Att våga prova, att inte fastna i planeringsstadier och använda medarbetarnas kompetenser. Det var några hållpunkter som bibliotekarien Per Andersson tog fasta vid när han drog igång projektet Kreativitetet på Eslövs stadsbibliotek.

Bibliotekarien Per Andersson växte upp i Umeå och har en bakgrund som musiker inom hardcore-rörelsen. Han lärde sig tidigt att det gällde att gräva där han stod och att våga testa nya saker, och att framför allt släppa tanken på att man måste vara expert på saker från början.

Det tankesättet tog Per Andersson senare med sig in i arbetet som bibliotekarie på Eslövs stadsbibliotek.

2014 drog han och en kollega igång projektet Kreativitetet, ett makerspace för barn och vuxna, på biblioteket. Problemet var bara att de inte hade någon budget och inte heller ville fastna i långsamma planeringsmöten. Så de improviserade.

– Först gällde det att få en överblick över vad som skulle kunna skänkas till oss. Sedan funderade vi över vad vi personalen hade för kompetenser inom det kreativa, och hur vi kunde använda oss av dem. Jag kunde programmera, ävenom jag inte var någon expert och andra gillade slöjd eller att knyppla. Vi kontaktade också föreningar på orten för att försöka suga in kompetens, säger Per Andersson, som föreläste om projektet under Marskonferensen i Umeå under tisdagen.

I dag finns det symaskiner, slöjdbänkar och lödstationer i makerspacet. Användarna kan också lära sig att bygga nya högtalare eller programmera.

Hur har gensvaret från besökarna varit?

– Väldigt positivt. En farhåga var att vi skulle bygga en verksamhet som ingen använde, men så har det inte blivit utan besökarna har varit nyfikna och intresserade. Det har däremot tagit en stund innan de hittat dit och innan de förstått att de kan använda utrustningen på egen hand, exempelvis symaskinerna som står framme hela tiden. Men nu har det släppt och makerspacet är välanvänt, säger Per Andersson och fortsätter:

– Ett tips när man drar igång ett sådant här projekt är att lära sig själv, börja småskaligt, ni behöver inte vara experter på det ni gör så tänk ”tillräckligt bra” och använd er av verksamhetsmålen.

Berätta mer om hur du tänker kring målen?

– Den befintliga verksamheten, exempelvis att låna ut böcker, är inte ett mål i sig. Det kan vara ett medel för att uppnå ett verksamhetsmål, som att öka läsförståelsen i kommunen. Det är dock lätt att förväxla medel med mål och tänka att vårt jobb är att upprätthålla den befintliga verksamheten. Istället bör vi fundera på hur vi bäst löser de problem som verksamhetsmålen ger oss. Hur skulle vi exempelvis bygga en verksamhet som bäst uppfyller målen om bibliotek inte fanns? Skulle det vara att bygga en likadan verksamhet som vi har idag? Om vi svarar nej på den frågan är det kanske dags att göra en del förändringar, säger Per Andersson.