E-boken kryssar i motvind

E-bokläsningen har ökat rejält de senaste tre åren – mycket på grund av folkbibliotekens arbete. Men många är missnöjda med de kommersiella avtalen, visar en ny studie. 86 procent av biblioteken vill se ett konsortium.

År 2012 var det bara 1–2 procent av Sveriges befolkning som läste e-böcker. Tre år senare hade siffran stigit till 19 procent. Samtidigt utgjorde förlagens inkomst från e-böcker fortfarande bara 2 procent av den totala omsättningen.

En viktig orsak är att utlånen på biblioteken ökade snabbt.

– Folkbiblioteket har mer än någon annan aktör drivit på e-boksutvecklingen. Bibliotekarierna är intresserade av den teknologiska utvecklingen. De ser e-böckerna som ett verktyg för demokrati, ett sätt att tillgängliggöra litteraturen, säger Elena Maceviciute, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

I fyra år har Elena Maceviciute lett det nu avslutade forskningsprojektet ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället”, där forskare från biblioteks- och informationsvetenskapen i Borås tillsammans med SOM-institutet undersökt e-bokens faktiska och möjliga effekter för författande, publicering, distribution och användning i Sverige.

I ett av projektets delar har biblioteksföreträdare från hela landet svarat på frågor om hur de ser på e-boken, och resultatet kan man ta del av i Elena Maceviciutes artikel ”E-books and public libraries in Sweden” från 2016.

– Där framgår att bibliotekariernas entusiasm bland annat grundar sig i förhoppningen om att kunna locka nya läsargrupper. Enligt SOM-institutets undersökningar är det till exempel fler unga män än unga kvinnor som läser e-böcker.

Kampen för e-boken förs dock i motvind. I enkätsvaren framträder en stor frustration inför Elib-avtalet, som gjort det dyrt för biblioteken att erbjuda e-böcker. En ny bästsäljare kan under de första tre månaderna kosta upp till tvåhundra kronor per lån, vilket få bibliotek kan betala. Konsekvensen blir att böckerna inte erbjuds låntagarna förrän priset gått ner. Andra görs inte tillgängliga för biblioteken, eller kan försvinna från katalogen plötsligt.

Hela 69 procent av landets bibliotek tycker att tillgången till e-böcker är otillfredsställande och så många som 86 procent vill se ett bibliotekskonsortium som säkrar försörjningen. En av bibliotekarierna sammanfattar vad som verkar vara en utbredd upplevelse:

– Vi kan inte bestämma vad vi vill köpa, vilken litteratur vi vill främja och erbjuda låntagare. Det känns fruktansvärt att vara beroende av säljaren.

Ännu går det trögt för e-boken i Sverige, även om det under de senaste åren skett en utveckling. Orsaken är att vi är ett så litet språkområde. De stora bokförlagen vågar inte satsa på den teknik som skulle behövas – särskilt inte när momsen på e-böcker är hög och litteraturstödet riktas till tryckta böcker.

Men situationen kan ändras fort, menar Elena Maceviciute.

– Nyligen togs det beslut i EU om att momsen för e-böcker, som tidigare legat på 25 procent, ska sänkas till 6 procent som för tryckta böcker. EU-domstolen slog också fast att bibliotek har rätt att köpa in och låna ut e-böcker på samma sätt som pappersböcker. Det kan betyda mycket.

I de engelskspråkiga länderna står försäljningen av e-böcker för omkring 20–30 procent av bokmarknaden. Om några år kommer vi att ha nått samma siffor i Sverige, tror Elena Maceviciute. Men att den tryckta boken inom en snar framtid skulle kunna bli utkonkurrerad, finner hon osannolikt. Det gör också Skans Kersti Nilsson, som är lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Hon har bland annat tittat närmare på läsarnas inställning till e-böckerna och kan konstatera att nästan alla fortfarande föredrar den tryckta pappersboken.

– Man tycker om den fysiska produkten. Man vill öppna, bläddra, se hur långt man kommit. Omslag och baksidestext är också viktigt, allt detta som leder läsaren in i texten.