Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas

Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.

När projektet Queerlit inleddes för snart tre år sedan var det med målet att samla in tusen titlar med hbtqi-tema och göra dem sökbara i en databas. På så sätt kan såväl forskare som allmänhet som är på jakt efter hbtqi-litteratur hitta den, något som har varit svårt tidigare, om man inte redan haft kännedom om böckerna. När projektet nu går mot sitt slut har de åtta deltagarna hittat över dubbelt så många böcker.

– Det ser ut som att vi kommer hinna klart. Det känns jättebra att vi har hittat så mycket, säger Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie i projektet.

Till vardags jobbar han på Nacka gymnasium, men har de senaste åren lagt 25 procent av sin arbetstid på Queerlit. Han är en av åtta personer (fyra bibliotekarier, två forskare i litteratur, en forskare i biblioteks- och informationsvetenskap och en systemvetare) som har jobbat i olika stor omfattning med projektet som drivs från Göteborgs universitet. Även Södertörns högskola är del i projektet, liksom Kvinnsam, en del av Göteborgs universitetsbibliotek som samlar litteratur om genusforskning.

I dag finns 2 200 böcker i databasen och de allra äldsta är alltså så gamla att de är skrivna på sten. Även om runstenarna formellt inte är böcker så har de fått plats i Queerlit.

– Vi har inte haft någon tidsbegränsning. Det äldsta vi har med är tre runstenar, även om de egentligen inte är böcker. Därefter är det väldigt lite tills att det börjar ta fart på 1800-talet.

Runstenarna har de tolkat med hjälp av runforskare och skriften handlar om ett hot om ”ergi” , ett slags manlig femininitet som kan kopplas till samkönad sexualitet, som sägs drabba den som förstör stenen.

Under 2000-talet syns en explosionsartad utgivning av hbtqi-litteratur och majoriteten av böckerna i Queerlit är från de senaste 20 åren.

Databasen består bara av svenska verk. Men det var inte helt enkelt att avgränsa vad som ingår i begreppet svensk litteratur. I begreppet valde de att inkludera de nationella minoritetsspråken samt författare som har varit bosatta i Sverige men flyttat, eller författare från andra länder som har flyttat till Sverige.

En viktig målsättning har varit att inte värdera någon av litteraturen som ingår i databasen. Det gör att många skildringar av hbtqi-personer kan vara negativa, inte minst bland de tidiga böckerna.

– Det finns en hel del negativa skildringar i äldre böcker och tyvärr även i nyare böcker, även om det är ovanligt. Vi har inte bedömt vad som är bra eller ej, vi har bara sett om det finns skildringar av hbtqi-personer eller samkönad sexualitet eller begär eller könsöverskridande.

Skildringarna finns med även om det före 1800-talet knappast gick att prata om hbtqi-identitet.

– Det gick inte att säga att man var homosexuell, bisexuell eller transsexuell. Alla de orden kom i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, så de är inte så gamla.

Insamlingen har gjorts med bland annat fulltextsökningar av digitaliserade böcker, men en stor del bygger på tips från allmänheten och Sebastian Lönnlöv är övertygad om att det finns fler böcker. Dessutom kommer nya böcker som också platsar i Queerlit och han hoppas att de som hittar dem hör av sig.

– Tack vare tipsen hittade vi mer än vad vi trodde, även en del äldre böcker som ingen av oss hade koll på. Många har skrivit och tipsat och utan den hjälpen hade vi aldrig hittat så mycket.

Alla böcker går att hitta i vanliga Libris, men på Queerlits hemsida finns också ett eget gränssnitt för mer avancerade sökningar.

– Det har varit en utmaning att skapa ett system som ska funka både för bibliotekarier som vill göra avancerade sökningar och för vanliga användare.

När projektet, som har finansierats av Riksbankens jubileumsfond, avslutas ska nya titlar läggas in i databasen av Kvinnsam.

– Vi har hittat 2 200 titlar i nuläget och det är inte komplett. Det finns säkert mycket som vi inte har hittat och det kommer mer hela tiden. Om man hittar en hbtqi-bok blir vi jätteglada om man kollar om den finns i Queerlit, och om den inte gör det, tipsa, säger Sebastian Lönnlöv som över lag är nöjd med att projektet har kommit så långt som det har och tacksam för all hjälp de har fått, bland annat från KB.

– Det har varit ovärderligt. Och allt har löpt på mycket bättre än vi hade kunnat tro. Det är vi glada och stolta över.