Catharina Isberg vill ta över efter turbulensen

Efter år av turbulens inom Ifla kandiderar Catharina Isberg, bibliotekschef för biblioteken i Lund, till posten som organisationens ordförande. Hur tänker hon om den tid som varit och vägen framåt?

Vad har lett fram till beslutet att kandidera till ordförandeposten för Ifla?

– Ifla befinner sig i ett förändringsarbete. Det är en positiv utveckling och jag skulle vilja vara med och bidra ännu mer. Jag har också blivit uppmanad av kollegor från olika länder att ställa upp, vilket bidrar till att jag tar det här steget.

Vad skulle du vilja genomföra som ordförande?

– Jag vill fortsätta på den öppna och transparenta väg som Ifla har tagit de senaste åren med ny ledning som jobbat både med den interna arbetsmiljön och med ökad dialog med medlemmarna. Jag vill också säkra att man fortsätter vara handlingskraftig genom hela kedjan, från det lokala med den lokala bibliotekarien till det nationella och internationella.

Hur ser du på Iflas betydelse för biblioteksvärlden?

– Ifla är ju bibliotekens globala röst och egentligen tror jag att vi vid svenska bibliotek har ganska dålig kännedom om vad Ifla bidrar med. Att biblioteksfrågorna kom med i FN:s globala utvecklingsmål, det arbetet bidrog ju till exempel Ifla väldigt mycket till. En annan sak som Ifla gjort är att man har skapat rutiner för fjärrlån mellan länder.

Det har tidigare varit turbulent i Iflas ledning, det har larmats om allvarliga arbetsmiljöproblem och pratats om en utbredd tystnadskultur. Hur ser du på det?

– Det var otroligt allvarligt när det uppdagades. Jag är glad över att Ifla och den nya ledning som nu finns har tagit det på allvar och lyckats vända hela den här situationen.

– De har arbetat hårt med att förbättra kommunikationen och dialogen, och att vara transparenta. Till exempel bjuder man ofta in medlemmarna till möten där man kan ställa frågor till generalsekreteraren och ordföranden. Förändring tar tid och här är jag redo att bygga vidare och bidra med min erfarenhet.

Ifla har också kritiserats för att tillåta delegationer från länder som Ryssland och Iran, där kritiker och oppositionella röster tystas, att delta på kongresser. Vad tänker du om det?

– Ifla är en global professionsorganisation som behöver vända sig till bibliotek och bibliotekarier över hela världen och skapa möjligheter för samtal och dialog. Samtidigt är det oerhört viktigt att Ifla står upp för demokratin. När demokratin är på tillbakagång så behöver vi stärka dialogen med medlemmar som driver de frågorna.

Går det att leva upp till Iflas principer om att motverka censur men samtidigt ge plats åt deltagare från länder där censur är praxis?

– Vi vet att antalet demokratier backar runt om i världen. I vissa länder finns det nu stor påverkan på yttrandefrihet och på innehåll på biblioteken. Det är därför extra viktigt att prata om de här frågorna i den globala kontexten.

– Vi ser till exempel hur skolbiblioteken i USA drabbas hårt nu. Då är det viktigt att bibliotekarierna därifrån kan delta i sammanhang där de känner stöd och kanske kan inspireras till nya strategier för att motverka utvecklingen.

Den ukrainska biblioteksföreningen har länge har agerat för att ryssar ska utestängas från ledande positioner i Ifla och att ryska deltagare inte ska få delta på Iflas kongresser. Vad är dina tankar kring det?

– Jag förstår att de agerar för det och mig veterligen så finns det ingen institution från Ryssland som är medlem.