Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Vill införa legitimation – "Det handlar om att skydda ett yrke"
23 maj 2025 • 2 min
Det behövs en yrkeslegitimation för bibliotekarier, anser Britt-Inger Rönnqvist. ”En legitimation säkerställer att det är rätt person på rätt arbetsplats.”
Britt-Inger Rönnqvist, som bland annat har varit bibliotekschef i Luleå kommun, lämnade in en motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte där hon pläderade för legitimation för bibliotekspersonal:
”Skolverket utfärdar lärarlegitimation för utbildade lärare. Jag yrkar att föreningen utreder för- och nackdelar med obligatorisk bibliotekarielegitimation och vilken/vilka myndigheter som skulle ha mandat att utfärda legitimation för utbildad bibliotekarie.”
I sitt yttrande och förslag till beslut, förklarade styrelsen för Svensk biblioteksförening att föreningen bland annat ska ”verka för ett effektivt och dynamiskt svensk biblioteksväsende av hög standard” och att resurserna redan är begränsade. Att utreda frågan om obligatorisk bibliotekarielegitimation ligger därför utanför den verksamhet som bör bedrivas i enlighet med stadgarna, menar styrelsen.
I förra veckan hölls det digitala årsmötet där Britt-Inger Rönnqvists motion avslogs.
Nu undrar hon vad en intresseorganisation som Svensk biblioteksförening tänker eller har råd att utreda, när det inte finns medel till att utreda frågan om obligatorisk bibliotekslegitimation. Hon föreslår att frågan ska lyftas, skickas på remiss till instanser som Bibliotekshögskolan, universitet, museer, arkiv, landsting/region och Kungliga biblioteket.
– Den här frågan är svår att hantera, men det handlar om huruvida det finns möjligheter att skydda ett yrke som har speciell högskoleutbildning. Det finns exempel där arbetsgivaren söker efter bibliotekarie, men sedan anställer annan kompetens. En legitimation säkerställer att det är rätt person på rätt arbetsplats, menar Britt-Inger Rönnqvist.
Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare, konstaterar i ett mejl till Britt-Inger Rönnqvist att både medlemmar och styrelsen står bakom beslutet att avslå hennes förslag.
Det här är en fråga som jag faktiskt pendlar fram och tillbaka på. Först och främst så tycker jag att det är bra att Britt-Inger Rönnqvist lyfter frågan.
Jag är själv stolt över min utbildning och min kompetens. För mig var det inte utan uppoffringar (främst kanske ekonomiskt) men också att jag också valde bort andra möjligheter, exempelvis inom forskning.
Det är en hel del personer som halkat in på biblioteken av olika anledningar, inte helt ovanligt utan något motsvarade utbildning alls, och det är klart att jag själv upplevde det som väldigt orättvis.
Nu tycker jag att frågan är extra aktuell när det gäller skolbibliotekarier då det erbjuds tjänster som inte känns seriösa i omfattning (tid) eller arbetsuppgifter (rensa avlopp?) där det dessutom är rektorer men kontakter och kännedom kring lärarnas utbildning som ofta utlyser tjänsten.
Jag tänker att om vi är stolta över vårt skrå bör vi stå upp för vår kompetens.
Men efter att ha jobbat ett tag kan jag också se värdet av att få in lite annan kompetens på biblioteken. Även konstnärliga.
Jag stör mig också på att man ofta trycker på vikten av utbildad personal på golvet men det inte alls är särskilt ovanligt att bibliotekschefer, kulturchefer och andra beslutsfattare som chansen att påverka någon sorts riktning för biblioteken inte är utbildade bibliotekarier.
Jag älskar, applåderar och är en hängiven supporter för satsningen på skolbibliotek men jag vill höja ett varningens finger för att risken finns att resurser kommer att tas från folkbiblioteken och att det finns stora ideologiska skillnader mellan folk och skolbibliotek.
Som folkbibliotekarie tycker jag att man borde vara lite nervös över alla fd rektorer i chefsposition.
