Ökande kostnader och studenter i kläm när MTM gömmer e-titlar

Kurslitteratur som går att köpa har börjat döljas i Legimus. Det innebär kostnader för studenter och lärosätesbibliotek samtidigt som de kommersiella e-medierna visar sig ha brister.

Innehållet i det digitala biblioteket Legimus omfattas än så länge inte av den lag som trädde i kraft förra sommaren när EU:s tillgänglighetsdirektiv tillämpas. För att medier som skyddas av upphovsrätt ska omfattas krävs en grundlagsändring vilket innebär att tillgänglighetslagen inte gäller fullt ut förrän efter årsskiftet.

Det betyder att Legimus, som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier, därefter måste avstå från att tillhandahålla anpassade e-titlar om de redan går att köpa.

Bibliotekschefer vid landets lärosäten flaggade i våras för att förändringen bland annat kommer att innebära stigande kostnader för biblioteken och sämre service till användarna. ”I praktiken betyder det att pengarna inte räcker och att tillgången på kurslitteratur minskar för alla studenter”, skrev de i en debattartikel.

Nu verkar farhågorna besannas.

– När terminen började smällde det till för oss, säger Maria Ohlsson, bibliotekschef på den samhällsvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Sedan i våras har MTM börjat dölja böcker som tidigare tillhandahållits via Legimus.

– Böcker som tidigare har funnits som talbok har plockats bort om de finns som kommersiell e-bok, säger Maria Ohlsson.

Följden är att studenter vid terminsstarten fann sig stå utan kurslitteratur som de redan haft via Legimus. Istället förväntas de själva eller biblioteket köpa in dessa medier – till höga priser.

– Kostnaden för bibliotekslicensen för en e-bok kan vara åtta gånger högre än för den tryckta boken. Licens för en användare kan kosta 5 000 kronor, för tre användare kan det kosta 20 000, säger Maria Ohlsson.

De ökade utgifterna är inte det enda problematiska som inträffar när Legimus ändras. Medier som köps in kan inte reserveras utan blir tillgängliga för alla studenter, inte bara för de med med behov av läshjälp som tidigare har fått detta behov tillgodosett via Legimus.

– Vi kan inte säkerställa att de får tillgång till en bok. Vi måste hitta något sätt att gömma den för andra i bibliotekskatalogen, säger Maria Ohlsson.

Ytterligare ett bekymmer är att alla kommersiella e-böcker inte håller acceptabel kvalitet.

– Säg att vi köper den här kommersiella e-boken och studenten som ska använda den upptäcker att den inte fyller tillgänglighetskraven. Då ska vi anmäla det till myndigheten – men tillsynsansvaret för själva e-boksfilerna träder inte i kraft förrän i januari 2027.

Kvalitetsbristerna som Maria Ohlsson nämner är inte gripet ur luften. Bibliotekarierna Per Hyberg och Charlotte Hertzberg vid Malmö universitetsbibliotek gjorde i våras en genomlysning av tillgängligheten i ett antal e-titlar, som resulterade i en rapport i början av sommaren. De kom fram till att inget av de testade medierna levde upp till de sex kompletterande krav på tillgänglighet som MTM ställde upp när den nya lagen infördes förra året.

Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för lärosätesbibliotek har tillsatt en arbetsgrupp för tillgänglig kurslitteratur med uppdrag att sätta sig in i frågan om lagstiftningens betydelse för lärosätenas bibliotek. Gruppen inledde redan i våras en dialog med MTM för att lyfta de frågor och den oro som fanns inför starten av höstterminen, förklarar Lotta Janson som är chef för biblioteket på Södertörns högskola och sammankallande för gruppen.

– Vi kommer att träffa MTM nu i samband med bokmässan, säger hon.

Gruppen har också skrivit en text om tillgänglighetslagens konsekvenser som har överlämnats till SUHF:s expertgrupp för lärosätesbibliotek.

– De kan sedan ta den vidare till SUHF:s presidium, vilket är ett sätt att nå ut samlat till rektorerna. För vi ser det inte bara som en biblioteksfråga, utan det är en lärosätesfråga med den här situationen vi nu befinner oss i.

Syftet är att uppmärksamma lärosätenas rektorer på situationen.

– Vad de sedan väljer att göra kan inte vi styra över. Men det är klart att det är en önskan från min sida att det här lyfts till departementet. För det här har naturligtvis en påverkan på studentgruppen med läsnedsättning och i förlängningen en påverkan på alla studenter.

Kan du kort sammanfatta konsekvenserna för dessa studenter?

– Tillgänglighetsdirektivet i sig är väldigt positivt, att alla studenter ska ha universell tillgång till litteratur. Men nu i omställningen riskerar studenter med läsnedsättning att hamna i kläm, säger Lotta Janson.

Hon upprepar det Maria Ohlsson i Lund framhöll om att inköpta böcker inte kan reserveras för studenter med behov av lässtöd som hittills har kunnat förlita sig på Legimus.

– Alla studenter, även de som kan läsa på papper, får möjlighet att låna e-böcker. Alla får liksom slåss på den marknaden.

Totalt är det 211 titlar i Legimus som har dolts inför höstterminens start eftersom de finns tillgängliga hos de kommersiella förlagen, berättar Emma Kindblom, enhetschef på MTM med ansvar för myndighetens stöd till bibliotek. Men tekniskt ligger varje titel kvar i systemet och är möjlig att göra åtkomlig igen.

– Om en individ upptäcker att en kommersiell e-bok inte är tillräckligt tillgänglig kan biblioteket skicka in en beställning till oss. Då kan vi, om vi bedömer att den här individen inte kan läsa den kommersiella e-boken, göra den synlig igen.

Emma Kindblom betonar att information om förändringarna i Legimus gick ut till lärosätesbiblioteken redan i våras.

– Vi har försökt informera i många olika kanaler, men det är klart att vi lyssnar och tar till oss av kritiken om biblioteken tycker att det behövs ännu mer information. Vi ser ju själv att dialogen mellan bibliotek och förlag kanske behöver stärkas, att de behöver prata mer direkt med varandra.

Möjligen finns det de som tycker att MTM borde agera mellanhand, men det tycker inte Emma Kindblom vore en bra idé.

– Jag har svårt att se att det ryms inom vårt uppdrag. Det blir nog bättre om de pratar direkt med varandra.