Läst: Handlingen
16 mar 2012 • 3 min
Berättarjaget i Sara Mannheimers nya roman Handlingen har ett rum med böcker – ett Bibliotek med stort B som hon...
Berättarjaget i Sara Mannheimers nya roman Handlingen har ett rum med böcker – ett Bibliotek med stort B som hon har ärvt av sina belästa och borgerligt bildade föräldrar. Själv har hon vigt sitt liv åt att skapa med händerna och inte läst en enda bok. När hon närmar sig Ryggarna, som hon kallar dem, är det med en blandning av vördnad och skräck. Hennes förväntningar på vad litteraturen, den dagen hon biter i kunskapens frukt, ska uppenbara är enorma. Böckerna ska göra hennes värld större, bilda henne och ge henne visdom. I Hemmets lugna vrå vill hon erövra litteraturen – den smala, svåra som föräldrarna, sambon och andra invigda så självklart väver in eller refererar till i samtalen – och i ett slag ”bli lärd och övermänniskorusig”.
Hon längtar efter vindlande meningar och språklig intimitet men Ryggarnas mäktiga mångfald skrämmer. Var börjar man, med vilken bok? För berättarjaget är ordningen viktig, man måste ta det från begynnelsen, gå varsamt och noga fram, inte hasta. Rädslan för att inte bli insläppt i den värld som Ryggarna höljer är påtaglig. Påtaglig är också den känsla av hot som rasar genom berättarens inre: en annalkande katastrof eller bara det faktum att livet är ändligt. Försöken att närma sig Ryggarna slutar oftast med en reträtt till Köket och ett besatt putsande av diskbänken. Bara i Mellanrummet – dit Hemmets alla dörrar leder – får kontrollförlusten och ambivalensen härska fritt. Mellanrummet är äventyret och slumpen där berättaren inte sällan strålar samman med sin mer bokvane sambo, som antagligen är på väg till Rummet med Ryggarna.
Efter lång tvekan, många trevande försök och mycket vånda närmar hon sig så en dag ånyo Biblioteket, Hon drar den tunnaste men kanske minst lämpade boken ur hyllan: Litteraturens nollpunkt. Titeln må vara passande för en Begynnelsebok men Roland Barthes teoretiska essä från 1960-talet om romanens formspråk kanske inte är riktigt är det man skulle hänvisa en läsdebutant till, vilket de många citaten i romanen ger vid handen. De Invigda i berättarjagets krets avfärdar också – lätt och självklart som bara invigda kan göra – den som daterad. Men för berättaren blir Barthes essä det motstånd hon måste forcera, det nålsöga hon måste tränga igenom. Under fyra årstider pågår denna närkamp med Barthes teorier, ett existentiellt utforskande där varje ord tycks meningsmättat och får berättaren att reflektera kring skapandet, språket och skrivandet – inte minst förhållandet mellan klass och bildning:
”Det är väl därför jag överhuvudtaget läser Litteraturens nollpunkt, för att jag är född bland böckerna, bland borgarna, länkad till ett litterärt språk, till en tanke kring språk, kring ett formspråk, till ett konstaterande att det inte går att komma undan sin hemvist, sin bakgrund, sitt språk”.
Liksom i Sara Mannheimers originella och berörande debutroman Reglerna, kretsar det i Handlingen kring ett existentiellt kristtillstånd. Då handlade det om en ung kvinnas behov av att tvångsmässigt ritualisera och organisera vardagen, här om att digna under tyngden av vad man skulle kunna kalla ett bildningskomplex. Metoderna för att parera dessa tillstånd kan för en utomstående te sig komiska men bärs också hos Sara Mannheimers berättarjag av en djup förtvivlan. Man gör klokt i att läsa uppmärksamt. Här ryms gott om överraskande vändningar och dubbeltydigheter gestaltat genom ett språk som bryter i stil mellan underfundig, lite skruvad, humor, ironi och djupaste allvar; ett språk som abrupt kan växla mellan ålderdomliga uttryck, akademisk terminologi och vardag.
Handlingen erbjuder en läsning på flera plan vilket ytterligare accentueras av det missfall som berättaren drabbas av. Här väcks frågor som kretsar kring livet som förutsättning för skapandet, om förlusten som motor i längtan efter litteraturens världar. Hur närma sig den med lust och inte motstånd? Och hur skiljer sig litteraturen från livet?
Den envisa och djuplodande kampen ut ur obildningens utanförskap sker med ett tonfall hos berättarjaget som rymmer lika delar storögd förvåning som intellektuellt raffinemang. Det är prövande och samtidigt intressant. Ibland klaustrofobiskt. Som om ingen verklighet funnes utanför språket.
Henriette Zorn
Senaste nytt

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min

Regeringen uppmanas snabba på digitaliseringen av kulturarvet
KB efterlyser nya uppdrag i nästa års forskningsproposition. Och Svensk biblioteksförening lyfter hela bibliotekssektorns roll för att forskningen ska nå ut till allmänheten.
20 nov 2023 • 2 min
0 kommentarer