Nostalgi och mindre mörker

9 mar 2011 • 3 min

Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan...

Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan med gotiska miljöer och karaktärer, och skildringarna i ungdomsböckerna är ofta av dystopiska om än med hopp om livet.Det kan sammanfatta några av de trender och tendenser som presenterades vid Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) Bokprovning av utgivningsåret 2010.

Om 2009 karaktäriserades som ett ”svart utgivningsår” fyllt av natt, mörker och monster kan 2010 sägas gå i nostalgins och färgernas tecken.

”Allt går igen” vore en möjlig rubrik för årets Bokprovning, menade Jan Hansson, chef för Sbi. Det handlar inte bara om att man i flera svenska bilderböcker har noterat intressanta och tydliga blinkningar till 1950-talets svenska bilderboksestetik utan också om att ”gamla” barnbokskaraktärer dammas av och kommer till heders igen i nya sammanhang – också utanför bokpärmarna: Nalle Puh (f 1926), Lilla spöket Lapan (f 1965), Barbapappa (1970), Paddington (f 1948), Mumin (f 1945) – bara för att nämna några.

När det gäller de s k mellanåldersböckerna är böcker för häst- och ridsportintresserade läsare den största genren i den svenska utgivningen. Flera titlar bland de svenska första upplagorna handlar om spöken eller har magiska inslag i en berättelse som i övrigt är realistisk.

Bland mellanåldersböckerna återfinns också skildringar om föräldrar som genomgår skilsmässor, är alkoholiserade (oftast mammor), lider av psykisk sjukdom och i värsta fall är döda. En tydlig tendens är att svåra ämnen och problem – som tidigare främst skildrades i ungdomsböcker – nu även återfinns i böcker för allt yngre läsare.

I ungdomslitteraturen skildras strategier kring överlevnad i en oviss och skrämmande framtid efter katastroferna. Flera av framtidsskildringarna är i thrillerform och thrillers utgör en stor del av utgivningen av ungdomslitteratur som helhet. Och om man jämför svenska första upplagor med översatt ungdomslitteratur, finns det en stor övervikt av spänningslitteratur bland översättningarna medan vardagsskildringarna dominerar bland de svenska titlarna. Vampyrerna har fått konkurrens av zombier, fallna änglar och varulvar.

Enligt Sbi kan man också skönja fler nyanserade porträtt av pojkar som nu också i ökad utsträckning tar plats som huvudsrollsinnehavare i berättelserna. Många ungdomsböcker 2010, framförallt de svenska första upplagorna, handlar om pojkar som blir bortvalda. Det är pojkarna som är offer för detta öde, inte flickorna. Pojkarna lämnas försmådda eller är olyckligt kära. Bland de svenska första upplagorna finns också fler exempel på pojkar som är känsliga, reflekterande – och i vissa fall också mobbade.

I fackböckerna är djur (vanligen vilda sådana) och natur alltjämt i topp ifråga om ämnesval. Men 2010 utkom flera böcker – goda-råd–böcker – som kretsar kring hur man blir en bättre och lyckligare människa. Det kan handla om utveckling av positiva egenskaper, om att hålla för munnen när man nyser eller säga tack och förlåt i rätt sammanhang liksom överlevnadsguider för alla möjliga situationer. Det får en onekligen man att tänka på forna tiders uppfostringslitteratur – som sagt, allt ska tydligen gå igen…

2010 utkom totalt 1663 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Det är en minskning med 87 titlar jämfört med 2009 och utgivningen minskar därmed för andra året i följd. I utgivningen var 837 titlar svenska och 826 översatta vilket innebär att för första gången sedan 2003 utkommer fler svenska böcker än översatta. Den svenska utgivningen ökar i samtliga kategorier utom bland mellanålders- och ungdomsböcker. Antalet översatta böckerna minskar i samtliga kategorier utom ungdoms- och faktaböcker. Av den totala barn- och ungdomsutgivningen utgör 83 % av första upplagor och återutgivningen står för 17 %.

De största kategorierna 2010 i antalet titlar räknat när det gäller svenska första upplagor är i nämnd ordning bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker. De svenska mellanåldersböckerna i första upplagor har minskat vilket kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att det är en utgivning som vänder sig till barn i slukaråldern.

De stora kategorierna bland översatta barn- och ungdomsböcker är bilderböcker, mellanåldersböcker samt ungdomsböcker.

De översatta tecknade serierna har minskat markant, från 139 titlar 2009 till 52 2010, vilket kan förklaras av att Manga-serierna nästan har försvunnit helt. De svenska tecknade serierna ökar däremot något.

Engelska är bedövande dominant bland de språk varifrån översättningar görs, 69 %. Därefter följer översättningar från övriga språk, 13 %, danska 6 %, tyska 5 %, norska 4 % samt nederländska 3 %.

HZ

 

Bokprovningen är ett samarbete mellan Svenska barnboksinstitutet, Stockholms stadsbibliotek och Regionbibliotek Stockholm. Öppna föreläsningar genomförs i Stockholm 8 och 14 mars, Kalmar 15 mars, Malmö 16 mars, Falun 21 mars och Härnösand 22 mars. Den 10 mars genomförs Debutantdagen.

Statistiken bygger på det antal böcker som inkommit till Svenska barnboksinstitutet senast den 28 februari 2011.

För mer information se http://www.sbi.kb.se

 

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min