Replik: Vilka bibliotek har Mattias Beijmo besökt?
27 aug 2021 • 3 min
De unika mötesplatser som biblioteken är skulle försvinna om resurserna helt lades på digitalisering. "Vi ska givetvis möta framtiden med de bästa förutsättningarna men utan att glömma att mötet också existerar mellan människor", skriver Lukas de Veen i replik på Mattias Beijmos krönika.

Vad är ett egentligen bibliotek? Det är en tanke som slår mig när jag läser Mattias Beijmos text. Han vill se ett bibliotek som i än högre utsträckning satsar på att vara en digital lägereld, snarare än en miljonkatedral, som han beskriver det.
Vi är nog få i dag som skulle vilja se en tillbakagång till äldre tiders bibliotek. Som enbart sysslar med böcker, där tecknade serier inte är fint nog och där tystnaden är kung. Ändå kan man lätt få bilden av att biblioteksväsendet i dag är sådant, eller åtminstone vurmar för att fortfarande vara så, om man läser Beijmos text. I Tobias Nordbergs svar kan man vidare få den uppfattningen att det dessutom är en bild som romantiseras.
Man kan undra vilka bibliotek Beijmo besökt det senaste decenniet.
I dagens marknadskapitalistiska och konsumentivriga tid är biblioteken, möjligen tillsammans med kyrkorna, de enda platserna där du inte förväntas konsumera. Varje enskild medborgare i vårt land har rätt till ett lånekort. Till och med de som inte är medborgare utan besökare, studenter eller flyktingar har rätt till, eller åtminstone möjlighet att bli låntagare. Det är alltså en helt unik plats.
I ett reportage i Sveriges Radio Kultur från förra sommaren presenterar Malmös stadsbibliotekarie Torbjörn Nilsson de ljud som omgärdar bibliotekets salar som ett ”kreativt sorl” (SR P1 01-06-20). Att tystnaden för alla besökare inte nödvändigtvis är påbjuden eller alltid så önskvärd men att sorlet skall skapa samtal, lust och entusiasmera. Det är ett nytt sätt att betrakta biblioteken, mer som ett forum eller en mötesplats. Långt ifrån den romantiska bilden, men kanske hand i hand med vad Nordberg beskriver som kommunpolitikernas tanke och idé. Samtidigt, är det inte just som en sådan plats biblioteken fungerar, inte bara i dag utan historiskt?
Denna unika mötesplats skulle försvinna om katedralbudgeten i stället lades på att digitalisera loss
De svenska folkbiblioteken har sitt ursprung inom kyrkan under sent 1700-tal. Redan under tidigt 1800-tal kom sedan biblioteken att bli en naturlig del av undervisningen i och med folkskolestadgan. Länge gick bibliotek hand i hand med just skola och utbildning, och gör så än i dag sett till det starka band som skolan, vuxenutbildningen och SFI har med biblioteken. Människan i möte med text, men också i möte med varandra och andra tankar, andra språk. Då var syftet att främja kunskap och rationalism, vilket kvarstår än i dag. Även här är biblioteken en mötesplats där besökare med olika bakgrund möts dagligen. Med Beijmos krönika i åtanke skulle denna unika mötesplats försvinna om katedralbudgeten i stället lades på att digitalisera loss. För även om antalet e-medier och e-utlån ökar på biblioteken lär vi någonstans definiera vad kärnverksamheten är. Vi ska givetvis möta framtiden med de bästa förutsättningarna men utan att glömma att mötet också existerar mellan människor. Biblioteken måste kunna vara digitala, utan att det digitala ska definiera verksamheten.
I Mattias Beijmos tankeexperiment läggs lejonparten av bibliotekens finansiella stöd på digitalisering. Det är förmodligen att göra biblioteken en otjänst. För den som varit med i svängarna de senaste åren vet att digitalisering sällan innebär att kompetent personal anställs. Snarare sägs upp. Och biblioteken behöver mer kompetens, mer personal och mer trygghet. Bibliotekarier släcker eldar varje dag och behöver kanske inte i lika hög utsträckning tända lägereldar i en digitaliserad värld. Det är visserligen också viktigt, men skall inte ske på bekostnad av något annat.
Lukas de Veen
Bibliotekspedagog och kulturskribent
1 kommentarer
Senaste nytt

Dik: Varför är ministern så tyst?
Mer än hälften av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotekarier, enligt en färsk rapport. Nu vill Anna Troberg, förbundsordförande på Dik, ha svar: När får alla elever tillgång till bemannade bibliotek?
28 jun 2022 • 2 min

