteket är för alla, i stället för att enbart diskutera vem som utgör ”för alla”. Konflikterna om ”för alla” blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig. Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll. På detta sätt kan vi bättre förstå varför dessa konflikter uppstår, hur vi kan bemöta dem och vad vi egentligen menar när vi säger att folkbiblioteket är för alla.

Nästa del av projektet fokuserar på bibliotekets omvärld genom intervjuer med biblioteksanvändare, i en undersökning av användarnas uppfattningar om bibliotekens samhälleliga roll och konflikter om neutralitet.

Anne-Sofie Elbrønd Nissen
Doktorand, Institut for arkiv-, bibliotek- og informationsfag, OsloMet