Kommunernas biblioteksplaner – utopi eller realitet?

21 feb 2022 • 3 min

KB har granskat biblioteksplaner. Men inte det som händer i praktiken och är värt att veta något om, utan bara de vackra orden, konstaterar Erik Fichtelius.

Erik Fichtelius, utredare av en nationell biblioteksstrategi.

”Få ord i det svenska språket väcker lika starka känslor som V-ordet. Egentillverkade eller kopierade värdegrunder är nu lika vanligt förekommande på svenska arbets­platser som fri tillgång till kaffe. En landsomfattande tävling i vilket före­tag eller myndighet som år 2021 har finast värdegrund skulle ställa juryn inför en tidsödande och svår uppgift.”

Detta är ett citat av organisationsforskarna  Mats Alvesson och Martin Blom som på DN Debatt i höstas gjorde upp med kontraproduktiva och floskulösa värdegrundsdokument i kommuner och företag. De hade tillsammans med kollegan Andreas Jansson just kommit ut med boken Värdet av värdegrunder (Fri tanke förlag).

Kanske borde Kungliga bibliotekets utvärderare haft den skriften i sin hand när de ungefär samtidigt som boken publicerades satte sig ner för att analysera de kommunala biblioteksplanerna. Alla kommuner måste producera biblioteksplaner, och KB har i uppdrag att tillsammans med regionbiblioteken följa upp hur biblioteksplanerna utformas och används. Som framgår av KB:s nu publicerade genomgång är det ambitiösa planer många kommuner har. De presenteras inte som värdegrundsdokument, men arbetet och resultatet påminner mycket om det värdegrundsarbete de kritiska forskarna kastat sig över.

Läs också ›› Krishantering saknas i biblioteksplaner

Hur ser kopplingen ut mellan utopin och realiteten? Det hanns liksom inte med

Biblioteksplanerna förhåller sig trendkänsligt till tidsandandan och vad som krävs av dem i styrdokument och regleringar. Bibliotekslagens ändamålsparagraf citeras ofta, barnkonventionen är en utgångspunkt och nästan alla planer tar upp verksamhet för barn. Tillgänglighet, minoriteter och digitalisering finns självklart med.

Det finns bara ett problem. Detta är planerna, de välformulerade vackra orden. Men vad hände i praktiken? Hur ser kopplingen ut mellan utopin och realiteten? Det hanns liksom inte med. Genomgången av biblioteksplanerna blir därmed en beskrivning av vad som står i planerna, inte en analys av vad som verkligen hänt på biblioteksgolvet.

KB:s utvärderare noterar själva denna brist:

”Analysen fokuserar på innehållet i biblioteksplanerna och inte på hur planerna i praktiken används. Studier av biblioteksplanernas användning har bland annat gjorts vid Lunds universitet och i vissa av de regionala biblioteksverksamheterna. I KB:s uppdrag ingår förutom att följa upp biblioteksplanerna, även att titta på hur de används. Det vore därför intressant att titta på biblioteksplanernas lokala tillämpning i en framtida analys.”

Med tanke på att den här översynen görs så sällan, den förra analysen kom 2017, blir hela rapporten tyvärr mindre intressant. Det är ju tillämpningen som är viktig, inte planen. KB:s utredare konstaterar att det ofta saknas en relation mellan de prioriteringar som görs i planerna utifrån lokala förhållanden (till exempel många äldre i kommunen) och vad som sedan sker i praktiken i verksamheten. Men det var ju det man hade velat veta något om.

För det spelar roll vad man säger att man ska göra och vad som sedan sker, framförallt om det är kopplat till ekonomisk styrning. Den statliga satsningen på stärkta bibliotek har lett till en kraftig ökning av antalet bokbussar, särskilt på landsbygden, och den likaledes statliga satsningen på digital kompetensutveckling för bibliotekarier har gett resultat. Men ibland sker en massa utan att det står i några planer. Bibliotekens förmåga att ställa om och satsa under pandemin var inte planerad.

Många politiker säger sig vilja satsa på bibliotek. Men hittills har det oftast stannat vid de vackra orden. Än har inte någon av de upptagna kulturministrar som efterträtt varandra kunnat samla sig till ett beslut om en nationell biblioteksstrategi, och vi har till exempel inte fått den massdigitalisering av vårt kunskaps- och kulturarv som den ena utredningen efter den andra krävt och föreslagit (Biblioteksstrategin, Arkivutredningen, Återstartskommittén). Stärkta skolbibliotek har inte ens blivit en tummetott, och fortfarande väntar vi på propositionen om en ny pliktlag, samtidigt som universitetsbiblioteken slänger tiotusentals nya fina böcker i containrar varje år.

Det är inte alltid utopin rimmar med realiteten.

Erik Fichtelius
Tidigare nationell samordnare för en nationell biblioteksstrategi

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min