Inga svar om bemannade skolbibliotek – än
Inga utfästelser, men gärna samma debatt i riksdagens kammare efter höstens val. Det var skolminister Lina Axelsson Kihlbloms svar på Annika Hirvonens fråga om bemannade skolbibliotek.
27 jun 2022 • 2 min

Personal kräver utökade öppettider – för säkerheten
Utökade öppettider på bibliotek i Philadelphia skulle skapa ett säkrare samhälle, anser bibliotekspersonal som protesterar mot underbemanningen.
27 jun 2022 • < 1 min

Kritik mot utebliven satsning på digitalisering
Företrädare för sex akademier är kritiska till bristen på handling och medel för en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet. ”Om inte Sverige ska hamna alldeles efter krävs digitalisering i en helt annan skala.”
23 jun 2022 • < 1 min
Digital programscen lanseras på biblioteket
Stockholms stadsbibliotek lanserar nu Biblioteket Play, en digital programscen. Planen är att nästa år bredda plattformen för samarbete med andra bibliotek runt om i landet.
23 jun 2022 • < 1 min

Internet archive till rättegång i oktober
Internet archive, det digitala nödlägesbiblioteket som erbjöd fri tillgång till miljoner böcker under pandemin, fick fyra stora amerikanska förlag att inleda en stämningsprocess. I oktober avgörs fallet i en federal domstol i New York.
22 jun 2022 • < 1 min

Avtalen som hotar öppen vetenskap
De transformativa avtalen är ytterst problematiska. De äventyrar inte bara forskningens kommunikation utan även dess innehåll, skriver Isto Huvila och Lisa Börjesson, Institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
21 jun 2022 • 5 min

KB ska ta fram nationell policy för öppen vetenskap
Regeringen ger Kungliga biblioteket ett nytt uppdrag i arbetet med att göra vetenskapen mer tillgänglig. Nästa höst ska en nationell policy presenteras för regeringen.
17 jun 2022 • < 1 min

Stort intresse för stärkt läsfrämjande
Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.
17 jun 2022 • 2 min

Kunskapen bör styra biblioteksverksamheten
Regering och riksdag håller sig på avstånd. Men lämnar kommunpolitikerna folkbiblioteken i fred? Svårt att veta, skriver Anders Frenander och rekommenderar att kunskap, inte politiska idéer, ska styra verksamheter.
17 jun 2022 • 7 min

Förslag: ökad möjlighet till digital forskning vid biblioteken
Regeringens förslag på ändringar i upphovsrätten är ett steg i rätt riktning, enligt Svensk biblioteksförening. ”En möjlighet för alla som vill forska på digitaliserat material.”
16 jun 2022 • 2 min

Skolbibliotekarie får pris av Svenska Akademien
Cilla Dalén får Svenska Akademiens bibliotekariepris 2022. Hon arbetar på Enbacksskolan i Tensta och får priset för sitt ”engagerade arbete kring litteratur och läsning och sin förmåga att inspirera och sprida kunskap till såväl elever som kollegor”.
15 jun 2022 • 2 min
Biblioteket som mötesplats… Ursäkta mig, men vilken sliten och ärligt talat falsk klyscha! Sorlet kommer ju nästan uteslutande från folk som känner varandra sedan tidigare och samtalar om helt andra saker än kultur eller bildning! Och möten kring sådant som kultur och bildning kan hur som helst precis lika gärna ske digitalt. Ja, frågan är om inte biblioteken skulle kunna skapa betydligt fler och intressantare möten genom att fokusera mer på det digitala. Framförallt genom att det ökar möjligheten att koppla samman rätt kompetens/engagemang i bibliotekariekåren med rätt målgrupp i de fall där man förmår tänka utöver de snäva kommungränserna. Jag menar, hur många bibliotekarier måste det inte finnas runt om i landets mindre kommuner som sitter och trycker på helt lysande idéer vilka aldrig förverkligas eftersom allt för få i just den kommunen tillhör målgruppen? Att sedan de flesta människor uppskattar möten ansikte mot ansikte, rent av måste ha dem för att må bra, det är lite brutalt uttryckt inte biblioteksvärldens problem.
Faktum tycks mig vara att vi verkligen står inför ett vägskäl: Antingen fokuserar vi på att utföra vår kärnuppgift så bra som möjligt eller så fokuserar vi på att till varje pris försöka bevara det fysiska biblioteksrummet. Själv älskar jag verkligen fysiska bibliotek, söker alltid upp dem när jag befinner mig på en ny ort, men i slutänden ser jag det som min plikt att välja kärnuppgiften.