Replik: Särskilt viktigt att välja bort i kris
22 mar 2021 • 3 min
Att begränsa antalet källor i en infodemi är inte att visa förakt för fria medier – det är tvärt om nödvändigt. "Synnerligen anmärkningsvärt" skriver Jutta Haider och Olof Sundin om Thord Erikssons ledare och saknar även ett tydligare svar från KB.

Olof Sundin och Jutta Haider
Thord Eriksson har gjort mycket gott för Biblioteksbladet sedan han tillträdde som redaktör. Vi blev därför mycket förvånade när han i en ledare från den 17 mars hävdar att Kungliga biblioteket, KB, visar ”förakt” genom att erbjuda en kurs i källkritik med namnet Coronainfodemin – Ett lackmustest på din motståndskraft mot falsk information. Det är ett starkt och synnerligen anmärkningsvärt påstående, antagligen gjort för att provocera fram en debatt. Vi hade också önskat att KB:s ledning på ett tydligare sätt än i deras svar till debattartikeln tagit ställning för vissa principiella frågor om bibliotekens och bibliotekariers roll vid källkritik.
Den 13 februari 2020 menade WHO att vi inte endast stod inför en pandemi utan också en infodemi som innebär ”too much information including false or misleading information in digital and physical environments during a disease outbreak”. Detta överflöd av information som – inte minst under pandemins början – skapade för många en mycket svår oro. Att rekommendera en försiktighet i hur man håller sig uppdaterad är en motiverad ståndpunkt som denna kurs är långt ifrån ensam att inneha.
Att välja bort är alltid nödvändigt – ingen kan läsa allt. Det gäller förstås särskilt i tider av kris. Om kursen uppmuntrar kursdeltagarna att under infodemin vara försiktiga med ”sensationalistiskt inriktade massmedier” är heller inte det överraskande. Tvärtom. En kunskap om hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur just det ”sensationalistiska” tenderar att spridas mycket mer än det gråa, forskningsbaserade, är en viktig kunskap att förmedla.
Problemet med desinformation är inte bara ett problem för individens hälsa eller psykologiska välbefinnande, utan även för samhället i stort. Det har – utöver WHO – till exempel lyfts på EU-nivå liksom nationellt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Must (den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten). Det senaste året har vi även sett hur de digitala plattformarna agerat proaktivt genom att ta bort uppenbart falska uppgifter och i många fall (exempelvis Google) länkar till motsvarande Folkhälsomyndigheten i olika länder.
Thord Eriksson tycks ge uttryck för en i vår mening problematisk missuppfattning om källkritik, att alla källor måste granskas utifrån samma principer, som om källkritik är ett neutralt redskap som var och en kan använda för att bedöma innehållet i en källa, oavsett vad den handlar om. Nej, vi kan inte tolka och analysera innehållet i vetenskapliga artiklar om epidemiologi eller virologi. Men vi har kunskap nog att bedöma källans, dvs den tidskrift där innehållet publiceras, trovärdighet.
Kunskap är komplex och i rörelse, men Nationalencyklopedin är faktiskt trovärdigare än det högerextrema uppslagsverket Metapedia, FN:s klimatpanel, IPCC, är trovärdigare än lobbygrupp finansierad av pengar från oljeindustrin och, ja, Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, är trovärdigare än Mewas twitterkonto. Utan rimlig tillit är ingen källkritik möjlig. Bibliotekarier har kunskap om informationskällor, hur de cirkulerar i den digitala infrastrukturen och vilken trovärdighet de bör ges och det är en kunskap de förstås ska använda.
Menar Thord Eriksson att bibliotekarier inte ska göra egna källkritiska bedömningar eller har förmåga att värdera källors trovärdighet? I Biblioteksbladets valenkät från 4 september 2018 fick riksdagspartierna bland annat svara på hur de såg på bibliotekens arbete med källkritik. Alla partier var positiva till det arbetet, utom Sverigedemokraterna som svarade så här: ”När det gäller källkritik ska inte biblioteken göra egna bedömningar, det skulle vara direkt odemokratiskt.” Det är alltså inte enbart desinformation som används som politiskt slagträ i debatten, utan ”källkritik” i sig.
Det är en viktig fråga för samhället att diskutera var någonstans ansvaret för att hantera desinformation, konspirationsteorier eller extremism ska ligga: plattformar, staten, individen och så vidare. Vi menar att det viktiga är hur ansvaret mellan dessa fördelas och hur relationen ser ut dem emellan. Här har bibliotekarier en viktig roll att förklara dessa relationer och denna ansvarsfördelning.
I vår kommande bok Paradoxes of Media and Information Literacy diskuterar vi dessa och andra brännande frågor. Att säga det är komplext är en underdrift, men att hävda att KB – eller andra aktörer som uppmanar till försiktighet under infodemin – visar ett ”förakt” eller att det är ”genant och helt obegripligt” är minst sagt magstarkt. Det leder inte vidare till en konstruktiv diskussion utan underminerar tvärtom själva grunden för en sådan.
Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
1 kommentarer
Senaste nytt

