Årets Augustpristagare utsedda

22 nov 2011 • 2 min

Augustpriset – åtminstone i den skönlitterära klassen – brukar i regel kännas som en rätt förutsägbar historia. I år har...

Augustpriset – åtminstone i den skönlitterära klassen – brukar i regel kännas som en rätt förutsägbar historia. I år har dock både nomineringar och slutliga pristagare nog överraskat en del.

Det blev varken förhandstippade Amanda Svensson eller Bengt Ohlsson som knep årets skönlitterära August. Istället blev det debutanten Tomas Bannerhed som med romanen Korparna blev 100 000 kronor rikare när priset delades ut  för tjugotredje gången vid en gala i Konserthuset. I sin nominering av romanen, som utspelar sig på den småländska landsbygden på sjuttiotalet motiverade juryn valet som följer:

På Undantaget kommer ingen undan sin natur. Vare sig det rör sig om jorden eller genetiken. Det handlar om far och son, om arv och miljö, om fåglar och frihetslängtan. Korparna är en klassisk utvecklingsroman, stadigt rotad i den svenska litteraturtraditionen. Men framförallt är den en roman om naturen i betraktarens öga. Och genom den unge Klas klara blick får vi se den återfödas i all sin obönhörliga storslagenhet: dödlig och frodig, sällsam och magisk. Tomas Bannerhed plöjer helt nya fåror i ordbruket. Vi kan inte annat än förundras över denna rikedom: från rönnbärens färg till rördrommens flykt.

Augustpriset för Årets svenska fackbok gick till den omdiskuterade och omdebatterade Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink. Den handlar om antisemitismen i Sverige under andra världskriget – skildrat genom berättelsen om trettonårige Otto Ullman som fördes till Sverige 1939. Boken bygger på Ottos korrespondens med sina föräldrar som blev kvar i Österrike.

Juryns motivering vid nomineringen: Ur en skatt av obesvarade brev utvinner författaren flera perspektiv på vår historia och vårt samhälle. Den får läsaren att söka svaren på frågan om vad som är rätt och fel i en historia som berör.

Till Årets svenska barn- och ungdomsbok utsågs Pojkarna, som handlar om könsöverskridande flickor, av Jessica Schiefauer.
Juryns motivering: Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.

En elektorsjury av bibliotekarier, kritiker och bokhandlare – inalles 63 personer – har röstat fram vinnarna som belönas med 100 000 kronor vardera och en statyett i brons av Mikael Fare.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min