Bibliotekarier bakom utvecklingen av barnbibliotek
26 apr 2022 • 3 min
Det är inte så mycket politiska beslut, utan snarare bibliotekariernas idéer som har format svenska barnbibliotek. Den konstaterar Catarina Eriksson i en färsk avhandling.

Catarina Eriksson har studerat hur barnbiblioteken växte fram i Sverige.
I sin avhandling behandlar Catarina Eriksson, nybliven doktor vid Bibliotekshögskolan i Borås, frågan om vilka idéer som har präglat barnbiblioteken sedan efterkrigstiden och framåt. Studien visar att verksamheten genom åren har formats av bibliotekariernas idéer snarare än av politiska beslut.
Den 8 april försvarade hon sin avhandling Barnbiblioteket tar form: En idéanalytisk studie av perioden 1945-2018. I avhandlingen analyserar Catarina Eriksson riksdagstryck, statens offentliga utredningar och bibliotekspress med fokus på särskilt utvalda skeenden.
I sin analys utgår hon från de idéer som fyra idealtyper har och har haft. Dessa idealtypers idéer har funnits representerade under alla perioder men i olika omfattning.
– Den första idealtypen och den som över tid har dominerat inom barnbiblioteket är den som jag kallar för den egaliserande idealtypen. De idéerna går ut på att man ska sänka trösklar och man ska lämna plats för alla. Den som hör den beskrivningen känner nog igen mycket av det samtida biblioteket, säger Catarina Eriksson.
Idealtyp nummer två är dess motsats, den hon kallar för den civiliserande idealtypen. Den bygger på klassisk bildning, att god litteratur ska utöva en förvandlande inverkan på individen. Den tredje idealtypen är den rationella idealtypen som går ut på att allt ska göras så resurseffektivt som möjligt.
– Det kan man kanske tro att dessa idéer var något som dök upp på 1990-talet men nej, nej, så var det inte. Det har funnits mycket längre än så. Den sista idealtypen är den jag kallar för den musiska. Den är inspirerad av barnkulturen och är mer som en lekorientering, att det barn och vuxna vill göra och som väcker deras lust, det är deras sanna natur och därför ska de få göra det, berättar Catarina Eriksson.
I avhandlingen har hon även kommit fram till att det är stor skillnad på att vara biblioteksanvändare och bibliotekarieanvändare. Hon menar att den första kategorin användares besök på biblioteken handlar om litteratur, böcker och informationssökning och att den andra kategorin får mycket mer uppmärksamhet. Bibliotekarieanvändarna är de som tar bibliotekariens sociala tjänster i anspråk.
Avhandlingen visar också att det är bibliotekariernas idéer som har format verksamheten, att det inte är politiken som har format barnbiblioteken.
– Under den här perioden har det säkert varit fantastiskt att vara bibliotekarie för man har kunnat springa på de bollar man har velat springa på, de bollar man har funnit angelägna. Dessa uppfattningar bekräftar man med likasinnade och ingen har sagt nej eller ifrågasatt. Det jag tycker är lite jobbigt är att så mycket inom folkbiblioteksvärlden kan motiveras med att det ska vara så demokratiskt och att biblioteket är en garant för demokratin. Jo, men vilken demokrati, undrar Catarina Eriksson retoriskt.
Hon säger skämtsamt att demokrati är som kulglass, det finns olika smaker. Det innebär att det bara är vissa varianter av demokrati som blir underbyggda i bibliotekssammanhang, det är så hon uttrycker det. Det problematiseras för lite, menar hon.
– Det som tynger mig, som har med dagens barnbibliotek att göra, är att nybyggda barnbibliotek är byggda på ett sätt så att man ska kunna göra så himla många roliga aktiviteter där. Stöket omöjliggör för barn som är till exempel är trångbodda hemma och behöver någonstans att läsa sina läxor och läsa sin barnlitteratur i lugn och ro, säger Catarina Eriksson.
Hon lägger till att barnbiblioteken och folkbiblioteken sitter med alla de stora samhällsproblemen i knäet. Ska den som låter och väsnas mest, alltid ha tolkningsföreträde i det offentliga rummet? Hur vill vi egentligen ha vårt offentliga rum?
– Att barn inte vågar gå till biblioteket, är det ett pris som samhället vill betala för att komma till rätta med andra problem? Jag vet inte, jag bara lyfter frågorna och lägger dem på bordet, konstaterar Catarina Eriksson.
Senaste nytt

Lämnar Iflas styrelse i protest
Halo Locher lämnar Iflas styrelse med omedelbar verkan. Anledningen är förfarandet när organisationen ska rekrytera ny generalsekreterare. ”Inte förenligt med mitt samvete.”
29 mar 2023 • < 1 min

Ministermöten om skolbibliotek och armlängds avstånd
Samtalen om armlängds avstånd fortsätter i dag, onsdag. Nu med kulturminister Parisa Liljestrand. Dessutom träffar Svensk biblioteksförening både kulturministern och skolminister Lotta Edholm för prata läsning och skolbibliotek.
29 mar 2023 • < 1 min

Startar bibliotek för social rättvisa
Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.
28 mar 2023 • 2 min

Bibliotekarier med särskilt fokus på regnbågsfrågor
Västerås är det första folkbiblioteket i Sverige med så kallade regnbågsbibliotekarier. De tre är specialiserade på hbtq-frågor och hbtq-relaterad litteratur.
28 mar 2023 • 3 min

Behövs folkbibliotekens eget museum?
Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.
27 mar 2023 • 3 min

Biblioteket som vägrade brinna: 90 år av demokrati och frihetskamp
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min

Fortsatt brist på bibliotekarier
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min

Ukrainska bibliotekarier kämpar för att rädda kulturarvet
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min

Ansökte om tillträdesförbud – åklagaren sa nej
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min

Axiells vd: Andra bolag är bättre än vi på mediemarknaden
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
0 kommentarer