Nostalgi och mindre mörker
9 mar 2011 • 3 min
Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan...
Bilderböckerna karaktäriseras av retro och 50-tals estetik i bilderböckerna, i mellanålderböckerna är dragen från den viktorianska eran noterbar, inte sällan med gotiska miljöer och karaktärer, och skildringarna i ungdomsböckerna är ofta av dystopiska om än med hopp om livet.Det kan sammanfatta några av de trender och tendenser som presenterades vid Svenska Barnboksinstitutets (Sbi) Bokprovning av utgivningsåret 2010.
Om 2009 karaktäriserades som ett ”svart utgivningsår” fyllt av natt, mörker och monster kan 2010 sägas gå i nostalgins och färgernas tecken.
”Allt går igen” vore en möjlig rubrik för årets Bokprovning, menade Jan Hansson, chef för Sbi. Det handlar inte bara om att man i flera svenska bilderböcker har noterat intressanta och tydliga blinkningar till 1950-talets svenska bilderboksestetik utan också om att ”gamla” barnbokskaraktärer dammas av och kommer till heders igen i nya sammanhang – också utanför bokpärmarna: Nalle Puh (f 1926), Lilla spöket Lapan (f 1965), Barbapappa (1970), Paddington (f 1948), Mumin (f 1945) – bara för att nämna några.
När det gäller de s k mellanåldersböckerna är böcker för häst- och ridsportintresserade läsare den största genren i den svenska utgivningen. Flera titlar bland de svenska första upplagorna handlar om spöken eller har magiska inslag i en berättelse som i övrigt är realistisk.
Bland mellanåldersböckerna återfinns också skildringar om föräldrar som genomgår skilsmässor, är alkoholiserade (oftast mammor), lider av psykisk sjukdom och i värsta fall är döda. En tydlig tendens är att svåra ämnen och problem – som tidigare främst skildrades i ungdomsböcker – nu även återfinns i böcker för allt yngre läsare.
I ungdomslitteraturen skildras strategier kring överlevnad i en oviss och skrämmande framtid efter katastroferna. Flera av framtidsskildringarna är i thrillerform och thrillers utgör en stor del av utgivningen av ungdomslitteratur som helhet. Och om man jämför svenska första upplagor med översatt ungdomslitteratur, finns det en stor övervikt av spänningslitteratur bland översättningarna medan vardagsskildringarna dominerar bland de svenska titlarna. Vampyrerna har fått konkurrens av zombier, fallna änglar och varulvar.
Enligt Sbi kan man också skönja fler nyanserade porträtt av pojkar som nu också i ökad utsträckning tar plats som huvudsrollsinnehavare i berättelserna. Många ungdomsböcker 2010, framförallt de svenska första upplagorna, handlar om pojkar som blir bortvalda. Det är pojkarna som är offer för detta öde, inte flickorna. Pojkarna lämnas försmådda eller är olyckligt kära. Bland de svenska första upplagorna finns också fler exempel på pojkar som är känsliga, reflekterande – och i vissa fall också mobbade.
I fackböckerna är djur (vanligen vilda sådana) och natur alltjämt i topp ifråga om ämnesval. Men 2010 utkom flera böcker – goda-råd–böcker – som kretsar kring hur man blir en bättre och lyckligare människa. Det kan handla om utveckling av positiva egenskaper, om att hålla för munnen när man nyser eller säga tack och förlåt i rätt sammanhang liksom överlevnadsguider för alla möjliga situationer. Det får en onekligen man att tänka på forna tiders uppfostringslitteratur – som sagt, allt ska tydligen gå igen…
2010 utkom totalt 1663 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Det är en minskning med 87 titlar jämfört med 2009 och utgivningen minskar därmed för andra året i följd. I utgivningen var 837 titlar svenska och 826 översatta vilket innebär att för första gången sedan 2003 utkommer fler svenska böcker än översatta. Den svenska utgivningen ökar i samtliga kategorier utom bland mellanålders- och ungdomsböcker. Antalet översatta böckerna minskar i samtliga kategorier utom ungdoms- och faktaböcker. Av den totala barn- och ungdomsutgivningen utgör 83 % av första upplagor och återutgivningen står för 17 %.
De största kategorierna 2010 i antalet titlar räknat när det gäller svenska första upplagor är i nämnd ordning bilderböcker, kapitelböcker och ungdomsböcker. De svenska mellanåldersböckerna i första upplagor har minskat vilket kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att det är en utgivning som vänder sig till barn i slukaråldern.
De stora kategorierna bland översatta barn- och ungdomsböcker är bilderböcker, mellanåldersböcker samt ungdomsböcker.
De översatta tecknade serierna har minskat markant, från 139 titlar 2009 till 52 2010, vilket kan förklaras av att Manga-serierna nästan har försvunnit helt. De svenska tecknade serierna ökar däremot något.
Engelska är bedövande dominant bland de språk varifrån översättningar görs, 69 %. Därefter följer översättningar från övriga språk, 13 %, danska 6 %, tyska 5 %, norska 4 % samt nederländska 3 %.
HZ
Bokprovningen är ett samarbete mellan Svenska barnboksinstitutet, Stockholms stadsbibliotek och Regionbibliotek Stockholm. Öppna föreläsningar genomförs i Stockholm 8 och 14 mars, Kalmar 15 mars, Malmö 16 mars, Falun 21 mars och Härnösand 22 mars. Den 10 mars genomförs Debutantdagen.
Statistiken bygger på det antal böcker som inkommit till Svenska barnboksinstitutet senast den 28 februari 2011.
För mer information se http://www.sbi.kb.se
Senaste nytt

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min

Replik: Vi behöver mer samarbete – inte mer polarisering
Anya Feltreuter om reaktionerna på hennes debattartikel om delade tjänster på skolbibliotek: "Sättet diskussionen förs på skapar en polarisering som jag befarar försvårar samarbetet."
28 maj 2025 • 4 min
0 kommentarer