Hur effektiva är egentligen skolbiblioteken? – Åsikterna går isär

En reform som inte når de elever som läser sämst – eller en central satsning för alla elevers rätt till läsning? Åsikterna går isär medan propositionen om bemannade skolbibliotek väntar på omröstning i riksdagen.

Regeringens proposition om bemannade skolbibliotek har lämnats till riksdagen. I väntan på beslut har en debatt om satsningen på alla elevers tillgång till skolbibliotekarier blossat upp.

Mitt i sommarstiltjen släppte Timbro en rapport där Gabriel Heller Sahlgren, forskare från Institutet för näringslivsforskning, slår fast att bemannade skolbibliotek är fel prioritering. Detta eftersom läsningen bland barn inte generellt är dålig i Sverige, utan framför allt dålig bland barn som inte pratar svenska i hemmet. Därför är det inte en generell satsning på skolbibliotek som behövs. Det vore mer effektivt om regeringen satsade på förändrad läsundervisning, mindre undervisningsgrupper samt längre skoldagar och ökad disciplin i skolan, skriver han.

Skolminister Lotta Edholm (L) svarade att en satsning på skolbibliotekarier inte behöver utesluta förändrad läsundervisning. Tvärtom kan de komplettera varandra, menar ministern och försvarar satsningen på bemannade skolbibliotek. Timbro fick också svar från 16 biblioteksforskare: ”Enkla och mätbara samband kan sällan fastställas i frågor som rör komplexa samhällsfenomen i konstant förändring. Framgångsrika skolbibliotek anpassas efter behoven”, skrev forskarna i GP och efterlyste en storsatsning på utbildning av skolbibliotekarier.

Gabriel Heller Sahlgren hävdar också att den forskning som finns om skolbibliotekens effekter inte är tillförlitlig. Vid ett panelsamtal i Almedalen argumenterade Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig på Timbro, att den grupp elever som läser sämst, nämligen de som inte pratar svenska i hemmet, inte hjälps av bemannade skolbibliotek. Reformen är dessutom dyr och svår att genomföra då det saknas utbildade bibliotekarier, sade hon i debatten som hölls på Almedalsbiblioteket.

Så vad säger då forskningen om skolbibliotekens effekter?

Till att börja med, understryker Cecilia Gärdén, biblioteksstrateg på MTM med många års erfarenhet av forskning om skolbibliotek, att fokus oftare bör ligga på skolbibliotekarierna snarare än själva biblioteken.

– Det är inget självändamål att ha ett skolbibliotek. Det viktiga är vilken verksamhet som bedrivs där.

Dessutom är det mer intressant att undersöka vilken skolbiblioteksverksamhet som är främjar lärande och vad som krävs för att den ska vara framgångsrik. Här spelar flera faktorer in, enligt Cecilia Gärdén, inte minst samverkan mellan pedagoger och skolbibliotekarie.

– Vilken forskning du än tittar på så kommer du tillbaka till det helt avgörande samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare.

Men även faktorer som fackutbildad bibliotekarie, stöd från skolledningen, relevanta resurser och en lokal som är tillgänglig för eleverna påverkar hur mycket skolbiblioteket bidrar till elevernas läsning och medie- och informationskunnighet.

Så är det ens möjligt att studera skolbibliotekens effekter, när dessa förutsättningar saknas på så många håll?

Det tycker inte Cecilia Gärdén.

– En svårighet är att det ännu finns ganska få riktigt välfungerande skolbibliotek att forska om.

Inga svenska kvantitativa studier alltså. Däremot hänvisar biblioteksforskarna ofta till studier från USA. Men resultatet av dessa studier är inte heller något som Timbro köper. De är så kallade korrelationsstudier, där effekten kan ifrågasättas, förklarade Lovisa Lanryd från Timbro i Almedalen:

– Vi har inte en tydligt evidensbaserad forskning om att just skolbibliotek kommer att stärka elevernas läsförståelse. Det kan vara många andra saker som påverkar. Det kan vara så att duktiga rektorer och lärare söker sig till skolor där det finns skolbibliotek. Eller att föräldrar med barn som är högpresterande sätter sina barn i skolor med skolbibliotek. Vi vet inte om det är just det här som kommer att hjälpa de elever som mest behöver det.

Det stämmer, enligt Cecilia Gärdén. I en stor del av forskningen går det inte att utesluta att andra faktorer påverkar, konstaterar hon.

– Det beror helt på vad som avses med ”skolbibliotek” och ”effekter”. Självklart är det många faktorer som samverkar. Man kan inte ta en grupp elever som har tillgång till skolbibliotek och sedan jämföra med en grupp som inte har tillgång till detta utan att det finns andra faktorer som spelar in.

– Därför är det en naiv diskussion att tro att man ska kunna slå fast olika effekter så som läget ser ut nu. Jag tycker att det är viktigare att ta reda på mer om hur skolbiblioteksverksamheten kan stötta elevers läsande och medie- och informationskunnighet på bästa sätt.

Ulrika Centerwall, forskare vid Högskolan i Borås, bedriver kvalitativ forskning om skolbibliotek och studerar bland annat vad det är som gör dem framgångsrika.

– Bråket vi har med Timbro handlar just om mätbara effekter. Och de har rätt i att vi inte har gjort sådana studier i Sverige. Men de avfärdar också all form av kvalitativ forskning.

Även Ulrika Centerwall understryker att det inte är biblioteken i sig som får barn att börja läsa. Snarare en fackutbildad bibliotekarie med rätt förutsättningar.

– Mycket forskning har gjorts om detta i USA. De studierna hänvisar vi till när vi säger att forskningen visar att det behövs utbildade bibliotekarier. Men man kan ge Timbro rätt i att vi inte vet om de här skolorna, utöver skolbibliotekarie, även har andra bra saker, säger hon.

– Men det vore jättesvårt att göra det i Sverige, för alla skolor har unika förutsättningar. Hur skulle man kunna göra sådana kontrollerade mätningar?

Däremot vore det ändå intressant att göra kvantitativa mätningar även i Sverige, tycker hon. Exempelvis studera resultaten på nationella prov med förekomsten av ett bemannat skolbibliotek.

Men liksom Cecilia Gärdén konstaterar Ulrika Centerwall att det är långt kvar till att kunna göra kvantitativa studier på svenska skolbibliotek och skolbibliotekarier. Dels brister statistiken som finns, dels är skolbibliotekarierna fortfarande få.

– Vi ska komma ihåg att i dag är det vanligare med någon annan än en bibliotekarie i skolbiblioteken i grundskolan. De kallas för ”lärarbibliotekarier” men många gånger är de också helt andra personer, exempelvis en fritidsassistent eller it-pedagog som har tid över. Det är mycket som kvarstår innan vi kan göra de mätningarna som Timbro efterlyser.

Och den kanske största skillnaden mellan Timbro och de som förespråkar satsningen på bemannade skolbibliotek är synen på bibliotek i grunden. Medan biblioteksforskarna studerar vilka förutsättningar som behövs för att verksamheten ska fungera bra, vill Timbro undersöka om bibliotek överhuvudtaget har någon effekt.

_ Vi utgår från att de har en effekt och en betydelse, det håller vi inte på att bevisa. Vi arbetar utifrån vetskapen om bibliotekens läsfrämjande och demokratifrämjande egenskaper. Det är det vi utgår ifrån, säger Ulrika Centerwall.

Läs också ››
Uppdrag: Förbättra statistiken om skolbibliotek