Som svar på E M skulle jag säga att nej… det är inte ett arbete där sociala egenskaper betyder mer för ens lämplighet. Jag gör ett riktigt bra jobb som en autistisk bibliotekarie, och jag är inte ensam om att vara autistisk och bibliotekarie på samma gång. Vi besitter alla olika egenskaper som tillsammans bidrar till biblioteketen på många olika sätt. Ja, det finns en hel del fall där de sociala egenskaperna stärker en bibliotekarie, men vi gör inte ett servicejobb. Vi sitter inte bara i referensdisken och svarar på frågor eller rekommenderar böcker, och vi sorterar inte bara i hyllorna. Det är mycket mer som pågår bakom ”kulisserna” där kompetensen som utbildad bibliotekarie är av stor vikt. Ja, en icke-utbildad bibliotekarie med bokintresse och goda sociala egenskaper kan göra ett suveränt jobb i referensdisken, en icke-utbildad bibliotekarie med erfarenhet av att organisera evenemang kan göra ett suveränt jobb med att ordna just evenemang på biblioteket, men vi har en utbildning av en anledning, och vi behöver utbildade bibliotekarier för att bibliotek ska fungera. Jag förstår att det finns personer som jobbar inom bibliotekarieyrket utan utbildning som känner att deras erfarenhet och kunskaper inte respekteras, men det blir extra tydligt inom skolbiblioteksvärlden vad för värde en utbildning har eftersom otroligt många skolbibliotek inte uppfyller sin/en funktion när icke-utbildad personal driver det (undantag finns). Har pratat med många skolbibliotekarier som tagit över en verksamhet som drivits av någon utan utbildning, och inte bara de där 5-10% som en lärare lägger till utan på heltid, och fått kämpa länge för att ställa i ordning biblioteket och få det att fungera. Jag har även skolbibliotekarier i mitt nätverk som är outbildade, och det märks i dialog och möten tyvärr även om de är passionerade och vill göra ett bra jobb. Jag tror ändå att en legitimation kan vara ett sätt att understryka att vi inte bara läser och pratar böcker.
Vi är nog många som känner en stor frustration över att det anställs personer som bibliotekarier som helt saknar utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Inte minst är det frustrerande hur detta bidrar till en konstant urvattning av yrkeskunnandet på landets bibliotek. Av detta skäl håller jag absolut inte med E M om att sociala egenskaper är viktigare än utbildning och formell kompetens. Däremot tror jag inte att bibliotekarie ska vara ett legitimationsyrke. Legitimerade yrkesutövare har en sorts personligt ansvar för konsekvenserna av sin yrkesutövning som vi som bibliotekarier knappast behöver ha. Däremot skulle man kanske kunna tänka sig att bibliotekarie kunde vara en skyddad yrkestitel, så att varje gång man väljer att anställa någon med utbildning och kompetens som inte matchar den utbildade bibliotekariens, då ska detta synas i den personens titel. En titel borde ge en indikation på vad man kan förvänta sig av den man möter i informationsdisken. Och är det så att man får exakt samma service av en utbildad bibliotekarie som av någon med en helt annan utbildning eller någon som saknar utbildning, då tror jag vår kår har större problem än att vi inte legitimeras.
Intressant artikel och välskrivna. Jättebra!
Bra av Svensk biblioteksförening att avslå motionen, vi behöver inte mer hinder som sätter stopp för kompetent personal. Vi sysslar inte med raketforskning, det är ett socialt arbete där sociala egenskaper betyder mer för hur lämplig och bra du är som bibliotekarie. Har jobbat på många olika bibliotek runtom i landet och de bästa kollegorna jag har haft har nästan aldrig varit bibliotekarier i grunden, eller inte pluggat färdigt ännu. Jag bryr mig inte ett dugg om en titel. Höj lönerna, för all bibliotekspersonal, istället. Sån här elitism hör till historien.