Replik: Särskilt viktigt att välja bort i kris
22 mar 2021 • 3 min
Att begränsa antalet källor i en infodemi är inte att visa förakt för fria medier – det är tvärt om nödvändigt. "Synnerligen anmärkningsvärt" skriver Jutta Haider och Olof Sundin om Thord Erikssons ledare och saknar även ett tydligare svar från KB.

Olof Sundin och Jutta Haider
Thord Eriksson har gjort mycket gott för Biblioteksbladet sedan han tillträdde som redaktör. Vi blev därför mycket förvånade när han i en ledare från den 17 mars hävdar att Kungliga biblioteket, KB, visar ”förakt” genom att erbjuda en kurs i källkritik med namnet Coronainfodemin – Ett lackmustest på din motståndskraft mot falsk information. Det är ett starkt och synnerligen anmärkningsvärt påstående, antagligen gjort för att provocera fram en debatt. Vi hade också önskat att KB:s ledning på ett tydligare sätt än i deras svar till debattartikeln tagit ställning för vissa principiella frågor om bibliotekens och bibliotekariers roll vid källkritik.
Den 13 februari 2020 menade WHO att vi inte endast stod inför en pandemi utan också en infodemi som innebär ”too much information including false or misleading information in digital and physical environments during a disease outbreak”. Detta överflöd av information som – inte minst under pandemins början – skapade för många en mycket svår oro. Att rekommendera en försiktighet i hur man håller sig uppdaterad är en motiverad ståndpunkt som denna kurs är långt ifrån ensam att inneha.
Att välja bort är alltid nödvändigt – ingen kan läsa allt. Det gäller förstås särskilt i tider av kris. Om kursen uppmuntrar kursdeltagarna att under infodemin vara försiktiga med ”sensationalistiskt inriktade massmedier” är heller inte det överraskande. Tvärtom. En kunskap om hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur just det ”sensationalistiska” tenderar att spridas mycket mer än det gråa, forskningsbaserade, är en viktig kunskap att förmedla.
Problemet med desinformation är inte bara ett problem för individens hälsa eller psykologiska välbefinnande, utan även för samhället i stort. Det har – utöver WHO – till exempel lyfts på EU-nivå liksom nationellt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Must (den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten). Det senaste året har vi även sett hur de digitala plattformarna agerat proaktivt genom att ta bort uppenbart falska uppgifter och i många fall (exempelvis Google) länkar till motsvarande Folkhälsomyndigheten i olika länder.
Thord Eriksson tycks ge uttryck för en i vår mening problematisk missuppfattning om källkritik, att alla källor måste granskas utifrån samma principer, som om källkritik är ett neutralt redskap som var och en kan använda för att bedöma innehållet i en källa, oavsett vad den handlar om. Nej, vi kan inte tolka och analysera innehållet i vetenskapliga artiklar om epidemiologi eller virologi. Men vi har kunskap nog att bedöma källans, dvs den tidskrift där innehållet publiceras, trovärdighet.
Kunskap är komplex och i rörelse, men Nationalencyklopedin är faktiskt trovärdigare än det högerextrema uppslagsverket Metapedia, FN:s klimatpanel, IPCC, är trovärdigare än lobbygrupp finansierad av pengar från oljeindustrin och, ja, Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, är trovärdigare än Mewas twitterkonto. Utan rimlig tillit är ingen källkritik möjlig. Bibliotekarier har kunskap om informationskällor, hur de cirkulerar i den digitala infrastrukturen och vilken trovärdighet de bör ges och det är en kunskap de förstås ska använda.
Menar Thord Eriksson att bibliotekarier inte ska göra egna källkritiska bedömningar eller har förmåga att värdera källors trovärdighet? I Biblioteksbladets valenkät från 4 september 2018 fick riksdagspartierna bland annat svara på hur de såg på bibliotekens arbete med källkritik. Alla partier var positiva till det arbetet, utom Sverigedemokraterna som svarade så här: ”När det gäller källkritik ska inte biblioteken göra egna bedömningar, det skulle vara direkt odemokratiskt.” Det är alltså inte enbart desinformation som används som politiskt slagträ i debatten, utan ”källkritik” i sig.
Det är en viktig fråga för samhället att diskutera var någonstans ansvaret för att hantera desinformation, konspirationsteorier eller extremism ska ligga: plattformar, staten, individen och så vidare. Vi menar att det viktiga är hur ansvaret mellan dessa fördelas och hur relationen ser ut dem emellan. Här har bibliotekarier en viktig roll att förklara dessa relationer och denna ansvarsfördelning.
I vår kommande bok Paradoxes of Media and Information Literacy diskuterar vi dessa och andra brännande frågor. Att säga det är komplext är en underdrift, men att hävda att KB – eller andra aktörer som uppmanar till försiktighet under infodemin – visar ett ”förakt” eller att det är ”genant och helt obegripligt” är minst sagt magstarkt. Det leder inte vidare till en konstruktiv diskussion utan underminerar tvärtom själva grunden för en sådan.
Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
1 kommentarer
Senaste nytt

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min
Helt klart finns just nu en konflikt mellan de som vill lära ut klassisk källkritik och och de som i hög grad vill ersätta sådan med ”källtillit”, och här står jag till hundra procent i det förra lägret. Jag kan rent av gå så långt som till att se de senare som en fara för demokratin.
För har även ”seriösa” nyhetskällor som DN och SVT ibland visat sig sprida felaktig information? Absolut! (I det senare fallet är det bara att gå igenom granskningsnämndens fällningar för att få exempel!) Ibland på grund av slarv, ibland på grund av bristande kunskaper inom ett visst område, ibland dessvärre på grund av ideologiska övertygelser inom en journalistkår som på intet sätt är representativ för befolkningen i dess helhet.
Och ska vi sedan se till just pandemin… Det är ett odiskutabelt faktum att FHM och andra svenska myndigheter i dess början spred mycket information som senare visat sig vara helt uppåt väggarna felaktig och som klart gick emot vad internationella organisationer som WHO samtidigt sade. Om något bevisar pandemin alltså riskerna med ”källtillit”, och inte alls behovet av sådan.