Årets Augustpristagare utsedda

22 nov 2011 • 2 min

Augustpriset – åtminstone i den skönlitterära klassen – brukar i regel kännas som en rätt förutsägbar historia. I år har...

Augustpriset – åtminstone i den skönlitterära klassen – brukar i regel kännas som en rätt förutsägbar historia. I år har dock både nomineringar och slutliga pristagare nog överraskat en del.

Det blev varken förhandstippade Amanda Svensson eller Bengt Ohlsson som knep årets skönlitterära August. Istället blev det debutanten Tomas Bannerhed som med romanen Korparna blev 100 000 kronor rikare när priset delades ut  för tjugotredje gången vid en gala i Konserthuset. I sin nominering av romanen, som utspelar sig på den småländska landsbygden på sjuttiotalet motiverade juryn valet som följer:

På Undantaget kommer ingen undan sin natur. Vare sig det rör sig om jorden eller genetiken. Det handlar om far och son, om arv och miljö, om fåglar och frihetslängtan. Korparna är en klassisk utvecklingsroman, stadigt rotad i den svenska litteraturtraditionen. Men framförallt är den en roman om naturen i betraktarens öga. Och genom den unge Klas klara blick får vi se den återfödas i all sin obönhörliga storslagenhet: dödlig och frodig, sällsam och magisk. Tomas Bannerhed plöjer helt nya fåror i ordbruket. Vi kan inte annat än förundras över denna rikedom: från rönnbärens färg till rördrommens flykt.

Augustpriset för Årets svenska fackbok gick till den omdiskuterade och omdebatterade Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink. Den handlar om antisemitismen i Sverige under andra världskriget – skildrat genom berättelsen om trettonårige Otto Ullman som fördes till Sverige 1939. Boken bygger på Ottos korrespondens med sina föräldrar som blev kvar i Österrike.

Juryns motivering vid nomineringen: Ur en skatt av obesvarade brev utvinner författaren flera perspektiv på vår historia och vårt samhälle. Den får läsaren att söka svaren på frågan om vad som är rätt och fel i en historia som berör.

Till Årets svenska barn- och ungdomsbok utsågs Pojkarna, som handlar om könsöverskridande flickor, av Jessica Schiefauer.
Juryns motivering: Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.

En elektorsjury av bibliotekarier, kritiker och bokhandlare – inalles 63 personer – har röstat fram vinnarna som belönas med 100 000 kronor vardera och en statyett i brons av Mikael Fare.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min