Allt fler använder AI som informationskanal – men hur är det med källkritiken?

På bara ett år har AI-användningen formligen exploderat i Sverige. Men långt ifrån alla är lika källkritiska till svaren de får.

Allt fler svenskar vänder sig till AI-tjänster för att få information, och nu tycks utvecklingen gå undan. Enligt Internetstiftelsens årliga rapport Internet och svenskarna som släpptes i morse har användandet accelererat dramatiskt. 2026 använder 6 av 10 svenskar AI-tjänster.

För att få lite perspektiv: Från 2023 fram till 2025 såg man en jämn och stadig ökning på 5 procentenheter per år. Mellan 2025 och 2026 ligger ökningen på 20 procentenheter. I dag är det allt fler som använder AI-tjänster som ChatGPT, Copilot och Gemini. Samtidigt har AI blivit betydligt mer lättillgängligt genom Googles så kallade AI-översikter, som lanserades under 2025. Det är en AI-tjänst som integrerats i Googles vanliga söktjänst.

En naturlig följdfråga, som rapporten också aktualiserar, blir: När allt fler vänder sig till AI-tjänster i sin jakt på information, hur förhåller man sig källkritiskt till informationen man hittar? Frågan är motiverad eftersom det är erkänt problematiskt att luta sig mot AI som tillförlitlig källa. Sett till frågor om nyheter och dagsaktuella händelser förvränger AI-assistenter svaren i 45 procent av fallen, enligt BBC-studien News Integrity in AI Assistants som kom i slutet av förra året.

Enligt Internet och svenskarna varierar det källkritiska ögat stort, beroende på hur man analyserar siffrorna. På det stora hela uppger en klar majoritet att de verifierar AI-svaren. Drygt 3 av 4 AI-användare dubbelkollar om svaren är korrekta.

Bryter man däremot ner det till olika åldersgrupper ser det annorlunda ut. Bäst i klassen är 90-talisterna där 88 procent dubbelkollar om AI-svaret är korrekt. Därefter kommer 80-talisterna, 83 procent, och sedan 70-talisterna, 81 procent.

Vänder man på mätningen, det vill säga tittar på vilka som litar på AI och inte dubbelkollar svaren, så sticker de yngsta och äldsta användarna ut. I den förstnämnda gruppen, vilka utgörs av personer mellan 16-19 år, är det 36 procent som inte dubbelkollar. Det motsvarar drygt var tredje person.

Den äldre åldersgruppen, de äldre än 75 år, når upp till ännu högre siffror. Där är det 57 procent som inte dubbelkollar AI-genererade svar. Rapporten understryker dock att gruppen har låg bas och därmed högre felmarginal. Det ska också nämnas att siffran är betydligt lägre bland pensionärer generellt, 38 procent.

I den åldersgrupp där AI-användningen är som högst, 00-talisterna, är det 27 procent som inte dubbelkollar svaren. Det är värt att nämna eftersom det är högre än genomsnittet av AI-användare, som ligger på 22 procent.