Utrensningen av böcker sprider sig – ”Bibliotekarierna de verkliga hjältarna”
Höj rösten och stötta varandra. Det är Nadine Farid Johnsons uppmaning till världens bibliotekarier i tider när utrensningen av böcker pågår på bibliotek och i skolor. Men, som vd för Amerikanska Pen i Washington, varnar hon också för att plocka bort böcker med daterade formuleringar från bokhyllorna.
26 maj 2023 • 5 min

Bibliotekschefen i Högsbo: ”Vi är så, så, så ledsna”
Grethe Österberg, bibliotekschef på Högsbo bibliotek, är ångerfull. Hela personalgruppen inser att inlägget om Lena Anderssons böcker var olämpligt. "Det var fel forum."
26 maj 2023 • 2 min

Skarpt och smart eller ett övertramp?
"Sista veckan innan löning! Vi har fyllt på skåpet i entréhallen med utgallrade böcker", skrev Högsbo bibliotek på Instagram intill en bild av böcker av Lena Andersson som sorterats ut. En oskyldig kommentar till författarens uppmärksammade artikel om hungrande barn? Eller ett oförsvarligt agerande av ett folkbibliotek?
25 maj 2023 • 4 min

Om förberedelser för en oviss framtid
Hur ska biblioteken stå redo för det framtiden bjuder på i form av såväl kriser som digital utveckling? Det var temat när Biblioteksdagarna 2023 drog i gång på onsdagen.
24 maj 2023 • 2 min

Många biblioteksanställda kritiska till anmälningsplikt
En stor del av de som är anställda på bibliotek är mycket kritiska till Tidöförslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Fackförbundet Dik har frågat sina medlemmar och bara en liten del av de svarande tycker att förslaget är bra.
24 maj 2023 • < 1 min

Tryckfrihetsförordningen blir världsminne
Unesco har utsett tryckfrihetsförordningen till världsminne. Den var den första i världen att reglera rätten att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Det unika källmaterialet finns bevarat på Kungliga biblioteket och på Riksarkivet.
22 maj 2023 • 2 min

Förskönande bild av bibliotek i totalförsvaret
Diskussionen om bibliotekens roll i totalförsvaret tenderar att bli förskönande. Det är viktigt att stå tryggt med fötterna i sin egen verklighet. Hur andra valt att organisera sig är inget facit, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 maj 2023 • 2 min

Har nya bibliotekarier kunskaperna som behövs?
Under arbetet med nya numret av Biblioteksbladet skickades frågor till bibliotek om nyutbildade bibliotekariers kompetens. Svaren tyder på ett glapp mellan det verksamheterna behöver och det de nyutbildade har med sig.
19 maj 2023 • 2 min

Färre bibliotek – men besökarna är (nästan) tillbaka
Antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Men 2022 års biblioteksstatistik visar att besökarna nästan helt har återvänt efter pandemin.
17 maj 2023 • < 1 min

"Alla i Bibliotekssverige tycker att de känner mig"
Nu vänds allas blickar mot Cecilia Ranemo på Kungliga biblioteket. Hon är ansvarig för den årliga biblioteksstatistiken som släpps i dag.
17 maj 2023 • 5 min

Trots läskris: Inga besked om satsning på skolbibliotek
Nivåerna på svenska tioåringars läsning är så låg att skolminister Lotta Edholm talar om en läskris i svensk skola. Läslyftet förlängs meddelar ministern, men nämner inte skolbiblioteken när hon listar åtgärder för att komma till rätta med problemen.
16 maj 2023 • 2 min

Bibliotek och lokaltidningar har mycket att vinna på samarbete
Bibliotekarier och journalister kan inspireras av varandra i arbetet för demokratin. Det är en av slutsatserna i en rapport som släpps i dag.
16 maj 2023 • 3 min
Helt klart finns just nu en konflikt mellan de som vill lära ut klassisk källkritik och och de som i hög grad vill ersätta sådan med ”källtillit”, och här står jag till hundra procent i det förra lägret. Jag kan rent av gå så långt som till att se de senare som en fara för demokratin.
För har även ”seriösa” nyhetskällor som DN och SVT ibland visat sig sprida felaktig information? Absolut! (I det senare fallet är det bara att gå igenom granskningsnämndens fällningar för att få exempel!) Ibland på grund av slarv, ibland på grund av bristande kunskaper inom ett visst område, ibland dessvärre på grund av ideologiska övertygelser inom en journalistkår som på intet sätt är representativ för befolkningen i dess helhet.
Och ska vi sedan se till just pandemin… Det är ett odiskutabelt faktum att FHM och andra svenska myndigheter i dess början spred mycket information som senare visat sig vara helt uppåt väggarna felaktig och som klart gick emot vad internationella organisationer som WHO samtidigt sade. Om något bevisar pandemin alltså riskerna med ”källtillit”, och inte alls behovet av sådan.