Klimatkollapsen blir slutet på biblioteket som vi känner det

11 feb 2022 • 7 min

Vad ska folkbiblioteken göra när klimatförändringarna hotar demokratin och hela civilisationen? De kan spela en nyckelroll inom social och ekologisk hållbarhet, skriver Tim Schumann, chef för Heinrich Böll-biblioteket i Berlin.

Essäförfattaren Tim Schumann är chef för Heinrich Böll-biblioteket i Berlin. Foto: privat

Det här är ett försök att undersöka folkbibliotekens roll i klimatkrisen. Texten ställer inte bara frågan varför allmänna bibliotek bör förhålla sig till denna samhällsutmaning, den visar också vilken potential som uppstår i kombination med rollen som en tredje plats präglad av social och ekologisk hållbarhet. (Tredje platsen är ett begrepp myntat av sociologen Ray Oldenburg som definierar hemmet som den första platsen, arbetet som den andra platsen och de tredje platserna som kravlösa ställen där man exempelvis inte involveras i andras liv och kan mötas på lika villkor. Reds anm.).

Utifrån detta formuleras en vision om vad som kan vara möjligt år 2030.

Författaren är chef för ett större offentligt bibliotek i Berlin-Pankow samt medlem i gröna biblioteknätverket och anhängare av Libraries4Future-idén.

Först och främst ett ställningstagande: det är inte längre möjligt att tala om ”klimatkris” för att beskriva det som nu sker. Det är en klimatkollaps som hotar, med allvarliga följder i samhället och ett hot mot såväl demokrati som civilisation.

Samhällsutvecklingen leder till frågan om och hur folkbibliotek kan eller bör reagera på situationen. Svaret hänger ihop med den omdiskuterade omvandlingen av folkbiblioteken till tredje platser, eller plattformar för det lokala civilsamhället.

Samtidigt, om än allt mer sällan, hörs anklagelsen att gröna bibliotek upphör att vara neutrala

Kritik som gör gällande att folkbiblioteken därmed lämnar sitt verkliga ansvarsområde motsägs i den här artikeln. Folkbiblioteken är (med rätta) mycket aktiva i komplexa frågor som migration, samhällets demografiska förändringar och digitaliseringen. Klimatförändringarna, eller snarare klimatkollapsen, är ytterligare en stor fråga som folkbiblioteken inte kan ignorera. Det leder till två slutsatser:

1) Helt i linje med FN:s 2030-agenda och de 17 hållbarhetsmålen karaktäriseras biblioteken av att många människor delar utrymme, resurser och infrastruktur. Men det räcker inte för att de ska beskrivas som institutioner som redan agerar hållbart. Varje bibliotek måste till exempel känna till sitt eget klimatavtryck och minska det avsevärt. Interna och externa processer måste ifrågasättas för att spara resurser.

2) Fokus på böcker/media räcker inte längre för att förmedla kunskap och information. Gröna bibliotek måste ha fokus på människorna i närmiljön och deras behov när det gäller lokalt arbete för klimatet.

Ett grönt bibliotek måste fungera och vidareutvecklas som en plats för inspiration och innovation (väcka engagemang), som en mötesplats (deltagande och medskapande), ett rum för lärande (plats för upptäckter) och som ett utrymme för aktivitet (gemensamt agerande och civilsamhällets skapande).

Eftersom det inte finns någon jämförbar lokal utbildnings- och kulturinstitution spelar biblioteken en central roll för att hantera klimatförändringarna/klimatkollapsen.

Någon definition av vad som exakt kännetecknar ett grönt bibliotek har dock inte tagits fram. Det finns flera förslag och den här textens beskrivning baseras på Harri Sahavirtas definition. (Mer om Harri Sahavirta i det här reportaget. Reds anm.) Bland annat utvidgar Sahavirta konceptet gröna bibliotek till hållbara bibliotek och han föreslår att dessa ska definieras som ansvarsfulla (inför sina uppgifter), respektfulla (inför andra och inför mångfald) och reaktiva (inför nya situationer i samhället).

Flera initiativ under de senaste åren har framhållit och förstärkt denna utveckling. Dessa inkluderar till exempel Green Library Network, som grundades i januari 2018, och initiativet Libraries4Future, som samlades sommaren 2019. Den tyska biblioteksföreningen har tagit upp ämnet och uppmuntrar alla bibliotek att engagera sig inom ramen för de 17 hållbarhetsmålen.

