Valet 2026: ”Biblioteken är en demokratifråga”

”Jag hoppas att politikerna inser betydelsen av starka och välfinansierade bibliotek i ett demokratiskt samhälle. Därför planerar vi möten i landet för att påverka lokalt och nationellt”, skriver Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare.

Nästa år är det val. Jag både bävar och ser fram emot det. Biblioteksfrågorna måste ju komma upp! De är många och ibland spretiga, men alla är viktiga.

Året kommer att innebära förvrängningar av fakta, påverkansaktioner och polariserade debatter. Det gäller att vi är rustade och lyfter frågor som vi vill att politiken ska prata om.

I vår senaste rapport Vid vägs ände? som vi tagit fram tillsammans med Studieförbunden i samverkan och Folkbildningsrådet, har vi kartlagt folkbibliotekens ekonomi mellan 2014 och 2024. Bilden som framträder är tydlig: det blir allt tajtare för många folkbibliotek. Här ser vi ett stort behov av nya statliga satsningar, liknande Stärkta bibliotek, så att verksamheterna kan utvecklas och bedrivas långsiktigt och hållbart.

Digitaliseringen av det skrivna kulturarvet är en annan fråga som kräver politisk vilja. Endast 5–10 procent av materialet finns i digital form. Det handlar inte bara om att skapa tillgänglighet för alla människor, utan också om att skydda vårt gemensamma minne vid kriser, konflikter och andra händelser där fysiskt material riskerar att förstöras.

Skolbiblioteken är ytterligare en fråga som ännu inte är i mål. Den skärpta lagstiftningen behöver följas upp, och nu vill vi se att skolorna verkligen rekryterar utbildade bibliotekarier.

Det finns ytterligare områden som behöver lyftas. Bland annat gäller det ämnen kopplade till lärosätesbiblioteken som ofta glöms bort i debatten. De utgör en central del av Sveriges kunskapsinfrastruktur och är helt avgörande för forskning, öppen vetenskap och högre utbildning. Här arbetar bibliotekarier med avancerad informationshantering, källkritik, och publiceringsstöd. Vi ser att även lärosätesbiblioteken pressas av ökade kostnader, hårda besparingar och krav på snabb anpassning till nya tekniska lösningar, inte minst inom AI.

Om politiken menar allvar när det talas om innovation, konkurrenskraft och evidensbaserade beslut måste lärosätesbiblioteken ges bättre förutsättningar. Utan starka bibliotek försvagas inte bara forskningen – hela det offentliga samtalet riskerar att tappa sin kunskapsgrund.

Försvar och säkerhet kanske är hetare frågor, men jag hoppas ändå innerligt att politikerna förstår hur avgörande starka och välfinansierade bibliotek är för ett demokratiskt samhälle. Därför planerar vi också att under 2026 arrangera flera möten runt om i landet för att påverka politiken både på nationell och lokal nivå.

Min förhoppning är att valåret inte reduceras till korta utspel, utan också ger utrymme för en bredare diskussion om vilken kunskapsinfrastruktur vi vill bygga. Bibliotekens framtid är nämligen inte en sidofråga. Den är – och förblir – en demokratifråga.

Krönikan publicerades först i nummer 4, 2025. Du kan läsa e-tidningen här!