Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
10 aug 2021 • 2 min
Kring de norska och danska nationalbiblioteken formuleras visioner om ledande positioner i ländernas kulturliv. Att inte följa dessa exempel är att misshushålla med KB:s geografiska läge i Stockholm och samtidigt försitta chansen att inskärpa att alla moderna bibliotek är berättelsernas hus och inte bara hus med böcker.
Nick Cave-utställning på Den Sorte Diamant i Köpenhamn.
Utställningen Stranger than kindness: the Nick Cave exhibition var en upplevelse. Den följde den australiensiska artistens från det vrålande kaoset bara ett nålstick från heroinöverdosen för fyrtio år sedan, till dagens status som publikdomptör och populärkulturell renässansmänniska med veckoutgivet nyhetsbrev där han svarar genomtänkt och välformulerat på skriftliga frågor.
Självklart skulle någon till slut arrangera en totalutställning om just det konstnärskapet. Men det var inte MoMa i New York, V&A i London eller Centre George Pompidou i Paris, utan Det Kongelige bibliotek i Köpenhamn som gjorde det.
”Nick är en av vår tids största historieberättare, oavsett vilken konstform han ägnar sig åt; musik, låttexter, poesi, kollage eller skisser. Och Det Kongelige bibliotek är ’berättelsernas hus ’”, var utställningskoordinatorn Christina Backs motivering till bibliotekets initiativ när hon intervjuades av Dagens Nyheter tidigare i sommar.
Sedan invigningen av den spektakulära tillbyggnaden Den Sorte Diamant för drygt 20 år sedan är profilerade utställningar och konserter en del av det danska nationalbibliotekets utbud. Bakgrunden till det går att hitta i regleringsbrevet från Danmarks kulturministerium: vid sidan om förväntade uppgifter som att förvalta och tillgängliggöra kunskapsarvet finns visionen att biblioteket ska vara för alla, att det ska kombinera ”allvar” med ”förundran” och att det ska ägna sig åt kulturförmedling, vilket i bibliotekets vision bland annat definieras som föredrag, debatter och utställningar.
Att lägga det regleringsbrevet intill motsvarande dokument för KB i Sverige är att blicka in i två skilda världar. Det enda som antyder koppling mellan det svenska nationalbiblioteket och en publik verksamhet är att myndigheten ska delta i Statens kulturråds samverkansråd ”som ska samordna de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen”.
Det står däremot inget om att kombinera allvar med förundran – och att föreställa sig Nick Cave-utställningen i Stockholm är förstås omöjligt.
Det är inte många som ser borgen i Humlegården som berättelsernas hus.
Skillnaden är lika tydlig vid en jämförelse med Norge. När nationalbibliotekarien Aslak Sira Myhre rekryterades för sju år sedan var det för att han länge och mycket framgångsrikt drivit Litteraturhuset i Oslo, en institution som årligen drar en kvarts miljon besökare och fungerar som kulturell samlingspunkt.
Ett av hans uppdrag var att göra något liknande med Nasjonalbiblioteket. Vid sidan om den fysiska – i hög grad digitaliserade – samlingen ska inslag som utställningar, egenutgivning och föredrag lägga grunden för en ledande kulturinstitution och förmedlare av kultur. Följaktligen har biblioteket vid Solli plass – lika attraktivt beläget som biblioteken i Stockholm och Köpenhamn – fått utställningsytor, en välbesökt bar – och en växande publik.
Riksbibliotekarie Karin Grönvall och hennes kolleger ska inte klandras för att orden inte flyger så högt här i Sverige. Deras uppdrag kommer från politiken som inte tycks förmå formulera något som ger avtryck utöver det som handlar om att samla, bevara och tillgängliggöra allt som trycks i Sverige.
Nu är jag inte övertygad om att KB-ledningen är så förtjust i tanken på att följa Köpenhamn och Oslo – det de mest trängtar efter är pengar för att på allvar kunna digitalisera sin samling. Men varför inte börja där? Med en digitaliseringsutställning i det fysiska rummet som gör betydelsen av samtidens mest genomgripande omställning begriplig.
Det skulle samtidigt inskärpa att alla moderna bibliotek är berättelsernas hus och inte bara hus med böcker.
1 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Jag är ett stort fan av Nick Cave och tror säkert att utställningen på Det Kongelige bibliotek är en fantastisk upplevelse för sådana som mig, men jag ser verkligen inte problemet med att just KB är (kraftigt förenklat) ett ”hus med böcker”. Något slags idealbibliotek som landets övriga bibliotek kan sträva efter att efterlikna kan det pga. sitt grunduppdrag ändå aldrig vara.
Fast ja, att bibliotek generellt sett borde vara lite mindre fixerade vid boken (utan att för den skull reducera den till enbart en kulturform bland andra), det är jag den förste att skriva under på.