Ibland känns det som att vi är lite hyschade
21 okt 2022 • 3 min
Leder luddiga verksamhetsbeskrivningar till hierarkisk toppstyrning och tystande av den som vill något annat? Det frågar Tommy Bildström och efterlyser fler utifrånperspektiv på biblioteken.

Tommy Bildström är bibliotekschef i Nordmaling.
Den amerikanska biblioteksforskaren Pauline Wilson skrev en ganska intressant avhandling för några år sedan (1982). Avhandlingen med namnet Stereotype and Status: Librarians in the United States handlade egentligen om biblioteksstereotyper men också om rangordning och hierarkier inom biblioteksvärlden. Kanske mer med fokus på att de stackars folkbibliotekarierna står lägst i rang. En tanke som jag tagit med mig är hennes påstående att bibliotekarier fick liknande mönster som vissa minoritetsgrupper: man tycker inte bibliotekariestereotypen stämmer på sig själv men däremot sina kollegor. Och man kritiserar och bidrar själv till att stereotyperna förstärks.
Det här är något som jag själv behöver tänka på ibland. Någon beskrev mig en gång som ”inte särskilt buskablyg” och jag har också funderat ganska mycket kring tystnad. Nu när debatten återigen flammar upp så tänkte jag ta tillfället i akt och tydliggöra min ståndpunkt.
Jag håller med Soledad Cartagena när hon reagerar på tystnaden bland bibliotekarier, men det är också en stereotyp som vi måste vara lite försiktiga med.
Att bibliotekarier som personer skulle vara särskilt tysta tror jag inte ett dugg på. Jag minns heta debatter från biblioteksutbildningen. Dom som påstår att bibliotekarier är timida och tysta har inte debatterat med min klasskompis Magdalena Ivarsson som till och med, och jag hävdar att detta var lite oschysst, satte mig på pottkanten en gång genom att ta med sig sin mamma på en opponering.
Glöd och humor. Det är kanske inte den stereotypa bibliotekarien? Vi har till och med en tidning (Bibliotek i samhälle) som ganska aktivt tar ställning i demokratifrågor och mycket annat.
Men samtidigt har Soledad Cartagena rätt. Jag upplevde också tystnaden som väldigt påtaglig när jag lämnade utbildningen. Just då (kring 2014) handlade debatten om bibliotekens existens och relevans och själv förstod jag inte varför de inte försvarade sig i exempelvis lokaltidningarna. Varför var bibliotekarierna så jäkla tysta helt plötsligt när min erfarenhet var att man får bråka om nästan allt – och i värsta fall tar dom med sig sina mammor.
Precis som Soledad Cartagena skriver så bör man inte lägga skulden på enskilda bibliotekarier utan snarare undersöka strukturer. Här måste vi också bli bättre på att vara självkritiska mot vår egen verksamhet.
Så här tänker jag:
Få verksamheter har så luddiga beskrivningar och få, om någon, märker av konsekvenser om inte bibliotekslagen följs. I kombination med höga förväntningar på exempelvis digital utveckling (eller vad det nu kan vara) kan det ha lett till att vi faktiskt har ganska hierarkiska och svårmanövrerade institutioner.
Kan det ha blivit så att för att driva en fråga måste man peka med hela handen då fältet är så brett och det inte leder till konsekvenser när man inte lyckas?
Har vi chefer som lämnar lite utrymme för andra riktningar än den de själva stakat ut? Har vi hyschat varandra när vi försökt styra skeppet och är resultatet tystnad? Törs man som bibliotekarie inte driva frågorna man brinner för?
En stel och hierarkisk organisation är inget att eftersträva. Resultatet har också en tendens att bli ... Nu kommer ett ord som jag lärt mig att hata inom biblioteksvärlden … personbundet.
Bibliotekarier är också arbetare som vill ha anställning och goda vitsord. Biblioteksrummet ska inhysa alla, men hur högt i tak har vi egentligen?
Jag tror att vi skulle behöva hjälp utifrån för att granska det här och jag har ett konkret förslag:
Vi behöver få ett utifrånperspektiv på biblioteken.
Rätt ofta dyker det upp verktyg som verkligen ger oss chansen att utveckla biblioteket efter vårt uppdrag och efter bibliotekslagen. Ibland fungerar det. Ibland så blir jag ledsen över att förslagen nästintill ignoreras. Ett exempel kan vara Kritiklabbet som jag tycker är en självklar del av biblioteksutvecklingen. Hur upplever de våra verksamheter? Är det väldigt hierarkiskt och personbundet?
Ironiskt nog behöver biblioteken mer öppna samtal om sig själva, för ibland känns det faktiskt som att vi är lite hyschade.
Tommy Bildström
Bibliotekschef i Nordmaling
1 kommentarer
Senaste nytt

