Nätverk för klimatet lades ner – bibliotekarierna hade inte tid

24 jan 2022 • 3 min

Tidsbrist gjorde att expertnätverket för hållbarhetsfrågor fick läggas ner. "Kommunerna måste ta sitt ansvar och se till att pengar läggs på detta så att personalen får dedikerad tid för det", säger Karolina Andersdotter.

När Karolina Andersdotter, doktorand i informationsvetenskap vid Åbo akademi som tidigare har jobbat med hållbarhetsfrågor på global nivå i flera år, kom hem till Sverige 2017 märkte hon att det pratades förvånansvärt lite om Agenda 2030. Under sin tid på Ifla i Haag var hon med och startade ett program som syftade till att stärka bibliotekens arbete med Agenda 2030. Bland annat handlade det om att synliggöra hur de redan bidrog till FN:s hållbarhetsmål.
Efter att ha sett exempel på hur europeiska länder och deras bibliotek bidrar och framför allt den viktiga roll social och ekonomisk hållbarhet spelar, blev Karolina Andersdotter förvånad när hon märkte att det i Sveriges Agenda 2030-arbete mest låg fokus på miljön i Östersjön eller att hjälpa fattigare länder att klara hållbarhetsmålen.
– Det jag såg var en förlegad självbild hos Sverige som den som hjälper andra länder att bli bättre. Många är intresserade av dessa frågor, men de vet inte var de ska börja. En del i det problemet är att Sverige ser de ekonomiska och sociala delarna av Agenda 2030 som ett problem för andra länder, vi ser inte oss själva.

Det jag såg var en förlegad självbild hos Sverige som den som hjälper andra länder att bli bättre.

Hon tyckte att bilden behövde fräschas upp och startade 2019 Svensk biblioteksförenings expert­nätverk med fokus på Agenda 2030. Tanken var att det skulle fungera som resurs och kunskapsbank kring dessa frågor, men också ge en möjlighet för biblioteks­personal att utvecklas och utbyta kunskaper.
– Det var många som visade ett intresse för att vara med och ta del av expertnätverket, men tyvärr var det färre som ville vara med och driva det. Ett nätverk består av flera människor och bygger på att fler tar ansvar och jag kunde inte ge konstgjord andning till något som ingen hade tid att hjälpa till med. Det gjorde att det fick läggas ner, vilket så klart var tråkigt eftersom det inte var brist på engagemang – bara tid.
Det är svårt att starta expertnätverk och andra hållbarhetsinitiativ när det ses som något utanför den vanliga verksamheten, tror Karolina Andersdotter.
– Biblioteken har inte så mycket pengar och personalen inte så mycket tid. Samtidigt är det få som kopplar ihop bibliotek med hållbarhet. Men det måste vi börja göra nu och kommunerna måste ta sitt ansvar och se till att pengar läggs på detta så att personalen får dedikerad tid för det.
Hon tror att biblioteken kan spela stor roll när samhället ställer om mot högre grad av hållbarhet eftersom de kan vara ett stöd för övriga samhället.
– Vill en person veta något om klimatkrisen, miljöarbete eller hållbarhet så måste hen läsa på och all den informationen går att hitta på ett bibliotek.

”Måste lyfta blicken”

Andra exempel på saker biblioteken kan göra är att ha utställningar, arrangera föreläsningar och samtal kring frågor rörande hållbarhet för att sprida kunskap. Karolina Andersdotter tror också på att biblioteken kan agera ledstjärnor genom att visa hur de själva arbetar.
– I andra länder finns det så kallade gröna bibliotek. Då kan biblioteket till exempel köpa in växtbaserad bokplast, men det kan också handla om att ha längre öppettider för att fungera som samhällskontor så att fristående arbetare samlas och minskar energi­förbrukningen eftersom alla sitter på samma plats och använder samma värme och el.
Hon menar dock att många svenska bibliotek gör mycket som inte klassas som hållbarhet eftersom de inte kopplar arbetet till det globala problemet. Det tycker hon är synd då det skapar mervärde att förstå hur saker hänger ihop.
– Jag tror att det beror på att många bibliotek är rädda för att om de börjar lyfta de små initiativen så blir det politik av det. På svenska bibliotek är man verkligen inte aktivister och vill inte agera på ett sätt som kan uppfattas vara politiskt. Hållbarhets-, miljö- och klimatfrågan är ofta kopplad till politik och aktivism, och om biblioteken gör något som kan uppfattas som radikalt så måste de försvara sig.

Om biblioteken inte kan försvara sig med att detta är något som användarna vill ha, då kan de få svårt att rättfärdiga initiativen, tror Karolina Andersdotter. Hon menar att problematiken också uppstår eftersom biblioteken sällan har styrdokument för dessa frågor.
– De hamnar i en stor osäkerhet om vad de får och vad de inte får göra, vilket är olyckligt. Jag tror att styrdokument på kommunal och regional nivå skulle göra att biblioteken kunde agera med större själv­förtroende. Vi kan inte heller bara se hållbarhetsfrågan utifrån det lilla perspektivet och hur det skulle påverka enskilda bibliotek, vi måste lyfta blicken och se det globala perspektivet. För vi har bara en värld och en planet.

Artikeln är en del av ett reportage som publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2021. Hela numret finns att läsa här.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min