Nätverk för klimatet lades ner – bibliotekarierna hade inte tid
24 jan 2022 • 3 min
Tidsbrist gjorde att expertnätverket för hållbarhetsfrågor fick läggas ner. "Kommunerna måste ta sitt ansvar och se till att pengar läggs på detta så att personalen får dedikerad tid för det", säger Karolina Andersdotter.

Karolina Andersdotter, doktorand i informationsvetenskap vid Åbo akademi.
När Karolina Andersdotter, doktorand i informationsvetenskap vid Åbo akademi som tidigare har jobbat med hållbarhetsfrågor på global nivå i flera år, kom hem till Sverige 2017 märkte hon att det pratades förvånansvärt lite om Agenda 2030. Under sin tid på Ifla i Haag var hon med och startade ett program som syftade till att stärka bibliotekens arbete med Agenda 2030. Bland annat handlade det om att synliggöra hur de redan bidrog till FN:s hållbarhetsmål.
Efter att ha sett exempel på hur europeiska länder och deras bibliotek bidrar och framför allt den viktiga roll social och ekonomisk hållbarhet spelar, blev Karolina Andersdotter förvånad när hon märkte att det i Sveriges Agenda 2030-arbete mest låg fokus på miljön i Östersjön eller att hjälpa fattigare länder att klara hållbarhetsmålen.
– Det jag såg var en förlegad självbild hos Sverige som den som hjälper andra länder att bli bättre. Många är intresserade av dessa frågor, men de vet inte var de ska börja. En del i det problemet är att Sverige ser de ekonomiska och sociala delarna av Agenda 2030 som ett problem för andra länder, vi ser inte oss själva.
Det jag såg var en förlegad självbild hos Sverige som den som hjälper andra länder att bli bättre.
– Det var många som visade ett intresse för att vara med och ta del av expertnätverket, men tyvärr var det färre som ville vara med och driva det. Ett nätverk består av flera människor och bygger på att fler tar ansvar och jag kunde inte ge konstgjord andning till något som ingen hade tid att hjälpa till med. Det gjorde att det fick läggas ner, vilket så klart var tråkigt eftersom det inte var brist på engagemang – bara tid.
Det är svårt att starta expertnätverk och andra hållbarhetsinitiativ när det ses som något utanför den vanliga verksamheten, tror Karolina Andersdotter.
– Biblioteken har inte så mycket pengar och personalen inte så mycket tid. Samtidigt är det få som kopplar ihop bibliotek med hållbarhet. Men det måste vi börja göra nu och kommunerna måste ta sitt ansvar och se till att pengar läggs på detta så att personalen får dedikerad tid för det.
Hon tror att biblioteken kan spela stor roll när samhället ställer om mot högre grad av hållbarhet eftersom de kan vara ett stöd för övriga samhället.
– Vill en person veta något om klimatkrisen, miljöarbete eller hållbarhet så måste hen läsa på och all den informationen går att hitta på ett bibliotek.
”Måste lyfta blicken”
Andra exempel på saker biblioteken kan göra är att ha utställningar, arrangera föreläsningar och samtal kring frågor rörande hållbarhet för att sprida kunskap. Karolina Andersdotter tror också på att biblioteken kan agera ledstjärnor genom att visa hur de själva arbetar.
– I andra länder finns det så kallade gröna bibliotek. Då kan biblioteket till exempel köpa in växtbaserad bokplast, men det kan också handla om att ha längre öppettider för att fungera som samhällskontor så att fristående arbetare samlas och minskar energiförbrukningen eftersom alla sitter på samma plats och använder samma värme och el.
Hon menar dock att många svenska bibliotek gör mycket som inte klassas som hållbarhet eftersom de inte kopplar arbetet till det globala problemet. Det tycker hon är synd då det skapar mervärde att förstå hur saker hänger ihop.
– Jag tror att det beror på att många bibliotek är rädda för att om de börjar lyfta de små initiativen så blir det politik av det. På svenska bibliotek är man verkligen inte aktivister och vill inte agera på ett sätt som kan uppfattas vara politiskt. Hållbarhets-, miljö- och klimatfrågan är ofta kopplad till politik och aktivism, och om biblioteken gör något som kan uppfattas som radikalt så måste de försvara sig.
Om biblioteken inte kan försvara sig med att detta är något som användarna vill ha, då kan de få svårt att rättfärdiga initiativen, tror Karolina Andersdotter. Hon menar att problematiken också uppstår eftersom biblioteken sällan har styrdokument för dessa frågor.
– De hamnar i en stor osäkerhet om vad de får och vad de inte får göra, vilket är olyckligt. Jag tror att styrdokument på kommunal och regional nivå skulle göra att biblioteken kunde agera med större självförtroende. Vi kan inte heller bara se hållbarhetsfrågan utifrån det lilla perspektivet och hur det skulle påverka enskilda bibliotek, vi måste lyfta blicken och se det globala perspektivet. För vi har bara en värld och en planet.
Artikeln är en del av ett reportage som publicerades i Biblioteksbladet nummer 4, 2021. Hela numret finns att läsa här.
Senaste nytt

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min
0 kommentarer