Läs mer ›› Bibliotekarier engagerar sig i Libraries4Future

På politisk nivå kan gröna bibliotek framgångsrikt öka sin verksamhet inom social och ekologisk hållbarhet med stöd av Agenda 2030-målen. Idén om det gröna biblioteket kan således kopplas till den aktuella politiska och sociala utvecklingen. Man kan nog till och med hävda att 2020-talet blir de gröna bibliotekens årtionde, om bara FN:s agenda fortsätter att ha genomslag.

Heinrich Böll-biblioteket är en av åtta enheter inom Berlin-Pankows stadbibliotek och liksom de flesta andra folkbibliotek befinner det sig just nu i en förändringsfas. Policyn för beståndet har ändrats och rummet och människorna är nu mer i fokus än tidigare.

Pankows stadsbibliotek ingår i Green Library-nätverket och har undertecknat Libraries4Futures avsiktsförklaring. En strategi om hållbarhet och ekologi ska vara implementerad senast 2022.

Det är en klimatkollaps som hotar, med allvarliga följder i samhället och ett hot mot såväl demokrati som civilisation

Ett exakt mål för Heinrich Böll-bibliotekets gröna profil finns ännu inte. Fokus ligger på att undersöka de egna processerna med sikte på utökad ekologisk potential. Därför är strategin framför allt inriktad på det som kan genomföras med befintliga förutsättningar och resurser.

För att presentera strategin har interna och externa insatser separerats. Det interna kretsar ofta kring teknik, arkitektur och resursbesparingar, medan det externa framför allt är inriktat på användarna. Insatserna är indelade i faser:

  • Inledande analys.
  • Planering.
  • Genomförande.
  • Konkret utopi. (Begrepp hämtat från den tyske filosofen Ernst Bloch som betecknade den konkreta utopin som ickeillusorisk och möjlig att förverkliga.)

Interna insatser:

  1. Begränsad inplastning av medier (genomförs): Inför 2020 fattades beslutet att avstå från att plasta vissa böcker. Följderna, till exempel hur icke skyddade medier slits, ska utvärderas. Målet är att spara resurser och pengar.
  2. Nya kvitton (planeras): Övergång till miljömässigt hållbara kvitton under 2021. Målet är ett förbättrat klimatavtryck.
  3. Spara vatten (analyseras): Snålspolande kranar i kök och på toaletter. Målet är sänkt vattenförbrukning samt ökad medvetenhet hos medarbetare och biblioteksanvändare.
  4. Nya lampor (analyseras): Lysrör ersätts med LED-lampor. Målet är minskad elförbrukning och sparade pengar.
  5. Väggar för bättre luft (analyseras): Installation av mossväggar. Målet är förbättrad luftfuktighet och renad inomhusluft utan att elförbrukningen ökar.
  6. Solel (analyseras): Installation av solcellsanläggning på bibliotekets tak. Målet är sänkt elförbrukning.
  7. Grönt tak (analyseras): Plantering av växter på bibliotekets tak. Målet är att bidra till ett bättre lokalt klimat. Optimalt om ett grönt tak kan kombineras med en solcellsanläggning.
  8. Undersökning av koldioxidavtryck (genomförs): Omfattande analys av allt från elförbrukning och egen elproduktion till vilka transportmedel personalen använder. Målet är att ta reda på det egna klimatavtrycket för att upptäcka ytterligare potential för besparingar.

Externa insatser:

