Nostalgi och mindre mörker
9 mar 2011 • 3 min
Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan...
Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan med gotiska miljöer och karaktärer, och skildringarna i ungdomsböckerna är ofta av dystopiska om än med hopp om livet.Det kan sammanfatta några av de trender och tendenser som presenterades vid Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) Bokprovning av utgivningsåret 2010.
Om 2009 karaktäriserades som ett ”svart utgivningsår” fyllt av natt, mörker och monster kan 2010 sägas gå i nostalgins och färgernas tecken.
”Allt går igen” vore en möjlig rubrik för årets Bokprovning, menade Jan Hansson, chef för Sbi. Det handlar inte bara om att man i flera svenska bilderböcker har noterat intressanta och tydliga blinkningar till 1950-talets svenska bilderboksestetik utan också om att ”gamla” barnbokskaraktärer dammas av och kommer till heders igen i nya sammanhang – också utanför bokpärmarna: Nalle Puh (f 1926), Lilla spöket Lapan (f 1965), Barbapappa (1970), Paddington (f 1948), Mumin (f 1945) – bara för att nämna några.
När det gäller de s k mellanåldersböckerna är böcker för häst- och ridsportintresserade läsare den största genren i den svenska utgivningen. Flera titlar bland de svenska första upplagorna handlar om spöken eller har magiska inslag i en berättelse som i övrigt är realistisk.
Bland mellanåldersböckerna återfinns också skildringar om föräldrar som genomgår skilsmässor, är alkoholiserade (oftast mammor), lider av psykisk sjukdom och i värsta fall är döda. En tydlig tendens är att svåra ämnen och problem – som tidigare främst skildrades i ungdomsböcker – nu även återfinns i böcker för allt yngre läsare.
I ungdomslitteraturen skildras strategier kring överlevnad i en oviss och skrämmande framtid efter katastroferna. Flera av framtidsskildringarna är i thrillerform och thrillers utgör en stor del av utgivningen av ungdomslitteratur som helhet. Och om man jämför svenska första upplagor med översatt ungdomslitteratur, finns det en stor övervikt av spänningslitteratur bland översättningarna medan vardagsskildringarna dominerar bland de svenska titlarna. Vampyrerna har fått konkurrens av zombier, fallna änglar och varulvar.
Enligt Sbi kan man också skönja fler nyanserade porträtt av pojkar som nu också i ökad utsträckning tar plats som huvudsrollsinnehavare i berättelserna. Många ungdomsböcker 2010, framförallt de svenska första upplagorna, handlar om pojkar som blir bortvalda. Det är pojkarna som är offer för detta öde, inte flickorna. Pojkarna lämnas försmådda eller är olyckligt kära. Bland de svenska första upplagorna finns också fler exempel på pojkar som är känsliga, reflekterande – och i vissa fall också mobbade.
I fackböckerna är djur (vanligen vilda sådana) och natur alltjämt i topp ifråga om ämnesval. Men 2010 utkom flera böcker – goda-råd–böcker – som kretsar kring hur man blir en bättre och lyckligare människa. Det kan handla om utveckling av positiva egenskaper, om att hålla för munnen när man nyser eller säga tack och förlåt i rätt sammanhang liksom överlevnadsguider för alla möjliga situationer. Det får en onekligen man att tänka på forna tiders uppfostringslitteratur – som sagt, allt ska tydligen gå igen…
2010 utkom totalt 1663 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Det är en minskning med 87 titlar jämfört med 2009 och utgivningen minskar därmed för andra året i följd. I utgivningen var 837 titlar svenska och 826 översatta vilket innebär att för första gången sedan 2003 utkommer fler svenska böcker än översatta. Den svenska utgivningen ökar i samtliga kategorier utom bland mellanålders- och ungdomsböcker. Antalet översatta böckerna minskar i samtliga kategorier utom ungdoms- och faktaböcker. Av den totala barn- och ungdomsutgivningen utgör 83 % av första upplagor och återutgivningen står för 17 %.
De största kategorierna 2010 i antalet titlar räknat när det gäller svenska första upplagor är i nämnd ordning bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker. De svenska mellanåldersböckerna i första upplagor har minskat vilket kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att det är en utgivning som vänder sig till barn i slukaråldern.
De stora kategorierna bland översatta barn- och ungdomsböcker är bilderböcker, mellanåldersböcker samt ungdomsböcker.
De översatta tecknade serierna har minskat markant, från 139 titlar 2009 till 52 2010, vilket kan förklaras av att Manga-serierna nästan har försvunnit helt. De svenska tecknade serierna ökar däremot något.
Engelska är bedövande dominant bland de språk varifrån översättningar görs, 69 %. Därefter följer översättningar från övriga språk, 13 %, danska 6 %, tyska 5 %, norska 4 % samt nederländska 3 %.
HZ
Bokprovningen är ett samarbete mellan Svenska barnboksinstitutet, Stockholms stadsbibliotek och Regionbibliotek Stockholm. Öppna föreläsningar genomförs i Stockholm 8 och 14 mars, Kalmar 15 mars, Malmö 16 mars, Falun 21 mars och Härnösand 22 mars. Den 10 mars genomförs Debutantdagen.
Statistiken bygger på det antal böcker som inkommit till Svenska barnboksinstitutet senast den 28 februari 2011.
För mer information se http://www.sbi.kb.se
Senaste nytt

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min

Plattformarna dominerar men spelar otydliga roller
Hur påverkas vi av de digitala platser där vi befinner oss? Carl Heath, senior forskare vid forskningsinstitutet Rise, beskriver hur det senaste decenniets plattformssamhälle har utvecklats till i dag.
13 jan 2023 • 13 min
0 kommentarer