Replik: Vilka bibliotek har Mattias Beijmo besökt?
27 aug 2021 • 3 min
De unika mötesplatser som biblioteken är skulle försvinna om resurserna helt lades på digitalisering. "Vi ska givetvis möta framtiden med de bästa förutsättningarna men utan att glömma att mötet också existerar mellan människor", skriver Lukas de Veen i replik på Mattias Beijmos krönika.

Vad är ett egentligen bibliotek? Det är en tanke som slår mig när jag läser Mattias Beijmos text. Han vill se ett bibliotek som i än högre utsträckning satsar på att vara en digital lägereld, snarare än en miljonkatedral, som han beskriver det.
Vi är nog få i dag som skulle vilja se en tillbakagång till äldre tiders bibliotek. Som enbart sysslar med böcker, där tecknade serier inte är fint nog och där tystnaden är kung. Ändå kan man lätt få bilden av att biblioteksväsendet i dag är sådant, eller åtminstone vurmar för att fortfarande vara så, om man läser Beijmos text. I Tobias Nordbergs svar kan man vidare få den uppfattningen att det dessutom är en bild som romantiseras.
Man kan undra vilka bibliotek Beijmo besökt det senaste decenniet.
I dagens marknadskapitalistiska och konsumentivriga tid är biblioteken, möjligen tillsammans med kyrkorna, de enda platserna där du inte förväntas konsumera. Varje enskild medborgare i vårt land har rätt till ett lånekort. Till och med de som inte är medborgare utan besökare, studenter eller flyktingar har rätt till, eller åtminstone möjlighet att bli låntagare. Det är alltså en helt unik plats.
I ett reportage i Sveriges Radio Kultur från förra sommaren presenterar Malmös stadsbibliotekarie Torbjörn Nilsson de ljud som omgärdar bibliotekets salar som ett ”kreativt sorl” (SR P1 01-06-20). Att tystnaden för alla besökare inte nödvändigtvis är påbjuden eller alltid så önskvärd men att sorlet skall skapa samtal, lust och entusiasmera. Det är ett nytt sätt att betrakta biblioteken, mer som ett forum eller en mötesplats. Långt ifrån den romantiska bilden, men kanske hand i hand med vad Nordberg beskriver som kommunpolitikernas tanke och idé. Samtidigt, är det inte just som en sådan plats biblioteken fungerar, inte bara i dag utan historiskt?
Denna unika mötesplats skulle försvinna om katedralbudgeten i stället lades på att digitalisera loss
De svenska folkbiblioteken har sitt ursprung inom kyrkan under sent 1700-tal. Redan under tidigt 1800-tal kom sedan biblioteken att bli en naturlig del av undervisningen i och med folkskolestadgan. Länge gick bibliotek hand i hand med just skola och utbildning, och gör så än i dag sett till det starka band som skolan, vuxenutbildningen och SFI har med biblioteken. Människan i möte med text, men också i möte med varandra och andra tankar, andra språk. Då var syftet att främja kunskap och rationalism, vilket kvarstår än i dag. Även här är biblioteken en mötesplats där besökare med olika bakgrund möts dagligen. Med Beijmos krönika i åtanke skulle denna unika mötesplats försvinna om katedralbudgeten i stället lades på att digitalisera loss. För även om antalet e-medier och e-utlån ökar på biblioteken lär vi någonstans definiera vad kärnverksamheten är. Vi ska givetvis möta framtiden med de bästa förutsättningarna men utan att glömma att mötet också existerar mellan människor. Biblioteken måste kunna vara digitala, utan att det digitala ska definiera verksamheten.
I Mattias Beijmos tankeexperiment läggs lejonparten av bibliotekens finansiella stöd på digitalisering. Det är förmodligen att göra biblioteken en otjänst. För den som varit med i svängarna de senaste åren vet att digitalisering sällan innebär att kompetent personal anställs. Snarare sägs upp. Och biblioteken behöver mer kompetens, mer personal och mer trygghet. Bibliotekarier släcker eldar varje dag och behöver kanske inte i lika hög utsträckning tända lägereldar i en digitaliserad värld. Det är visserligen också viktigt, men skall inte ske på bekostnad av något annat.
Lukas de Veen
Bibliotekspedagog och kulturskribent
1 kommentarer
Senaste nytt

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min

Äldsta hbtqi-fynden på runstenar i ny databas
Inom projektet Queerlit har över 2000 titlar med hbtqi-tema katalogiserats i en särskild databas. De flesta är skapade de senaste 20 åren, men där finns också äldre verk. De allra äldsta är tre runstenar.
21 nov 2023 • 3 min

Öppet brev till kulturministern: "Vi är djupt bekymrade"
En anmälningsplikt går emot bibliotekslagen och skulle vara oförenligt med uppdraget att verka för barnens bästa, skriver fyra bibliotekschefer i Östergötland i ett öppet brev till kulturminister Parisa Liljestrand.
20 nov 2023 • 2 min

Regeringen uppmanas snabba på digitaliseringen av kulturarvet
KB efterlyser nya uppdrag i nästa års forskningsproposition. Och Svensk biblioteksförening lyfter hela bibliotekssektorns roll för att forskningen ska nå ut till allmänheten.
20 nov 2023 • 2 min
Biblioteket som mötesplats… Ursäkta mig, men vilken sliten och ärligt talat falsk klyscha! Sorlet kommer ju nästan uteslutande från folk som känner varandra sedan tidigare och samtalar om helt andra saker än kultur eller bildning! Och möten kring sådant som kultur och bildning kan hur som helst precis lika gärna ske digitalt. Ja, frågan är om inte biblioteken skulle kunna skapa betydligt fler och intressantare möten genom att fokusera mer på det digitala. Framförallt genom att det ökar möjligheten att koppla samman rätt kompetens/engagemang i bibliotekariekåren med rätt målgrupp i de fall där man förmår tänka utöver de snäva kommungränserna. Jag menar, hur många bibliotekarier måste det inte finnas runt om i landets mindre kommuner som sitter och trycker på helt lysande idéer vilka aldrig förverkligas eftersom allt för få i just den kommunen tillhör målgruppen? Att sedan de flesta människor uppskattar möten ansikte mot ansikte, rent av måste ha dem för att må bra, det är lite brutalt uttryckt inte biblioteksvärldens problem.
Faktum tycks mig vara att vi verkligen står inför ett vägskäl: Antingen fokuserar vi på att utföra vår kärnuppgift så bra som möjligt eller så fokuserar vi på att till varje pris försöka bevara det fysiska biblioteksrummet. Själv älskar jag verkligen fysiska bibliotek, söker alltid upp dem när jag befinner mig på en ny ort, men i slutänden ser jag det som min plikt att välja kärnuppgiften.