Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

När Kungliga biblioteket i dag presenterade sin biblioteksstatistik för 2021 framgår det att antalet aktivitetstillfällen var 246 000 stycken sammanlagt, fördelade på samtliga offentligt finansierade bibliotek i landet. Av dessa aktiviteter riktades 63 procent mot barn och unga. Samtidigt, trots satsningar på webbaktiviteter, arrangerades det inte lika mycket på biblioteken som före pandemin.

Folkbiblioteken hade fler öppetdagar 2021 än 2020, ändå minskade de fysiska besöken med 27 procent. Förklaringen är bland annat att antalet öppetdagar med reducerad service har ökat, som att biblioteket var stängt men att användarna ändå kunde hämta kassar med beställda böcker.

Cecilia Ranemo är statistikansvarig på Kungliga biblioteket och konstaterar att det är det hon har lagt ner mest tid på, att räkna kommun för kommun, för att till slut komma fram till hur mycket färre fysiska besök det handlade om.

Statistiken visar också att utlåningen av fysiska medier var drygt 58 miljoner under 2021. Det är en minskning med tio miljoner jämfört med hur det såg ut före pandemin. Folkbibliotekens fysiska lån minskade med tretton procent och högskolebibliotekens utlåning, den ökade med fjorton procent jämfört med 2020.

Utlåningen av e-böcker från folkbiblioteken minskade med tio procent men då ska det poängteras att den utlåningen ökade med 32 procent under pandemins första år.

När det gäller antalet fysiska medier har det minskat med 449 000 stycken på landets bibliotek jämfört med 2020. Antalet e-titlar har däremot ökat med femton procent. Folkbiblioteken satsar, uttrycks det i pressmeddelandet från Kungliga biblioteket, på att behålla skönlitteraturen och medier som riktas till barn.

Den senaste tiden har mycket handlat om att biblioteken blir färre och färre i Sverige. Som underlag för statistiken tillfrågades 2 197 offentligt finansierade bibliotek, det är fyra bibliotek färre än 2020. I statistiken har det både tillkommit och försvunnit skolbibliotek och det beror främst på att bemanningsgraden sänkts av ekonomiska anledningar eller att man helt enkelt inte kunnat rekrytera personal. Statistiken innehåller bara skolbibliotek med minst halvtidsbemanning och den visar att minst 563 000 elever i grund- och gymnasieskolor har tillgång till något av de 881 enskilda skolbiblioteken. Antalet elever med tillgång till skolbibliotek har ökat med 30 000 jämfört med 2020.

Kungliga bibliotekets årliga statistik är i mångt och mycket en analys över läget i bibliotekslandet Sverige. Men varför gör KB inte fler liknande lägesanalyser?

– Vi har inte tillräckligt med personal. Det är jag som arbetar med biblioteksstatistik och nu har jag fått en ny kollega som också ska arbeta med det. Det krävs väldigt mycket detaljkunskaper för att man ska kunna göra en analys och det är dessutom så att KB har många andra uppdrag som måste skötas, säger Cecilia Ranemo som ägnar det första halvåret varje år åt biblioteksstatistiken.