  1. Projektet Det ätbara biblioteket (genomförs): Frukt- och grönsaksodling. Målet är att göra biblioteket till en plats för lärande om odling. En skolklass bjuds in för att ta hand om plantorna.
  2. Kompostering (genomförs): Komposter för matavfall och växtrester
    i anslutning till biblioteket. Målet är kunskapsspridning om kompostering
    samt inspiration att kompostera hemma. Kompostjorden ska användas i projektet Det ätbara biblioteket.
  3. Fröbibliotek (planeras): Bibliotek med frön från Det ätbara biblioteket erbjuds biblioteksanvändarna. Målet är kunskapsspridning och inspiration till odling hemma.
  4. Kylskåp för delande av mat (food sharing) (planeras): Kylskåp där biblioteksanvändare kan hämta mat. Målet är kunskapsspridning om matsvinn och ändrat beteende.
  5. Insamling av skräp (analyseras): Låda där till exempel gamla mobiltelefoner och smarta telefoner samlas in. Målet är återvinning och att sprida kunskap.
  6. Dricksvattenfontän (analyseras): nstalleras i biblioteket och ger gratis vatten. Inga plastmuggar. Målet är ökad medvetenhet om betydelsen av att dricka vatten. Avsaknad av plastmuggar kan uppmuntra till användning av återanvändbara muggar för att spara plast.
  7. Vattning (analyseras): Biblioteket har vattenkannor och slangar så att människor i området kan stödja initiativet Gieß den Kiez (ungefär: vattna i kvarteret). Målet är att uppmuntra till att ta hand om grannskapets grönområden vid långvarig värme och att på så vis öka medvetenheten om torka och klimatförändringar.
  8. Aquaponisk vattenodling (analyseras): Odlingsanläggning på bibliotekets område. Målet är lärande om stadsodling och ekologiska cykler.
  9. Samarbete med biodlare (konkret utopi): Biodling på bibliotekets tak i samarbete med lokal biodlare. Målet är ett grönt tak som läranderum om bin och biodling. Tänkbart att göra som ett makerspace.
  10. Trädgård runt biblioteket (konkret utopi): Gemensam trädgård för lokalbefolkningen. Sköts med bibliotekets egna redskap. Målet är att bygga gemenskap och att trädgården fungerar som ett läranderum som kanaliserar engagemang för lokala initiativ.
  11. Verkstad i källaren (konkret utopi): Ett RepairCafé med cykelverkstad. Utrymmet görs permanent tillgängligt för lokala initiativ. Målet är att stötta lokalt engagemang samt att det blir ett läranderum om reparationer och att detta leder till resursbesparingar.

Hur skulle biblioteket se ut om alla åtgärder ovan genomfördes? Vad händer om visionerna förverkligas?

År 2030 har Heinrich Böll-biblioteket blivit del av ett större lokalt nätverk och kan inte längre ses som en fristående institution. Det är en grön, livlig plats för civilsamhället. Runt byggnaden kan användare inspireras av små ekologiska projekt och ta för sig av frukt och grönsaker. Etableringen av trädgården, RepairCaféet och cykelverkstaden har lett till lokala initiativ som använder dessa rum utanför bibliotekets öppettider. Biblioteket stöttar dessa grupper med sitt bestånd av fysiska och digitala medier samt genom utlåning av saker. Bevattningen och skötseln av växter och träd samlar många människor från grannskapet.

Bibliotekets resursförbrukning har minskat avsevärt. Tack vare kraftigt reducerad elförbrukning kan solcellsanläggningen till och med distribuera gratis el till andra hyresgäster i huset.

Tillsammans med fröbiblioteket bidrar Det ätbara biblioteket till växtligheten i grannskapet, som särskilt barn har planterat med hjälp av fröbomber (som tillverkats i bibliotekets verkstad). Det ätbara biblioteket, tillsammans med kylskåpet för food sharing, har fått många att uppskatta sin mat mer – och därmed har matsvinnet minskat.

Tack vare komposterna återvinns inte bara det egna organiska avfallet. Anställda och användare har också lärt sig hur kompostering fungerar. Kompostjorden används i Det ätbara biblioteket och i trädgården runt biblioteksbyggnaden.

Aquaponianläggningen fungerar främst som ett lärande exempel. Biblioteket samarbetar med naturvårdsorganisaioner och det gemensamma målet är att låta inhemska fiskarter växa i anläggningen, och att sedan släppa ut dem i lokala vattendrag. Det är naturligtvis en stor händelse som regelbundet firas. Samtidigt förmedlas kunskap om den lokala miljön.

Det gröna taket och åtgärderna för att spara vatten bidrar till att förbättra den lokala miljön. Det sparade vattnet gör det möjligt att hjälpa de som engagerar sig i Gieß den Kiez att hålla närområdet grönt och göra det ännu grönare.

Bibliotekets mossväggar är ett sätt att kontrollera och hålla inomhusklimatet stabilt, utan att använda miljöfarliga resurser. Det ger också inspiration som anställda och besökare tar med sig hem.

Lådorna för insamling av avfall och samarbetet med återvinningscentralen är ett effektivt sätt att informera om vikten av återvinning. I RepairCaféet lagas saker som går till personer med begränsade resurser i stället för att kasseras.

Biblioteket stödjer alla projekt genom sin beståndspolicy. Till exempel placeras böcker och andra medier om återvinning omedelbart intill uppsamlingslådorna i stället för i en ämnesgrupp på en hylla.

Allt detta kommer inte att ske exakt så här på Heinrich Böll-biblioteket, men den utopiska bilden är inte heller så långt bort från att förverkligas. Särskilt som många enskilda projekt som beskrivs ovan redan i dag genomförs i andra folkbibliotek.