Biblioteken går före under vecka för hållbarhet
Nästa vecka är det dags igen. Vecka 17 är veckan då biblioteken visar upp sig som möjliggörare för ett mer hållbart samhälle. I Örnsköldsvik finns pilotbiblioteket för projektet. "När världen brinner måste vi våga vara optimistiska."
17 apr 2025 • 3 min

Konservativt bibliotek tillhåll för högerextrema?
Bibliothek des Konservatismus i Berlin beskrivs som viktigt för den tyska "nyhögern", med partiet Alternativ för Tyskland i spetsen. Men biblioteket avvisar bilden: ”De behöver inte vårt bibliotek för att mötas.”
16 apr 2025 • 4 min

Utsatta skriver dikter på biblioteket
Stöket på Falu stadsbibliotek bestod tidigare till stor del av besök från missbrukare och hemlösa. Men sedan de bjöds in för att skriva dikter på biblioteket har relationen förbättrats.
15 apr 2025 • 3 min

Brit Stakston: Det offentliga samtalet har blivit hackat
Biblioteken kan återupprätta det faktabaserade och reflekterande samtalet. Tillsammans med oberoende journalistik är de motkrafter till den offentliga dialogens förfall, skriver Brit Stakston.
14 apr 2025 • 7 min

Tummen upp för förslag om e-böcker och tillgänglighet
Det var över lag positiva tongångar när remissinstanserna svarar på förslaget om grundlagsändring när det gäller tillgänglighet för e-böcker. Men med några särskilda uppmaningar till regeringen.
11 apr 2025 • < 1 min

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek räddas
Framtiden för det unika mänskliga rättigheter-biblioteket har varit osäker. Nu meddelar regeringen att Raoul Wallenberg-institutet får 10 miljoner kronor för att rädda biblioteket.
9 apr 2025 • 2 min

"Han har koll på en massa saker som inte vi känner till"
En socionom fick ett vikariat på biblioteket i Ängelholm, där ungdomsgäng tidigare orsakat stök. ”Nu har vi nästan inga problem.”
9 apr 2025 • 3 min

Studie kring information i kris och krig
Hur ska information nå ut om det blir krig? Det har undersökts i en förstudie där både nyhetsmedier och bibliotek ingår. Tanken är att gå vidare med ett forskningsprojekt för att jobba fram en plan över hur information ska nå ut även till människor i utanförskap.
8 apr 2025 • 2 min

Bibliotekets ansvar att ge plats åt svåra ämnen
Biblioteket i Oskarshamn står öppet för nästan vilka debattörer som helst. ”När vi startade det här fick vi frågan: ’Men vad gör ni då om Sverigedemokraterna vill komma och prata?’ Ja, vi låter dem komma.”
7 apr 2025 • 4 min

Utlåningen av digitala medier ska samordnas
Nu ska en gemensam standard tas fram för utlåning av e-böcker och ljudböcker. Det blir Kungliga biblioteket som ska se till att utlåning av digitala böcker vid folkbiblioteken samordnas.
4 apr 2025 • < 1 min

Kritik mot förslag om ny myndighet – ”biblioteket påverkas kraftigt”
Specialbiblioteket på ArkDes ska flyttas till ett magasin på Nationalmuseum, enligt förslag från regeringens utredare. Mycket skulle gå förlorat om verksamheten flyttas till en administrativ enhet, varnar Lena Biörnstad Wranne, tidigare förstebibliotekarie på ArkDes.
3 apr 2025 • 2 min

Varsel väntar på Norrköpings stadsbibliotek – assistenterna ska bort
Norrköpings stadsbibliotek planerar en kompetensväxling som innebär att biblioteksassistenter måste sluta. Som mest ska 20 personer varslas. "Jag känner mig som en börda", berättar en av dem som berörs.
2 apr 2025 • 2 min
Är de flesta bibliotekarierna antingen brinnande eldsjälar med vassa tungor eller … tysta wallflowers? En intressant reflektion av Tommy appropå bibliotekariernas feghet, som får mig att tänka på att jag ibland kallar bibliotekarier för dumsnälla – kan den där dumsnällheten utöver att vara lojalitet till vårt kärnuppdrag (allas rätt till läsning) också vara en släng av konflikträdsla? Din artikel väcker tankar!