2015 behövdes inte mod – men hur skulle det vara nu?
18 sep 2025 • 2 min
För tio år sedan engagerades stora delar av samhället – inte minst biblioteken – i att ta emot människor på flykt. Skulle det agerande som var självklart då vara lika självklart om samma situation uppstod idag?
Thord Eriksson funderar på om modet sviktar?
Det senaste numret av Biblioteksbladet handlar om hur biblioteken agerade för tio år sedan när allt fler människor på flykt sökte sig till Sverige.
Året innan hade bibliotekslagen trätt i kraft med sin formulering om att bibliotek ska vara till för alla. Situationen 2015 blev ett tillfälle att visa vad orden betyder i praktiken. Viljan att hjälpa var utbredd, mycket kraft lades på välkomnande och praktiskt stöd med översättningar, utskrifter och – självklart – språkträning.
Som vanligt såg det olika ut – det är alltid så när det handlar om verksamhet i alla landets 290 kommuner. Behov och förutsättningar varierade, men sammantaget är det en positiv, rent av vacker, bild som tonar fram av det som gjordes 2015.
De olika historierna kan berättas på många sätt, med alla tänkbara ord – men ett jag aldrig hört användas är ”mod”.
Ingen verkar tycka att det var modigt av biblioteken att göra det de gjorde.
Skulle det ordet kännas naturligt att använda idag, om många människor på flykt plötsligt började söka sig hit igen och biblioteken upprepade sitt agerande från 2015?
Jag tror tyvärr det.
Det är förstås överflödigt att påminna om hur mycket Sverige har förändrats på tio år. Det politiska landskapet är omritat, ett parti med rötterna i nazismen har vuxit sig näst störst och dess idéer har färgat av sig på båda sidor om blockgränsen.
Att i ett sådant klimat sätta upp en Refugees Welcome-affisch kräver mod och integritet.
Står biblioteken emot trycket?
Jag är inte säker på att det går att besvara frågan med ett entydigt ja.
En utbredd ängslighet kring laddade frågor går att spåra i hela samhället, så varför inte också på biblioteken?
Har författare som skriver om förmodat svåra och kontroversiella ämnen svårare än tidigare att komma ut och prata om sina böcker? Händer det att regnbågsflaggan, som tidigare var given att sätta upp, får ligga kvar i sin låda?
Jag har inga bevis för att sådant som tidigare var självklart har förvandlats till något svårt.
Men om det är så?
Vilka är då följderna?
Vad borde göras åt det?
Mejla och berätta om du tycker att det ligger något i mina farhågor: thord@biblioteksbladet.se
0 kommentarer