Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
21 nov 2023 • 3 min
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
När projektet Queerlit inleddes för snart tre år sedan var det med målet att samla in tusen titlar med hbtqi-tema och göra dem sökbara i en databas. På så sätt kan såväl forskare som allmänhet som är på jakt efter hbtqi-litteratur hitta den, något som har varit svårt tidigare, om man inte redan haft kännedom om böckerna. När projektet nu går mot sitt slut har de åtta deltagarna hittat över dubbelt så många böcker.
– Det ser ut som att vi kommer hinna klart. Det känns jättebra att vi har hittat så mycket, säger Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie i projektet.
Till vardags jobbar han på Nacka gymnasium, men har de senaste åren lagt 25 procent av sin arbetstid på Queerlit. Han är en av åtta personer (fyra bibliotekarier, två forskare i litteratur, en forskare i biblioteks- och informationsvetenskap och en systemvetare) som har jobbat i olika stor omfattning med projektet som drivs från Göteborgs universitet. Även Södertörns högskola är del i projektet, liksom Kvinnsam, en del av Göteborgs universitetsbibliotek som samlar litteratur om genusforskning.
I dag finns 2 200 böcker i databasen och de allra äldsta är alltså så gamla att de är skrivna på sten. Även om runstenarna formellt inte är böcker så har de fått plats i Queerlit.
– Vi har inte haft någon tidsbegränsning. Det äldsta vi har med är tre runstenar, även om de egentligen inte är böcker. Därefter är det väldigt lite tills att det börjar ta fart på 1800-talet.
Runstenarna har de tolkat med hjälp av runforskare och skriften handlar om ett hot om ”ergi” , ett slags manlig femininitet som kan kopplas till samkönad sexualitet, som sägs drabba den som förstör stenen.

Under 2000-talet syns en explosionsartad utgivning av hbtqi-litteratur och majoriteten av böckerna i Queerlit är från de senaste 20 åren.
Databasen består bara av svenska verk. Men det var inte helt enkelt att avgränsa vad som ingår i begreppet svensk litteratur. I begreppet valde de att inkludera de nationella minoritetsspråken samt författare som har varit bosatta i Sverige men flyttat, eller författare från andra länder som har flyttat till Sverige.
En viktig målsättning har varit att inte värdera någon av litteraturen som ingår i databasen. Det gör att många skildringar av hbtqi-personer kan vara negativa, inte minst bland de tidiga böckerna.
– Det finns en hel del negativa skildringar i äldre böcker och tyvärr även i nyare böcker, även om det är ovanligt. Vi har inte bedömt vad som är bra eller ej, vi har bara sett om det finns skildringar av hbtqi-personer eller samkönad sexualitet eller begär eller könsöverskridande.
Skildringarna finns med även om det före 1800-talet knappast gick att prata om hbtqi-identitet.
– Det gick inte att säga att man var homosexuell, bisexuell eller transsexuell. Alla de orden kom i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, så de är inte så gamla.
Insamlingen har gjorts med bland annat fulltextsökningar av digitaliserade böcker, men en stor del bygger på tips från allmänheten och Sebastian Lönnlöv är övertygad om att det finns fler böcker. Dessutom kommer nya böcker som också platsar i Queerlit och han hoppas att de som hittar dem hör av sig.
– Tack vare tipsen hittade vi mer än vad vi trodde, även en del äldre böcker som ingen av oss hade koll på. Många har skrivit och tipsat och utan den hjälpen hade vi aldrig hittat så mycket.
Alla böcker går att hitta i vanliga Libris, men på Queerlits hemsida finns också ett eget gränssnitt för mer avancerade sökningar.
– Det har varit en utmaning att skapa ett system som ska funka både för bibliotekarier som vill göra avancerade sökningar och för vanliga användare.
När projektet, som har finansierats av Riksbankens jubileumsfond, avslutas ska nya titlar läggas in i databasen av Kvinnsam.
– Vi har hittat 2 200 titlar i nuläget och det är inte komplett. Det finns säkert mycket som vi inte har hittat och det kommer mer hela tiden. Om man hittar en hbtqi-bok blir vi jätteglada om man kollar om den finns i Queerlit, och om den inte gör det, tipsa, säger Sebastian Lönnlöv som över lag är nöjd med att projektet har kommit så långt som det har och tacksam för all hjälp de har fått, bland annat från KB.
– Det har varit ovärderligt. Och allt har löpt på mycket bättre än vi hade kunnat tro. Det är vi glada och stolta över.
1 kommentarer
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
Totalt ogrundat påstående med tanke på ordets egentliga innebörd, att vara omanlig var ett nedlåtande ord historiskt, man blev ”påsatt” handlade om makt! Detta kan vi se i vissa klan kulturer än i dag.
Homosexualitet är inte en makt struktur.
det finns inga som helst grundad fakta bevis på detta påstående.
Att göra om allt till sin egna agenda är varken trevligt eller intressant.
Håll er till vetenskapliga studier och bevis!