Gör minskad läsförmåga att vi klarar lågkonjunkturen bättre?

6 apr 2023 • 2 min

Svensk biblioteksförenings ordförande Helene Öberg mötte förra veckan kultur- och utbildningsministrarna och samtalade om läsfrämjande. Det ministrarna sa om lågkonjunktur och oro i omvärlden gav ledtrådar om varför det inte tycks bli något lagförslag om bemannade skobibliotek. "Är det verkligen ett rimligt svar?"

Som student på Försvarshögskolan är Anna Lindh-bibliotek det första jag ser när jag kliver in i den vackra byggnaden. Det ligger i centrum, med klassrum runt om sig. Det är bemannat. För oss studenter är biblioteket viktigt, där får vi hjälp att förstå hur och var vi kan söka information, och tillgång till böcker och material som är orimligt att var och en av oss skulle ha samlat i bokhyllan hemma.

I grundskolan har biblioteken en helt annan status. Det kan vara ett låst rum med några bokhyllor. Bara knappt hälften av Sveriges elever träffar en skolbibliotekarie. När bestämde vi att bibliotek är så oviktigt för elever när de är så centrala för studenter? Och varför?

Det har snart gått tre år sedan utredningen om bemannade skolbibliotek presenterades. Alla tycker att frågan är viktig. Ingen har hittills löst den. Varför?

Den 29 mars bjöd kulturministern och skolministern gemensamt in till ett rundabordssamtal om läsfrämjande. Ett bra initiativ, och generöst av regeringen att närvara med två ministrar. Samtalet bjöd också på några ledtrådar om varför lagförslaget om bemannade skolbibliotek aldrig kommer. Statsråden pratade om den oroliga omvärlden och hur den kan påverka regeringens budgetprioriteringar. Det är säkert standardformuleringar som möter alla som ser behov av politiska reformer. Sverige befinner sig i ett utsatt ekonomiskt läge med säkerhetspolitiska utmaningar. Det var tydligt att bemannade skolbibliotek därför inte ligger högst på listan över åtgärder.

Klarar vi oss bättre genom en lågkonjunktur om barns läsförmåga sjunker?

Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening

Men vänta. Är det verkligen ett rimligt svar på varför Sverige inte kan bemanna skolbibliotek? Klarar vi oss bättre genom en lågkonjunktur om barns läsförmåga sjunker?

Utredningen om bemannade skolbibliotek motiverar sitt förslag med att skolbiblioteket är ett verktyg för att skolan ska nå sina mål och att eleverna ska få en bra kunskapsutveckling. Ska Sverige fortsätta vara en kunskapsnation måste vi mota den ojämlikhet som förstärks under en lågkonjunktur. I en lågkonjunktur är det barnen som redan har minst med sig till skolan som drabbas hårdast. Det är de som ser sina föräldrar förlora jobbet, de som går hungriga till skolan måndagsmorgon, de som får svårast att koncentrera sig på lektionerna. Det är också för dem som skolan kommer betyda allra mest i framtiden. Att inte ge de barnen ett bibliotek som kan väcka intresset för böcker när man inte får det hemifrån, det är att skjuta stora kostnader på framtiden. I en lågkonjunktur är det därför extra viktigt att låta barn möta både skolbibliotekarier och böcker i skolan.

Allvaret i det säkerhetspolitiska läget ska inte underskattas. Sverige är utsatt för desinformation från främmande makt. För några veckor sedan lyssnade jag till Magnus Hjort, tf generaldirektör för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar. Han argumenterade för hur viktig roll biblioteken har för den fria åsiktsbildningen. Bibliotekslagens skrivningar har liknande skrivningar som den nya myndighetens instruktion.

I regeringens Biblioteksstrategi står det om bibliotekens ansvar att värna tillgången till faktabaserad och trovärdig information i såväl fredstida normallägen som vid fredstida krissituationer och krig. Bemannade skolbibliotek kan erbjuda såväl trovärdig information som stöd att utveckla en källkritiska förmågan hos eleverna. Skolbibliotekarier lär också eleverna att hitta information inte bara på Google utan också i böcker med längre resonemang skrivna för att hålla över längre tid. Det är färdigheter som barnen har med sig hela livet.

Genom att vara ett jämlikt land med hög läsförmåga, med fri åsiktsbildning och fri tillgång till böcker och information bygger vi motståndskraft. Därför är en lågkonjunktur och säkerhetspolitisk oro inte argument mot, utan goda skäl för bemannade skolbibliotek.

2 kommentarer

  1. Så klokt sagt av dig Helene. Fick du möjlighet att utveckla det resonemanget när du mötte ministrarna?

  2. Se avslutande rader på min hemsida http://www.elisasliteracy.se med citat ur Alex Quigley’s ”Closing the Reading Gap” (2020): ”If teachers are supported to develop their knowledge of reading – a troublesome gap if it is absent – then we can deftly navigate the reading needs of every pupil in our classrooms ”.

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättsskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min