Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
9 mar 2011 • 3 min
Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan...
Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan med gotiska miljöer och karaktärer, och skildringarna i ungdomsböckerna är ofta av dystopiska om än med hopp om livet.Det kan sammanfatta några av de trender och tendenser som presenterades vid Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) Bokprovning av utgivningsåret 2010.
Om 2009 karaktäriserades som ett ”svart utgivningsår” fyllt av natt, mörker och monster kan 2010 sägas gå i nostalgins och färgernas tecken.
”Allt går igen” vore en möjlig rubrik för årets Bokprovning, menade Jan Hansson, chef för Sbi. Det handlar inte bara om att man i flera svenska bilderböcker har noterat intressanta och tydliga blinkningar till 1950-talets svenska bilderboksestetik utan också om att ”gamla” barnbokskaraktärer dammas av och kommer till heders igen i nya sammanhang – också utanför bokpärmarna: Nalle Puh (f 1926), Lilla spöket Lapan (f 1965), Barbapappa (1970), Paddington (f 1948), Mumin (f 1945) – bara för att nämna några.
När det gäller de s k mellanåldersböckerna är böcker för häst- och ridsportintresserade läsare den största genren i den svenska utgivningen. Flera titlar bland de svenska första upplagorna handlar om spöken eller har magiska inslag i en berättelse som i övrigt är realistisk.
Bland mellanåldersböckerna återfinns också skildringar om föräldrar som genomgår skilsmässor, är alkoholiserade (oftast mammor), lider av psykisk sjukdom och i värsta fall är döda. En tydlig tendens är att svåra ämnen och problem – som tidigare främst skildrades i ungdomsböcker – nu även återfinns i böcker för allt yngre läsare.
I ungdomslitteraturen skildras strategier kring överlevnad i en oviss och skrämmande framtid efter katastroferna. Flera av framtidsskildringarna är i thrillerform och thrillers utgör en stor del av utgivningen av ungdomslitteratur som helhet. Och om man jämför svenska första upplagor med översatt ungdomslitteratur, finns det en stor övervikt av spänningslitteratur bland översättningarna medan vardagsskildringarna dominerar bland de svenska titlarna. Vampyrerna har fått konkurrens av zombier, fallna änglar och varulvar.
Enligt Sbi kan man också skönja fler nyanserade porträtt av pojkar som nu också i ökad utsträckning tar plats som huvudsrollsinnehavare i berättelserna. Många ungdomsböcker 2010, framförallt de svenska första upplagorna, handlar om pojkar som blir bortvalda. Det är pojkarna som är offer för detta öde, inte flickorna. Pojkarna lämnas försmådda eller är olyckligt kära. Bland de svenska första upplagorna finns också fler exempel på pojkar som är känsliga, reflekterande – och i vissa fall också mobbade.
I fackböckerna är djur (vanligen vilda sådana) och natur alltjämt i topp ifråga om ämnesval. Men 2010 utkom flera böcker – goda-råd–böcker – som kretsar kring hur man blir en bättre och lyckligare människa. Det kan handla om utveckling av positiva egenskaper, om att hålla för munnen när man nyser eller säga tack och förlåt i rätt sammanhang liksom överlevnadsguider för alla möjliga situationer. Det får en onekligen man att tänka på forna tiders uppfostringslitteratur – som sagt, allt ska tydligen gå igen…
2010 utkom totalt 1663 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Det är en minskning med 87 titlar jämfört med 2009 och utgivningen minskar därmed för andra året i följd. I utgivningen var 837 titlar svenska och 826 översatta vilket innebär att för första gången sedan 2003 utkommer fler svenska böcker än översatta. Den svenska utgivningen ökar i samtliga kategorier utom bland mellanålders- och ungdomsböcker. Antalet översatta böckerna minskar i samtliga kategorier utom ungdoms- och faktaböcker. Av den totala barn- och ungdomsutgivningen utgör 83 % av första upplagor och återutgivningen står för 17 %.
De största kategorierna 2010 i antalet titlar räknat när det gäller svenska första upplagor är i nämnd ordning bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker. De svenska mellanåldersböckerna i första upplagor har minskat vilket kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att det är en utgivning som vänder sig till barn i slukaråldern.
De stora kategorierna bland översatta barn- och ungdomsböcker är bilderböcker, mellanåldersböcker samt ungdomsböcker.
De översatta tecknade serierna har minskat markant, från 139 titlar 2009 till 52 2010, vilket kan förklaras av att Manga-serierna nästan har försvunnit helt. De svenska tecknade serierna ökar däremot något.
Engelska är bedövande dominant bland de språk varifrån översättningar görs, 69 %. Därefter följer översättningar från övriga språk, 13 %, danska 6 %, tyska 5 %, norska 4 % samt nederländska 3 %.
HZ
Bokprovningen är ett samarbete mellan Svenska barnboksinstitutet, Stockholms stadsbibliotek och Regionbibliotek Stockholm. Öppna föreläsningar genomförs i Stockholm 8 och 14 mars, Kalmar 15 mars, Malmö 16 mars, Falun 21 mars och Härnösand 22 mars. Den 10 mars genomförs Debutantdagen.
Statistiken bygger på det antal böcker som inkommit till Svenska barnboksinstitutet senast den 28 februari 2011.
För mer information se http://www.sbi.kb.se
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
Det är när vi står för våra ord som samtalet kan byggas vidare och tillit växa fram. "Anonymitet gör detta svårare och riskerar i längden att sänka den professionella nivån i diskussionerna", skriver Magdalena Ivarsson.

Mycket med Tiktoks tagg Booktok är tilltalande – men chefredaktör Thord Eriksson är ändå skeptisk. ”Jag vill inte ha Xi Jinping kikande över axeln.”
Dark Academia – en genre växer fram på Booktok
2 feb 2026 • 7 min
Biblioteksyrket: "Mitt fackförbund gör fel analys av arbetsmarknaden"
13 feb 2026 • 2 min
Hon ifrågasätter Booktok-kritiken: ”Vi befinner oss i en läskris”
22 jan 2026 • 6 min
Nationell e-boktjänst nära – bara kommunernas samarbete återstår
23 jan 2026 • 3 min
Varje tisdag får du de senaste och viktigaste nyheterna och reportagen direkt till din inkorg.
Läs det senaste numret som e-tidning.

Dark Academia – ”ett sätt att återta ett inre språk”
16 feb 2026 • < 1 min
Biblioteksyrket: "Mitt fackförbund gör fel analys av arbetsmarknaden"
13 feb 2026 • 2 min
Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?
10 feb 2026 • 5 min
Vad händer med samtalet när anonymiteten tar över?
30 jan 2026 • 2 min


0 kommentarer