Replik: Särskilt viktigt att välja bort i kris
22 mar 2021 • 3 min
Att begränsa antalet källor i en infodemi är inte att visa förakt för fria medier – det är tvärt om nödvändigt. "Synnerligen anmärkningsvärt" skriver Jutta Haider och Olof Sundin om Thord Erikssons ledare och saknar även ett tydligare svar från KB.
Olof Sundin och Jutta Haider
Thord Eriksson har gjort mycket gott för Biblioteksbladet sedan han tillträdde som redaktör. Vi blev därför mycket förvånade när han i en ledare från den 17 mars hävdar att Kungliga biblioteket, KB, visar ”förakt” genom att erbjuda en kurs i källkritik med namnet Coronainfodemin – Ett lackmustest på din motståndskraft mot falsk information. Det är ett starkt och synnerligen anmärkningsvärt påstående, antagligen gjort för att provocera fram en debatt. Vi hade också önskat att KB:s ledning på ett tydligare sätt än i deras svar till debattartikeln tagit ställning för vissa principiella frågor om bibliotekens och bibliotekariers roll vid källkritik.
Den 13 februari 2020 menade WHO att vi inte endast stod inför en pandemi utan också en infodemi som innebär ”too much information including false or misleading information in digital and physical environments during a disease outbreak”. Detta överflöd av information som – inte minst under pandemins början – skapade för många en mycket svår oro. Att rekommendera en försiktighet i hur man håller sig uppdaterad är en motiverad ståndpunkt som denna kurs är långt ifrån ensam att inneha.
Att välja bort är alltid nödvändigt – ingen kan läsa allt. Det gäller förstås särskilt i tider av kris. Om kursen uppmuntrar kursdeltagarna att under infodemin vara försiktiga med ”sensationalistiskt inriktade massmedier” är heller inte det överraskande. Tvärtom. En kunskap om hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur just det ”sensationalistiska” tenderar att spridas mycket mer än det gråa, forskningsbaserade, är en viktig kunskap att förmedla.
Problemet med desinformation är inte bara ett problem för individens hälsa eller psykologiska välbefinnande, utan även för samhället i stort. Det har – utöver WHO – till exempel lyfts på EU-nivå liksom nationellt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Must (den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten). Det senaste året har vi även sett hur de digitala plattformarna agerat proaktivt genom att ta bort uppenbart falska uppgifter och i många fall (exempelvis Google) länkar till motsvarande Folkhälsomyndigheten i olika länder.
Thord Eriksson tycks ge uttryck för en i vår mening problematisk missuppfattning om källkritik, att alla källor måste granskas utifrån samma principer, som om källkritik är ett neutralt redskap som var och en kan använda för att bedöma innehållet i en källa, oavsett vad den handlar om. Nej, vi kan inte tolka och analysera innehållet i vetenskapliga artiklar om epidemiologi eller virologi. Men vi har kunskap nog att bedöma källans, dvs den tidskrift där innehållet publiceras, trovärdighet.
Kunskap är komplex och i rörelse, men Nationalencyklopedin är faktiskt trovärdigare än det högerextrema uppslagsverket Metapedia, FN:s klimatpanel, IPCC, är trovärdigare än lobbygrupp finansierad av pengar från oljeindustrin och, ja, Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, är trovärdigare än Mewas twitterkonto. Utan rimlig tillit är ingen källkritik möjlig. Bibliotekarier har kunskap om informationskällor, hur de cirkulerar i den digitala infrastrukturen och vilken trovärdighet de bör ges och det är en kunskap de förstås ska använda.
Menar Thord Eriksson att bibliotekarier inte ska göra egna källkritiska bedömningar eller har förmåga att värdera källors trovärdighet? I Biblioteksbladets valenkät från 4 september 2018 fick riksdagspartierna bland annat svara på hur de såg på bibliotekens arbete med källkritik. Alla partier var positiva till det arbetet, utom Sverigedemokraterna som svarade så här: ”När det gäller källkritik ska inte biblioteken göra egna bedömningar, det skulle vara direkt odemokratiskt.” Det är alltså inte enbart desinformation som används som politiskt slagträ i debatten, utan ”källkritik” i sig.
Det är en viktig fråga för samhället att diskutera var någonstans ansvaret för att hantera desinformation, konspirationsteorier eller extremism ska ligga: plattformar, staten, individen och så vidare. Vi menar att det viktiga är hur ansvaret mellan dessa fördelas och hur relationen ser ut dem emellan. Här har bibliotekarier en viktig roll att förklara dessa relationer och denna ansvarsfördelning.
I vår kommande bok Paradoxes of Media and Information Literacy diskuterar vi dessa och andra brännande frågor. Att säga det är komplext är en underdrift, men att hävda att KB – eller andra aktörer som uppmanar till försiktighet under infodemin – visar ett ”förakt” eller att det är ”genant och helt obegripligt” är minst sagt magstarkt. Det leder inte vidare till en konstruktiv diskussion utan underminerar tvärtom själva grunden för en sådan.
Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
1 kommentarer
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Helt klart finns just nu en konflikt mellan de som vill lära ut klassisk källkritik och och de som i hög grad vill ersätta sådan med ”källtillit”, och här står jag till hundra procent i det förra lägret. Jag kan rent av gå så långt som till att se de senare som en fara för demokratin.
För har även ”seriösa” nyhetskällor som DN och SVT ibland visat sig sprida felaktig information? Absolut! (I det senare fallet är det bara att gå igenom granskningsnämndens fällningar för att få exempel!) Ibland på grund av slarv, ibland på grund av bristande kunskaper inom ett visst område, ibland dessvärre på grund av ideologiska övertygelser inom en journalistkår som på intet sätt är representativ för befolkningen i dess helhet.
Och ska vi sedan se till just pandemin… Det är ett odiskutabelt faktum att FHM och andra svenska myndigheter i dess början spred mycket information som senare visat sig vara helt uppåt väggarna felaktig och som klart gick emot vad internationella organisationer som WHO samtidigt sade. Om något bevisar pandemin alltså riskerna med ”källtillit”, och inte alls behovet av sådan.