Ibland känns det som att vi är lite hyschade
21 okt 2022 • 3 min
Leder luddiga verksamhetsbeskrivningar till hierarkisk toppstyrning och tystande av den som vill något annat? Det frågar Tommy Bildström och efterlyser fler utifrånperspektiv på biblioteken.

Tommy Bildström är bibliotekschef i Nordmaling.
Den amerikanska biblioteksforskaren Pauline Wilson skrev en ganska intressant avhandling för några år sedan (1982). Avhandlingen med namnet Stereotype and Status: Librarians in the United States handlade egentligen om biblioteksstereotyper men också om rangordning och hierarkier inom biblioteksvärlden. Kanske mer med fokus på att de stackars folkbibliotekarierna står lägst i rang. En tanke som jag tagit med mig är hennes påstående att bibliotekarier fick liknande mönster som vissa minoritetsgrupper: man tycker inte bibliotekariestereotypen stämmer på sig själv men däremot sina kollegor. Och man kritiserar och bidrar själv till att stereotyperna förstärks.
Det här är något som jag själv behöver tänka på ibland. Någon beskrev mig en gång som ”inte särskilt buskablyg” och jag har också funderat ganska mycket kring tystnad. Nu när debatten återigen flammar upp så tänkte jag ta tillfället i akt och tydliggöra min ståndpunkt.
Jag håller med Soledad Cartagena när hon reagerar på tystnaden bland bibliotekarier, men det är också en stereotyp som vi måste vara lite försiktiga med.
Att bibliotekarier som personer skulle vara särskilt tysta tror jag inte ett dugg på. Jag minns heta debatter från biblioteksutbildningen. Dom som påstår att bibliotekarier är timida och tysta har inte debatterat med min klasskompis Magdalena Ivarsson som till och med, och jag hävdar att detta var lite oschysst, satte mig på pottkanten en gång genom att ta med sig sin mamma på en opponering.
Glöd och humor. Det är kanske inte den stereotypa bibliotekarien? Vi har till och med en tidning (Bibliotek i samhälle) som ganska aktivt tar ställning i demokratifrågor och mycket annat.
Men samtidigt har Soledad Cartagena rätt. Jag upplevde också tystnaden som väldigt påtaglig när jag lämnade utbildningen. Just då (kring 2014) handlade debatten om bibliotekens existens och relevans och själv förstod jag inte varför de inte försvarade sig i exempelvis lokaltidningarna. Varför var bibliotekarierna så jäkla tysta helt plötsligt när min erfarenhet var att man får bråka om nästan allt – och i värsta fall tar dom med sig sina mammor.
Precis som Soledad Cartagena skriver så bör man inte lägga skulden på enskilda bibliotekarier utan snarare undersöka strukturer. Här måste vi också bli bättre på att vara självkritiska mot vår egen verksamhet.
Så här tänker jag:
Få verksamheter har så luddiga beskrivningar och få, om någon, märker av konsekvenser om inte bibliotekslagen följs. I kombination med höga förväntningar på exempelvis digital utveckling (eller vad det nu kan vara) kan det ha lett till att vi faktiskt har ganska hierarkiska och svårmanövrerade institutioner.
Kan det ha blivit så att för att driva en fråga måste man peka med hela handen då fältet är så brett och det inte leder till konsekvenser när man inte lyckas?
Har vi chefer som lämnar lite utrymme för andra riktningar än den de själva stakat ut? Har vi hyschat varandra när vi försökt styra skeppet och är resultatet tystnad? Törs man som bibliotekarie inte driva frågorna man brinner för?
En stel och hierarkisk organisation är inget att eftersträva. Resultatet har också en tendens att bli ... Nu kommer ett ord som jag lärt mig att hata inom biblioteksvärlden … personbundet.
Bibliotekarier är också arbetare som vill ha anställning och goda vitsord. Biblioteksrummet ska inhysa alla, men hur högt i tak har vi egentligen?
Jag tror att vi skulle behöva hjälp utifrån för att granska det här och jag har ett konkret förslag:
Vi behöver få ett utifrånperspektiv på biblioteken.
Rätt ofta dyker det upp verktyg som verkligen ger oss chansen att utveckla biblioteket efter vårt uppdrag och efter bibliotekslagen. Ibland fungerar det. Ibland så blir jag ledsen över att förslagen nästintill ignoreras. Ett exempel kan vara Kritiklabbet som jag tycker är en självklar del av biblioteksutvecklingen. Hur upplever de våra verksamheter? Är det väldigt hierarkiskt och personbundet?
Ironiskt nog behöver biblioteken mer öppna samtal om sig själva, för ibland känns det faktiskt som att vi är lite hyschade.
Tommy Bildström
Bibliotekschef i Nordmaling
1 kommentarer
Senaste nytt
Efterlyser samtal om framtida Wlic – ”En rejäl utmaning”
Bra att det inte blir något Wlic i Dubai, säger Helene Öberg. Nu efterlyser hon en diskussion om hur villkoren bör se ut för framtida arrangörer. Men det är ingen lätt fråga, då den årliga konferensen utgör en viktig inkomst för Ifla.
4 okt 2023 • 2 min

Wlic i Dubai inställt
Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.
3 okt 2023 • < 1 min

Rektorer kritiska till riktade bidrag för skolbibliotek
Skollagen ska ändras så att kraven på bemannade skolbibliotek blir tydligare, meddelar regeringen. Men rektorerna är skeptiska till ändringen.
3 okt 2023 • 2 min

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag
En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.
3 okt 2023 • 2 min

Poesi som höjer rösten och farväl till autofiktionen
Hur ser tendenserna i skönlitteraturen ut? Biblioteksbladet pratar litterära trender med Sorin Masifi, Ingrid Elam och Lina Wolff.
2 okt 2023 • 11 min

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min

Så kan biblioteken använda digital teknik
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min

Framtid, litteratur och ny teknik i fokus på Bokmässan
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min

Årets främsta läsupplevelser – bland bibliotekarierna
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min

Var tionde folkbibliotekarie utsatt för politiska påtryckningar
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min

AI-frågor till biblioteken
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Är de flesta bibliotekarierna antingen brinnande eldsjälar med vassa tungor eller … tysta wallflowers? En intressant reflektion av Tommy appropå bibliotekariernas feghet, som får mig att tänka på att jag ibland kallar bibliotekarier för dumsnälla – kan den där dumsnällheten utöver att vara lojalitet till vårt kärnuppdrag (allas rätt till läsning) också vara en släng av konflikträdsla? Din artikel väcker tankar!