Biblioteken står inför en guldålder
19 dec 2024 • 2 min
Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.
Det är trendigt att läsa och ute att scrolla, skriver Miriam Nauri.
Det finns många varningstecken på att världen är på väg åt helvete. Krigen – först och främst. Lägg därtill klimatkris, läskris, informationskris, demokratikris. Inget av detta bidrar till någon större tilltro till människans förmåga att samarbeta.
Men det finns mottrender, det gör det alltid. Mitt i detta kaos verkar biblioteken som en stabil och pluralistisk infrastruktur för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Och vi har jobbat på. Vårt förtroende i samhället ökar.
Det var högtidligt när rektorn för det stora kommunala gymnasiet skulle välkomna oss till den nya skolan. Det var en förväntansfull och samtidigt lite nervös grupp föräldrar han hade framför sig. Han hade förberett en snygg powerpoint som sammanfattade vad ungdomarna kunde förvänta sig. Säljsnack skulle man kunna kalla det och jag blev genast skeptisk. Men det han sa fick mig att gå därifrån med hjärtat fyllt: Det här gymnasiet är en riktig skola. Som stöd för sitt yttrande gav han tre argument: det har utbildade lärare, ett närvarande elevhälsoteam och ett riktigt bibliotek med 2,5 heltidsanställda bibliotekarier!
Det var då jag insåg att biblioteksföreningens och andra aktörers trägna och strategiska arbete med att lyfta skolbiblioteksfrågan hade slagit rot.
Ett annat exempel på hur bibliotekens roll plötsligt börjar framhävas i delvis oväntade sammanhang finns i AI-kommissionens slutrapport. Det är naturligtvis helt logiskt att lyfta fram folkbiblioteken som en viktig agent för folkbildning inom AI-området och KB för dess arbete med AI-modeller. Men det känns ändå lite extra glädjande när höstens hetaste och enligt kommittén själva mest angelägna utredning lyfter fram biblioteken på detta vis.
Ungdomarna börjar revoltera mot föräldragenerationens brain rot.
Det lär bli en guldålder för biblioteken de närmaste åren. Nu gäller det att smida medan järnet är varmt och förvalta förtroendet. God jul och gott nytt år!
1 kommentarer
Nja… Visst kan man se en del positiva tecken i samtiden, men faktum kvarstår att det också finns mycket som talar för att biblioteken kommer att vara väldigt förändrade och reducerade inom några få decennier. När allt fler läser e-böcker och e-ljudböcker behövs ju inte det fysiska biblioteksrummet på samma sätt (även de 14-åriga tjejer som idag tycker det är trendigt att läsa fysiska böcker lär så småningom gå över till e-böcker av rent praktiska skäl), och jag kan just nu inte komma på någon arbetsuppgift vi vanliga bibliotekarier idag har som inte skulle kunna utföras både bättre och billigare av AI. Sedan beträffande förtroende så är det med tanke på bibliotekariekårens starka vänstervridning och ständiga misslyckanden/ovilja att efterleva lagens krav på allsidighet och neutralitet, att göra biblioteket välkomnande för ALLA, eller att ens kännas vid att saker kanske borde göras annorlunda, ett stort mysterium för mig att det alls finns något nämnvärt förtroende för biblioteken till höger om Socialdemokraterna. – Vad vi lär se inom några decennier är förvisso inte biblioteksväsendets avskaffande, men ett väldigt förändrat sådant med fokus på barnverksamhet och förvaring av äldre litteratur. Med en kraftigt reducerad bibliotekariekår åtminstone inom folk- och forskningsbiblioteken, och med allt färre filialer. Att diskutera framtiden som att allt kommer att fortgå ungefär som nu är därför inte fruktbart. Vill man att det ska finnas verkligt starka och relevanta bibliotek i fortsättningen måste man acceptera att stora förändringar står för dörren och att förtroende inte kan tas för givet.