Även med en utvidgad roll skulle biblioteket fortsätta fylla den centrala uppgiften med kunskapsförmedling, eftersom nästan alla processer och projekt bygger på det genom praktisk handling och att människor möts och inspireras. Ur min synvinkel har offentliga bibliotek en enorm möjlighet att spela centrala roller som lokala aktörer inom detta område.

Man kan nog till och med hävda att 2020-talet blir de gröna bibliotekens årtionde

Samtidigt, om än allt mer sällan, hörs anklagelsen att gröna bibliotek upphör att vara neutrala. Det finns två svar på det:

Bibliotek hjälper människor att orientera sig och få kunskap i en snabbt föränderlig värld, så att de klarar av att möta förändringarna och därmed bearbeta sin rädsla. De dramatiska förändringarna framöver utgör en stor utmaning i vardagen som alla behöver rustas för.

Klimatkollapsen hotar social sammanhållning och demokrati och det finns inte längre tid för förment neutralitet. Det kan snarare stärka biblioteken i deras roll om de intar en tydlig position.

Detta leder till två centrala frågor inför framtiden:

Vilka roller vill/behöver offentliga bibliotek spela under detta decennium av avgörande beslut?

Hur kan vi knyta samman bibliotek globalt för att uppnå något tillsammans? Utifrån parollen »tänk globalt, agera lokalt« kan bibliotek spela en nyckelroll inom social och ekologisk hållbarhet.

Text: Tim Schumann
Chef för Heinrich Böll-biblioteket i Berlin. Deltog i initiativet till rörelsen Libraries4Future och är aktiv i det tyska nätverket för gröna bibliotek.

Texten publicerades ursprungligen i Libreas. Library Ideas nr 38, 13 oktober 2020. Den tyska ursprungsversionen går att läsa här.
Tidskriften ges ut av institutet för biblioteks- och informationsvetenskap vid Humboldt-universitetet i Berlin.

Översättning och bearbetning: Thord Eriksson

Läs mer
  • Andri Snaer Magnason beskriver i sin bok Water and Time - A Story of Our Future de smältande glaciärers dramatiska effekter på vattenförsörjningen. (Insel, 2020.)
  • Artikeln är dessutom baserad på beskrivningarna i boken Den obeboeliga planeten - livet efter uppvärmningen av David Wallace -Wells. En av Wallace-Wells centrala teser är att massiva förändringar redan kommer att ske med tvågradersmålet och att vi för närvarande inte alls når detta mål: Två grader av uppvärmning brukade betraktas som tröskeln till katastrof: tiotals miljoner klimatflyktingar blev ett faktum inför en oförberedd värld. Nu är två grader vårt mål, enligt klimatavtalen från Paris, och experter ger oss dåliga odds att nå det. Läs mer här.
  • Petra Hauke ​​(red.) (Et al.): The Green Library : Die Grüne Bibliothek, (IFLA Publications: 161), Berlin: De Gruyter Saur, 2013. Går att läsa här.
  • Petra Hauke ​​(red.) (Et al.): Going Green: Implementing Sustainable Strategies in Libraries Around the World, IFLA Publications: 177), Berlin: De Gruyter Saur, 2018. Går att läsa här.
  • Sahavirta, Harri (2017): From Green to Sustainable Libraries – Widening the Concept of Green Library kapitel i Konrad Umlauf (et al.) (Red.): Strategien für die Bibliotek als Ort. Festschrift für Petra Hauke. I samarbete med Petra Hauke. Berlin: De Gruyter Saur, s. 127-137.
  • Fler källor finns i anslutning till den tyska ursprungstexten.

2 kommentarer

  1. Läs också Eric Klinenberg ”Palaces for the people” – som handlar om värdet och vikten av social infrastruktur som skaparw mötesplatser mellan människor i och om bibliotekens viktiga roll!

  2. En mycket intressant artikel om vad bibliotek kan betyda i framtidens gröna samhällen. Jag har varit med i en sk. omställningsgrupp som tittat på konsekvenser och ändringar av livsstil pga miljö- och klimatproblem. Detta sporrar mig att se vad vi i biblioteksvärlden kan göra. Alltför länge har vi suttit passiva och ojat oss, tittat på när ”Friday for future” har demonstrationer och inte riktigt vågat ta ställning. Vi kan mer än vi tror i Biblioteks-Sverige! Tänk om alla bibliotek hade frö-bibliotek och lånade ut trädgårdsredskap, anlade gröna väggar m.m. Många positiva gröna ringar kan det bli då.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min