Slutreplik: Begränsad tillgång till läromedel hot mot livslångt lärande

Vi argumenterar inte för att studenter med läsnedsättning ska få gratis kurslitteratur, men deras studiesituation måste vara likvärdig med andras. Det skriver Charlotta Höckerfors, Moa Stockstad och Katrin Strindevall i ett svar till Läromedelsföretagens ordförande Stefan Persson.

Tack för svar på vår debattartikel.

Läromedelsföretagens ekonomiska situation har vi inte yttrat oss om och huruvida kurslitteratur bör ges ut av privata företag eller helt finansieras av skattemedel får andra diskutera. Vår huvudpoäng är i stället att Läromedelsföretagen påstår 1) att användningen av Legimus “slår sönder” produktionen av svensk kurslitteratur och 2) att detta primärt beror på fusk snarare än att andelen studenter med funktionsnedsättning ökar.

Den första tesen, att användningen av Legimus “slår sönder” produktionen av svensk kurslitteratur, tas för givet av Läromedelsföretagen, som inte verkar anse sig behöva belägga den. Den är “ett faktum”. Men att användandet av Legimus ökar samtidigt som intäkter för Läromedelsföretagen minskar betyder inte automatiskt att det finns en kausalitet. Eftersom detta är utgångspunkten för debatten från Läromedelsföretagens sida behöver det beläggas.

Den andra tesen, att det ökande användandet primärt beror på fusk snarare än att andelen studenter med funktionsnedsättning ökar, försöker Läromedelsföretagen återigen bevisa. Denna gång genom att påstå att variationen mellan lärosäten i sig är en indikation på otillbörligt nyttjande. Att enskilda lärosäten sticker ut i statistiken beroende på uppdrag kring breddad rekrytering/breddat deltagande eller vilka utbildningar som ges är dock rimligt. Det finns till exempel forskning som visar att dyslexi är vanligare bland konststuderande. Det är möjligt att det finns lärosäten där antalet studenter med pedagogiskt stöd och antalet Legimusanvändare skiljer sig åt kraftigt – det har vi inte tittat på. Att ökningen av studenter med pedagogiskt stöd går hand i hand med andelen studenter med Legimuskonto (8,2 procent) på nationell nivå har däremot både vi och MTM visat. Läromedelsföretagen redovisar inga siffror som motsäger det.

Vidare ifrågasätts om läsnedsättningen uppstår först när studenten kommer till universitet/högskola. Allt fler studenter har redan ett Legimuskonto när de kommer till oss, men litteratur för grundskola/gymnasium täcks inte av MTM:s uppdrag. I grundskolan/gymnasiet används i stället ofta tjänsten Inlästa läromedel (tidigare Inläsningstjänst), som skolorna kan köpa in till alla elever. Eftersom det är en kommersiell tjänst finns inga krav på läsnedsättning. Medan många studenter kommer till oss med en diagnos, har andra av olika anledningar aldrig gjort en utredning, men beskriver livslånga problem. Mängden litteratur och avsaknad av det mer personliga stöd man tidigare fått i skolan och hemma gör också att läsnedsättningen blir mer problematisk i högre utbildning.

Eftersom vi vet hur stort behovet är och vilken hjälp detta är för studenter med läsnedsättning är vi angelägna om att behålla legitimiteten i systemet och välkomnar därför tekniska förändringar. Exempel kan vara att begränsa antalet samtidiga inloggade enheter och att filer automatiskt tas bort när lånetiden gått ut. Vi vill däremot inte se en begränsning av vilka användare som kan använda vilka böcker. Tänkbara konsekvenser (beroende på hur det utformas) kan vara att studenter inte får tillgång till valbar kurslitteratur och att personer som inte är studenter (men har en läsnedsättning) inte kan läsa viss facklitteratur. Det innebär med andra ord ett hot mot det livslånga lärandet för personer med läsnedsättning. Legimus är idag ett bibliotek där samtliga behöriga användare kan använda all tillgänglig litteratur, likt ett fysiskt bibliotek – detta är i grunden vad ett bibliotek är.

Slutligen – vi argumenterar inte för att studenter med läsnedsättning ska få gratis kurslitteratur. Däremot ska deras studiesituation motsvara andra studenters. Det ser vi inte att den gör om de är hänvisade till att köpa all sin litteratur (till skillnad från studenter utan en läsnedsättning). Det kommande tillgänglighetsdirektivet innebär bland annat att allt fler e-böcker kommer att produceras i ett tillgängligt format redan från början. Vi hoppas att Läromedelsföretagen då medverkar till en lösning där även biblioteken får tillgång till deras tillgängliga kursböcker.

Charlotta Höckerfors
Talboksbibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek
Moa Stockstad
Talboksbibliotekarie, Södertörns högskolebibliotek
Katrin Strindevall
Talboksbibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek