Vad står en "samling" för idag?

27 mar 2015 • 3 min

Mail från rektors sekreterare: ”Hej Karin! Jag håller på att fylla i en ansökan och behöver hjälp med några uppgifter....

KarinMail från rektors sekreterare: ”Hej Karin! Jag håller på att fylla i en ansökan och behöver hjälp med några uppgifter. Jag behöver veta hur många böcker ni har i biblioteket, tryckta och elektroniska redovisas separat.”

Jag tar en runda i bibblan och räknar bokryggar, 133 069 böcker. Vackert så. Jag går vidare till vår webbplats och börjar räkna de elektroniska bokryggarna, men hejdas vid 21456 av en plötslig tanke: Har vi verkligen dessa böcker på biblioteket? 21457… är det våra böcker? Och hur många exemplar har vi av varje bok? 21 458… det pirrar till i maggropen – är antalet böcker och e-böcker avgörande för våra chanser för ansökan enligt: Ju större samling desto högre kvalitet på biblioteket och lärosätet? 21 459…

Handen på hjärtat, är det någon som egentligen vet vad en ”samling” står för i dag?

Är det ens möjligt att samla på e-böcker? Visst ligger ”samling” fint i munnen, men jag är ledsen, det är faktiskt fullständigt obsolet i en digital tid. 21 460… tekniken, gick snacket för ett par år sedan, är underordnad ett högre, bestående syfte. Begreppet ”teknikneutralitet” blev förlösaren. En bok är en bok är en bok, vad spelar det för roll om en samling råkar vara digital eller fysisk? Stor roll enligt mig. 21 461… teknikneutralitet var en grund- bult i arbetet med ny bibliotekslag. Portalparagrafen för fjärrlån ut- trycker att biblioteken ”avgiftsfritt ska ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande”.

Nyfiket smiter jag i väg och bläddrar i förarbetena, har man månne definierat samling ur ett teknikneutralt perspektiv? Hittar inte, men läser att varje bibliotek har möjlighet att göra undantag från fjärrlån för exempelvis äldre och bräckligt material, kurslitte- ratur och: ”Litteratur kan naturligtvis inte heller ställas till förfo- gande om biblioteket i fråga inte har rätt att sprida det vidare på ett sådant sätt.” Naturligtvis inte. Det gäller i princip allt elektroniskt material. Så mycket för teknikneutralitet, man passar i frågan och det är kanske lika bra eftersom fjärrlån för e-böcker i princip inte är möjligt. Liksom det inte är möjligt att låna en e-bok. Man kan möjligen skapa kopior och skicka; det vill säga gå en lång omväg. Men vi vill ju så gärna fortsätta att både låna och fjärrlåna ur våra samlingar. Ett grundläggande uppdrag kan man tycka.

Läste i förra veckan KB:s färska slutrapport Försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS. ”KB har stora möjligheter att för framtiden förändra lånebilden både beträffande rätten att låna e-böcker, rätten att fjärrlåna även i e-bokstider, och detta i en samlad hållbar nationell tjänst.”

Vad jag tror att vi egentligen vill är att underlätta tillgång till rätt material i rätt tid och kämpa mot det paradoxala i att tillgången till litteratur i vissa hänseenden blivit sämre i den digitala tiden på grund av inlåsningar i licenser och otidsenlig upphovsrätt. Men att backa oss in i framtiden, är det vad vi vill? Hallå, framtiden är här, internet slog igenom för drygt 20 år sedan. Smartphonen är mer eller mindre en förlängning av oss själva. Och här står jag och räk- nar böcker. Just det, 21 475? Äsch, jag har tappat räkningen. Söker upp den nationella statistiken istället. 88 896 e-böcker. Så var det. Hoppas ansökan beviljas.

Karin Grönvall, sedan sex år bibliotekschef på Södertörns högskola, är ny krönikör i Biblioteksbladet. Hon skriver i vartannat nummer av tidningen. Från och med den 1 juni är hon ny överbibliotekarie på SLU.

Karin reflekterar gärna över paradoxer och absurditeter i utvecklingen av biblioteksverksamheten och det stundvis smärtsamma digitala skiftet.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min