AI-frågor till biblioteken
25 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

Det finns principiella frågor om AI som biblioteken bör förhålla sig till i närtid, skriver Lars Ilshammar.
Vad händer när bokhyllor börjar tänka själva – om de nu någonsin kommer att göra det? Carl Heath ställer en del bra frågor om bibliotekens AI-utmaningar i senaste biblioteksbladet. Inte minst lyfter han de praktiska möjligheterna för biblioteken att flytta fram sina positioner som AI-utvecklingen erbjuder. Bra så, i en tid som mest tycks se AI i termer av dystopier!
Men det finns en del andra, mera principiella frågor som biblioteken också kommer att behöva förhålla sig till i närtid – eller redan har ställts inför. Jag tänker i första hand på hur biblioteken ska hantera AI-genererade texter, rörliga bilder och annat ”icke-mänskligt” innehåll.
Vi kommer utan tvekan snart att översköljas av en flodväg av litteratur som har skrivits av ChatGPT eller någon av dess avkommor och släktingar. Det går redan att se hur förlag som bygger hela sin verksamhet på förmågan att exploatera språkmodeller växer fram.
Trots en ryggmärgsmässig iver att reglera AI-utvecklingen är det här en verklighet som varken kan eller bör stoppas. Troligen är vi bara i början. Men den ställer samtidigt biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar.
Vad är till exempel ett verk? Kan litteratur och annat innehåll som skapas av maskiner anses ha en egen verkshöjd? Och hur är det egentligen med upphovsrätten? Ska den tillfalla en programmerare/data scientist, en maskin, ett förlag – eller kanske delas mellan dem?
På det här området finns redan en del prejudikat. En amerikansk domstol har nyligen slagit fast att konstverk skapade av artificiell intelligens utan mänsklig inblandning inte kan få upphovsrätt. Men kommer det att hålla som internationell norm när upphovsrättsindustrin mobiliserar sina motkrafter?
En annan fråga gäller insamling och förvärv. Ska biblioteken, och kanske specifikt ett nationalbibliotek, aktivt förvärva AI-genererad litteratur eller passivt samla in den som pliktleveranser? Dagens lagstiftning säger att det är plikt på allt som lämnar en tryckpress. Är det en rimlig hållning, även om ingen människa har deltagit i den kreativa processen?
Vilket leder till en fundering om vad som är litteratur, och vad som eventuellt inte är det. Vad händer med vår förståelse av litteraturen som genre om vi inte längre kan skilja på innehåll som har skapats av människor och maskingenererat innehåll? Spelar det ens någon roll för läsaren, lyssnaren, tittaren om upplevelsen är densamma, om AI kan skapa god litteratur, god musik, god film?
Sist men inte minst: AI-genererad litteratur och annat textinnehåll bygger på språkmodeller, som bygger på tillgången till stora textmängder. Plötsligt sitter biblioteken alltså själva på råmaterialet till en del av det som med säkerhet kommer att bli framtidens kommersiella utgivning. Hur ska biblioteken förvalta och utnyttja den nya positionen på ett kreativt sätt?
Text: Lars Ilshammar
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer