Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
3 dec 2025 • 2 min
Varför åkte Biblioteksbladet till Ukraina? Frågan ställdes i schweiziska Bern på tisdagskvällen under en vernissage med tidningens bilder, tagna av Åke Ericson.
Dani Landolf, chef för Kornhaus-biblioteket i Bern, hälsar publiken välkommen till tisdagskvällens panelsamtal och vernissage för Åke Ericsons bilder från Ukraina. I panelen från vänster till höger: Christian Schoenenberger, samtalsledare och representant för organisationen UCN som står bakom evenemanget, Lars Ilshammar, Viktoria Polovaa, Kateryna Yehorushkina och Thord Eriksson.
Biblioteksbladets temanummer om Ukraina väckte intresse hos organisationen Ukraine Culture Network, UCN, med säte i den schweiziska huvudstaden Bern. Resultatet blev en utställning med bilder av fotografen Åke Ericson som gjorde reportageresan tillsammans med tidigare biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammar och mig.
På tisdagskvällen var det vernissage på Kornhaus-biblioteket i centrala Bern, och ett samtal under ledning av Christian Schoenenberger från UCN, som tidigare varit Schweiz ambassadör i bland annat Stockholm och Kyiv. I panelen satt Viktoriia Polova från den ukrainska biblioteksföreningen, författaren Kateryna Yehorushkina som representerade ukrainska PEN samt Lars Ilshammar och jag själv.
Viktoria Polovaa gav en bild av en hårt drabbad sektor med 10 procent av biblioteken skadade eller helt förstörda. Hon förklarade att de befintliga biblioteken behöver litteratur på ukrainska och olika typer av utrustning, inte minst för att säkra elförsörjningen under ständiga avbrott.
Kateryna Yehorushkina lyfte fram de nästa 300 personer ur den litterära sfären – inte bara författare, utan också förläggare, översättare osv – som har dödats under kriget.

Lars Ilshammar – historiker i grunden – gav bakgrunden till att biblioteken, arkiven och museerna av allt att döma är måltavlor för anfallskriget. Alltså att det ryska förtrycket har flerhundraåriga anor och åtminstone sträcker sig tillbaka till tidigt 1700-talet, och att förtrycket alltid – då som nu – har inneburit förnekande av språk, litteratur och kultur. Andrej Kurkov, Ukrainas internationellt mest kända författare, satt i publiken och hjälpte till att fördjupa bilden.
LÄS OCKSÅ: Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Själv fick jag svara på frågan varför Biblioteksbladet gjorde detta temanummer. Jag sa som vanligt att Rysslands anfallskrig ofrånkomligen berör alla utanför Ukraina, och att det därför borde vara en angelägenhet för varje specialtidskrift att spegla hur dess samhällsområde berörs.
Programmet fortsätter på onsdagen med två panelsamtal, ett om bibliotek i landet och ett om tillståndet för Ukrainas författare och litteratur.
Hela Biblioteksbladet nummer 2, 2025, handlar om Ukraina. Den finns att läsa här.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer