Därför gjorde Biblioteksbladet ett temanummer om Ukraina
3 dec 2025 • 2 min
Varför åkte Biblioteksbladet till Ukraina? Frågan ställdes i schweiziska Bern på tisdagskvällen under en vernissage med tidningens bilder, tagna av Åke Ericson.
Dani Landolf, chef för Kornhaus-biblioteket i Bern, hälsar publiken välkommen till tisdagskvällens panelsamtal och vernissage för Åke Ericsons bilder från Ukraina. I panelen från vänster till höger: Christian Schoenenberger, samtalsledare och representant för organisationen UCN som står bakom evenemanget, Lars Ilshammar, Viktoria Polovaa, Kateryna Yehorushkina och Thord Eriksson.
Biblioteksbladets temanummer om Ukraina väckte intresse hos organisationen Ukraine Culture Network, UCN, med säte i den schweiziska huvudstaden Bern. Resultatet blev en utställning med bilder av fotografen Åke Ericson som gjorde reportageresan tillsammans med tidigare biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammar och mig.
På tisdagskvällen var det vernissage på Kornhaus-biblioteket i centrala Bern, och ett samtal under ledning av Christian Schoenenberger från UCN, som tidigare varit Schweiz ambassadör i bland annat Stockholm och Kyiv. I panelen satt Viktoriia Polova från den ukrainska biblioteksföreningen, författaren Kateryna Yehorushkina som representerade ukrainska PEN samt Lars Ilshammar och jag själv.
Viktoria Polovaa gav en bild av en hårt drabbad sektor med 10 procent av biblioteken skadade eller helt förstörda. Hon förklarade att de befintliga biblioteken behöver litteratur på ukrainska och olika typer av utrustning, inte minst för att säkra elförsörjningen under ständiga avbrott.
Kateryna Yehorushkina lyfte fram de nästa 300 personer ur den litterära sfären – inte bara författare, utan också förläggare, översättare osv – som har dödats under kriget.
Lars Ilshammar – historiker i grunden – gav bakgrunden till att biblioteken, arkiven och museerna av allt att döma är måltavlor för anfallskriget. Alltså att det ryska förtrycket har flerhundraåriga anor och åtminstone sträcker sig tillbaka till tidigt 1700-talet, och att förtrycket alltid – då som nu – har inneburit förnekande av språk, litteratur och kultur. Andrej Kurkov, Ukrainas internationellt mest kända författare, satt i publiken och hjälpte till att fördjupa bilden.
LÄS OCKSÅ: Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Själv fick jag svara på frågan varför Biblioteksbladet gjorde detta temanummer. Jag sa som vanligt att Rysslands anfallskrig ofrånkomligen berör alla utanför Ukraina, och att det därför borde vara en angelägenhet för varje specialtidskrift att spegla hur dess samhällsområde berörs.
Programmet fortsätter på onsdagen med två panelsamtal, ett om bibliotek i landet och ett om tillståndet för Ukrainas författare och litteratur.
Hela Biblioteksbladet nummer 2, 2025, handlar om Ukraina. Den finns att läsa här.
0 kommentarer