Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
12 okt 2023 • 3 min
Att Förenade Arabemiratens biblioteksförening drog tillbaka sitt erbjudande att arrangera nästa års Wlic-kongress löser en problematisk situationen för Ifla. Men det är också en stark signal om att något är fel i den internationella biblioteksfederationen, skriver Karin Linder.
Att inbjudan till Dubai drogs tillbaka räddade Ifla i det korta perspektivet. Men nu behövs ett stort förändringsarbete i biblioteksfederationen, skriver Karin Linder, tidigare generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.
Vid Iflas årsmöte i Rotterdam lyckades en påläst medlem, Miriam Nauri, markera mot Iflas ledning genom att skriva en motion om att nästa årsmöte inte ska förläggas till Dubai. Det var handlingskraftigt och verkligen imponerande med tanke på att Iflas stadgar är tämligen komplicerade. Motionen antogs med stor majoritet.
Kanske var det den motionen som gjorde att Förenade Arabemiratens biblioteksförening drog tillbaka sitt erbjudande att arrangera Wlic 2024.
Ett beslut som många tyckte var bra. Man såg en lösning på det problem som uppstått när det visade sig att hbtq+-frågor inte fick diskuteras på konferensen om den skulle hållas i Dubai. Att värdlandet lägger sig i innehållet i en konferens är inte acceptabelt.
Hur och vem som kommit fram till vad angående Wlic 2024 vet jag inte men det som borde diskuteras är hur det kunde bli som det blev.
När en nation i en internationell organisation erbjuder sig att hålla världskongressen och får det förtroendet för att sedan möta stort motstånd och dra tillbaka erbjudandet, löser det tillfälligt en problematisk situation. Men det är samtidigt en stark signal om att något är fel i Ifla.
Det är svårt att förstå att en federation kunnat misskötas så kapitalt utan att något ansvar utkrävts.
Men det är också annat som skaver i Iflas arbete. Stadgarna är svåra att förstå, valförfarandet är ganska komplicerat och valen till de högre positionerna föregås av intensiv kohandel och en hel del fulspel innan det till slut ändå blir ungefär som alla förväntade. De senaste årens ordföranden är lika både till utbildning och ledarskap. Förutom ett ganska floskeltungt arbete kring ”We are Ifla” är det svårt att förstå och veta vad de bidragit med under sina två år vid makten. Hur Barbara Lison kunde sitta kvar övergår mitt förstånd.
En internationell federation måste hantera oliktänkande och olika nationella förutsättningar.
Jag tror att Ifla måste starta om. Ifla behöver en ordförande som kan hantera internationella relationer och stå för ett starkare internationellt ledarskap, insyn i beslutsfattandet, tydlig och innehållsrik kommunikation och inga fler försäkrande floskler om att allt är bra utan ett kunnigt ledarskap med hela Iflas bästa för ögonen.
Det ledarskapet bör ta uppgiften på största allvar och göra Ifla till en organisation som representerar bibliotekens verksamhet och roll utanför den egna organisationen.
Därför måste den nya ordföranden fokusera på två eller tre viktiga strategiska biblioteksfrågor som kommuniceras in i federationen och ut till beslutsfattare och omvärld. I dag är Ifla allt för fokuserat på inre konflikter samt kraftigt eurocentriskt.
Detta kräver ett omfattande reformarbete i styrelse och sektioner med mera. Som tur är har det nyligen valts in nya lovande ledamöter i styrelsen. Det känns trots allt hoppfullt.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer